Svegforsutredningen möter EU-krav på ökad överstatlighet

DEBATT: DEBATT2003-08-07

Svegforsutredningen möter EU-krav på ökad överstatlighet

Regeringen tillsatte i januari en riksdagsutredning med uppgiften att se över den svenska förvaltningsmodellen (Dir. 2003:10 Finansdepartementet). Enligt Dagens Nyheter så vill utredningens ordförande och numera EMU-förespråkaren Mats Svegfors slå ihop kommuner och ompröva myndigheternas självständighet.

Fakta är att den svenska förvaltningstraditionen kolliderar med hur offentlig förvaltning utövas i de flesta övriga EU-länder.

Våra statliga myndigheter och självständiga statliga verk bygger på ett arv från 1600-talet. Reformer under 1800-talet gav dessutom kommuner och landsting stor självständighet och bl a ett kommunalt planmonopol.

De svenska parlamentarikersammansatta utredningarna (SOU) med dess normalt grundliga remissförfarande har givit olika aktörer i samhället ett relativt stort inflytande på lagstiftningsprocessen. Förarbetena (SOU-utredning, proposition) ingår dessutom i underlaget för att tolka en lagtext, när väl lagen har beslutats. 

I övriga EU-länder, särskilt då på kontinenten, fattas de avgörande besluten i stor utsträckning på ministerienivå. Då suddas åtskillnaden mellan politiker- och tjänstemannabeslut lätt ut.

Efter EU-inträdet håller denna gedigna lagstiftningsprocess på att förflackas. Den överordnade EU-lagstiftningen är resultatet av politiska kompromisser som inte går att dokumentera. Tvister efter lagstiftningsbeslut hänskjuts till domare med stor makt i EU-domstolen.

Som ett huvudskäl för utredningen anges att Sverige numera är en del av EU. Idag sker beredningen av offentliga beslut i växelverkan med de andra medlemsländerna och med Bryssel, säger Svegfors till DN.

Den svenska förvaltningsmodellen har blivit otidsenlig. Det ligger också säkert en tanke bakom att utredningen tillsätts samtidigt som EU-konventet nu diskuterar en ny EU-grundlag, som går i riktning mot allt mer överstatlighet. Maastrichtsavtalets konvergenskriterier och EU-kommissionens ekonomiska             riktlinjer har lett till utgifts- och budgettak, vilka har försatt landsting och kommuner i ekonomiska knipor med nedskärningar i välfärden och privatiseringar som följd.

Med EMU kommer den ekonomiska politiken att skärpas ytterligare. Att då låta landsting och kommuner vara för självständiga skulle kunna ställa till problem för det EU-vänliga politiska etablissemanget.

Svegfors utredning ska också sättas in i bilden av ett regionernas Europa, som EU-kommissionen är en varm anhängare av. Denna regionalisering syftar till att försvaga politiska beslut och lagstiftning på nationell nivå till förmån för beslut på EU-nivå och utvecklandet av ett storföretagens Europa.

I Frankrike har regeringen Raffarin nyligen bestämt sig för att 150 000 statsanställda, bl a 110 000 inom utbildningssektorn och 25 000 inom underhållssektorn, ska föras över till nya kvasi-territoriella enheter.

Det betyder minskat lokalt politikerinflytande, sämre anställnings- och arbetsrättsliga förhållanden samt ökad risk för privatisering inom offentlig sektor.

Det senaste halvåret har omfattande protester genomförts över hela Frankrike mot regeringens öppna anpassning till EUs krav på regionalisering.

Nyligen har t o m EU-kommissionen i en rapport konstaterat att de regionala klyftorna ökat särskilt snabbt i Sverige, Finland och på Irland under perioden 1995–2000.

På en skala där EU-genomsnittet är 100 har övre Norrland gått tillbaka från 106 till 92, mellersta Norrland från 109 till 97 och Bergslagen och södra Norrland från 103 till 91. Bara Stockholmsregionen har sett en markant ökning från 130 till 147.

Svegforsutredningen är inget annat än ytterligare ett led i regeringens strävan att anpassa den svenska förvaltningsmodellen till EUs krav på ökad överstatlighet. Regionalisering är ett av instrumenten för detta. Som statsanställda bör vi istället kräva att riksdagen och svenska förvaltningsmyndigheter själva ska råda över sina angelägenheter.

Jan-Erik Gustafsson

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA