Annons:
kultur
Kultur
AVChristoph Andersson0 kommentarerTyck till!

Tyskland svart på vitt

”Bara i utkanterna går det att göra sig en bild av samhällets verkliga tillstånd”. Det är tyske fotografen Bernd Markowskys filosofi. Men hans bilder uppskattas inte alltid.

- Struntprat, ropar Bernd från åhörarplats i Berlinakademins hörsal.

Den är fylld till bristningsgränsen med folk som kommit till öppnandet av en utställning om samizdat, underjordiska tidningar och litteratur i forna Sovjet och andra öststater. Bernd Markowsky upprörs av en herre i mörk kostym som just äntrat talarstolen.    

– Vi arrangörer vill tacka våra sponsorer, Volkswagen-stiftelsen och Deutsche Bank, som möjliggjort denna fantastiska utställning av underjordisk litteratur, säger mannen.

Bernd kontrar med ett ironiskt ”Vielen Dank, tack så hemskt mycket!!!”. Han är själv uppvuxen i staden Jena i DDR, stadsdelen hette Paradies, paradiset”. Som tonåring utvisades han därifrån på livstid. Anledningen var att han spridit regimkritiska flygblad och protesterat mot utvisningen av sångaren Wolf Biermann. 

– Vi ville ha en demokratisk socialism i DDR, viskar Bernd i mitt öra. Pragvåren och president Dubceks reformprogram var våra ideal. Inte ett västerländskt konsumtionssamhälle med Volkswagen och Deutsche Bank!
 
Därför retar det honom att företagen utnyttjar samizdatkulturen för att skapa goodwill åt sig själva, kanske i kombination med en avskrivningspost i bokföringen. Viss vinst kan kvittas mot utgifterna för sponsring av samizdat. Vips minskar skatten som skulle gått till återuppbyggnaden av forna DDR.

– Det ger dålig bismak, säger Bernd irriterat och föreslår att vi går och dricker kaffe i en närbelägen lokal.

Vi har känt varandra sedan hösten 1983. Då var han på turné i Sverige och höll föredrag om den inofficiella östtyska fredsrörelsens kamp mot DDR-regimen. Min uppgift var att tolka hans tyska till svenska. Sex år senare, 1989, gjorde vi flera gemensamma reportage om murens fall.

– Samizdatutställningen är ett bra exempel på hur dagens samhälle egentligen fungerar, säger Bernd och häller upp en kopp. Det som tidigare var en protest i DDR-samhällets periferi har idag anammats av etablissemanget och hamnat i centrum. Då inställer sig frågan vad som idag finns i samhällets utkanter.

Han anser att det bara är i periferin som det går att fånga en rättvis bild av samhällets eller världens egentliga tillstånd. Men periferin har inga fysiska eller geografiska gränser. 

– Utkanterna finns på andra sidan jordklotet likaväl som i Berlin, anser Bernd.
Med sin kamera har han dokumenterat fattigdomen i Rumänien. Likaså  svältande och döende människor i Somalia, som glömts bort av den rika världen. Men också hur det tyska samhället hanterar sina döende och döda. Närmare bestämt ensamma åldringar, som har upplevt två världskrig och hjälpt till att bygga upp dagens Tyskland. De blev också bortglömda, mitt i välfärden.

– Jag följde deras sista färd från begravningsbyrån till krematoriet, berättar Bernd.

Men han lyckas inte alltid få sina bilder publicerade. Problemet är att han tidvis skildrar den absoluta periferin. Exempelvis utmärglade lik på begravningsbyrån eller utmärglade människor i Afrika, som just står i begrepp att dö. Redaktionerna tackar nej av etiska skäl. Det skulle bli för mycket för läsarna.

– Redaktörerna i de stora mediehusen vill varken konfrontera sig själva eller sin läsekrets med verkligheten. Den som ser mina bilder tvingas nämligen välja sida. Antingen att aktivt göra något för att hjälpa exempelvis svältande i Afrika – eller erkänna sin egen likgiltighet, förklarar Bernd vars fotobana egentligen började i slutet på 80-talet.

Då tog han unika bilder från den tyska återföreningen. I nedslitna östtyska fabriker fotograferade han människor som väntade på att bli arbetslösa. På Kommunistiska enhetspartiet SEDs sista egentliga kongress i december 1989 fångade han partichefen Egon Krenz i ett avgörande ögonblick. Krenz hade hoppats bli DDRs nye ledare, men offrades av sitt eget parti. Bernd var också på plats vid Brandenburger Tor när ett  massivt östyskt polisuppbåd sattes in mot en ensam demonstrant.  

– För mig är det inte bara bilder från olika platser, utan symboler för det dåvarande samhällets tillstånd. Bilden på Brandenburger Tor är exempelvis inget snapshot, utan visar DDRs verkliga ansikte. Bakom den socialistiska fasaden fanns en polisstat, säger Bernd.

Än idag gör sig DDR påmint i hans liv. Hemma i den kombinerade lägenheten och ateljén ligger hundratals kopior ur hans gamla Stasiakt, som han fått ta del av efter murens fall. Där avslöjas att några av hans närmaste vänner varit angivare åt Stasi. 

– I akten figurerar även min före detta flickvän. Vi blev ihop av en slump och jag var mycket kär i henne, berättar Bernd.

Förhållandet varade i ungefär ett år och slutade med ett praktgräl. Han gillade Biermann, hon gillade disko. Han trivdes i vardagskläder, hon älskade senaste DDR-modet. Han ville vandra i skogen, hon ville gå på danshak. En dag förlorade Bernd besinningen – och kallade henne för ”Stasihora”. Följden blev att hon lämnade honom omedelbart.

– Döm om min förvåning när jag 20 år senare läser i akten att hon faktiskt var en Stasihora, säger Bernd. Hennes uppdrag var att bli ihop med mig och sedan rapportera allt jag gjorde till säkerhetspolisen. Hela vår kärlekshistoria var bara en bluff.

Utav akten framgår också att flickvännen inte lämnat Bernd på grund av hans hårda ord. Istället hade Stasi lyft bort henne från uppdraget, i tron att Bernd hade genomskådat polisoperationen.   
– Många tyskar vill inte läsa sina akter av fruktan för att just hitta denna typ av uppgifter, säger Bernd. Men det är faktiskt i utkanterna som sanningen finns, oavsett om det är i form av gulnade Stasipapper eller miljöer där ingen hittills brytt sig om att ta bilder.

Bli den första att tycka till!
DomstolarnaNyhetDet har blivit vanligare att människor försöker smuggla med sig knivar och andra vapen in i domstolarna. För ordningsvakterna innebär det en alltmer hotfull arbetsmiljö. ”Det är klart att det känns obehagligt ibland”, säger Jenny Fällström, ordningsvakt vid Södertörns tingsrätt.
SCBNyhetCivilminister Lena Micko, S, har kallat till sig Statistiska centralbyråns, SCBs, generaldirektör Joakim Stymne. Samtalet ska handla om det externa konsultföretaget Evrys felaktiga datainsamling, som orsakat fel i arbetslöshetsstatistiken, skriver Aftonbladet.
ArbetsmarknadNyhetRegeringen måste stoppa EUs planer på en europeisk minimilön. Det skriver Karl-Petter Thorwaldsson, LO, Martin Linder, PTK, och Mattias Dahl, Svenskt näringsliv, i en gemensam debattartikel.
ArbetslivNyhetEn del människor drivs av att lära sig nytt, medan andra mer vill prestera och vara bäst. I arbetslivet tycks de som fokuserar på att bemästra uppgifter klara sig bäst, enligt organisationsforskaren Christina Nerstad vid universitetet Oslomet.
ArbetsrättNyhetDet finns stora luckor i reglerna för offentliganställdas bisysslor. Det framgår av en studie som genomförts av Statskontoret. Dagens reglering är komplex och svårtolkad, enligt studien.
RegeringenNyhetRegeringen KU-anmäls nu av riksdagsledamoten Ali Esbati, V, för sin hantering av Arbetsförmedlingen. Han menar att regeringens agerande är oansvarigt och därför bör granskas av konstitutionsutskottet.
SCBNyhetEfter att det externa konsultföretaget Evry orsakat fel i arbetslöshetsstatistiken, avslutar nu Statistiska centralbyrån, SCB, samarbetet successivt. Exakt hur avvecklingen ska gå till förhandlar man om. ”Det här är en stor fråga för oss som jobbar på SCB”, säger Ulla Ekander Liew, STs vice ordförande inom SCB, till Publikt.
ArbetsförmedlingenNyhetEn intern granskning visar stora brister i Arbetsförmedlingens hantering av arbetsgivare som söker personal för subventionerade anställningar. Sju av tio får ingen återkoppling inom fyra veckor, uppger SVT.
KRIMINALVÅRDENNyhetTvå kriminalvårdare dömdes för tjänstefel i Värmlands tingsrätt efter att en man avlidit i arresten. De hade missat en del av tillsynen, enligt domen. I rätten vittnade anställda om brister i rutiner och internutbildning. Det lokala facket efterlyser arbetsgivaransvaret. ”Det är synd att de här individerna drabbas när någon annan har ansvar för säkerheten”, säger STs klubbordförande Ofle Mohamed till Publikt.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens kontroll av deltidsarbetslösas arbetslöshetsersättning är bristfällig. Det kommer Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, fram till efter en granskning.
BiståndNyhetStatskontoret och Ekonomistyrningsverket, ESV, får regeringens uppdrag att utreda biståndsmyndigheten Sidas effektivitet, ledning, styrning och uppföljning. Uppdraget ska vara klart om ett år.
BOLAGSVERKETNyhetEtt ökande antal aktiebolag och en överskattning av hur många företagare som skulle använda ett nytt digitalt system har gjort att Bolagsverkets handläggningstider för företags årsredovisningar har skjutit i höjden. ”Personalen har varit högt belastad under en längre tid nu”, säger STs avdelningsordförande Marica Hammarlund till Publikt.
MigrationsverketNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar Migrationsverket sedan myndigheten i ett år och åtta månader underlåtit att underrätta en asylsökande om att hans ansökan om uppehållstillstånd avslagits.
STATENS INSTITUTIONSSTYRELSENyhetStatens institutionsstyrelse, SiS, har betalat ut fel ersättning för övertid på minst fyra ungdomshem. För vissa anställda kan det ha blivit fel under mer än två år tillbaka i tiden. ”Arbetsgivaren tittar nu på hur mycket pengar det handlar om”, säger Jenny Kingstedt, ledamot i STs avdelningsstyrelse, till Publikt.
DigitaliseringNyhetAllt fler offentliga aktörer erbjuder inloggning med hjälp av e-legitimation. Åtta av tio av de statliga myndigheter som har omfattande medborgarkontakt erbjuder inloggning, skriver Myndigheten för digital förvaltning i en ny rapport.
ArbetsförmedlingenNyhetFler möten med arbetsförmedlare ökar arbetssökandes möjligheter att hitta ett jobb. Det visar en ny forskarrapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
ArbetsmiljöNyhetMer än sju av tio har inte märkt av någon förändring på sin arbetsplats efter metoo-uppropen, enligt en undersökning som Novus genomfört på uppdrag av TCO.
SKOLVERKETNyhetFler ansökningar än väntat gör att personalen som handlägger lärarlegitimationer på Skolverket är ombedda att jobba över. I första hand gäller övertid på helger under månaderna fram till årsskiftet. ”Det är klart man känner stress när vi har längre handläggningstider”, säger handläggaren Samira Said, förtroendevald inom ST, till Publikt.
LönerNyhetFem fackförbund i industrin kräver löneökningar på tre procent, eller minst 530 kronor mer i månaden. Arbetsgivarföreträdare beskriver kravet som orealistiskt.
ArbetsförmedlingenNyhetDet är dags att några vuxna i rummet kliver in och kräver ett omtag i processen kring Arbetsförmedlingens reformering, skriver Lars Calmfors i en debattartikel i Dagens Nyheter.
SPÅRTRAFIKENNyhetNär ett skyddsombud beskrev hur Arrivas personal i Skåne bland annat avstått dryck eller använt buskar vid stationen om det kniper, beslutade Arbetsmiljöverket att de har rätt till toalettpaus efter maximalt två och en halv timme. Det fick tågbolaget att överklaga beslutet till förvaltningsrätten.
RättsväsendetNyhetMindre än varannan svensk har förtroende för rättsväsendet som helhet, visar Brottsförebyggande rådets, Brå, senaste undersökning. Bara var tredje uppger att de har förtroende för Kriminalvården. Förändringen jämfört med föregående år är liten.
ArbetsförmedlingenNyhetAutomatiska funktioner och digital samverkan är centrala i den nya modell för Arbetsförmedlingens arbete som myndigheten skisserar i sitt förslag till regeringen. Bland annat vill myndigheten robotisera bedömningen av hur långt arbetssökande står från arbetsmarknaden. Systemet för ersättning till fristående aktörer föreslås få både en grundersättning och en resultatbaserad del.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens egna förslag om hur myndigheten ska arbeta i framtiden väcker skepsis från fackligt håll. ”Jag tror inte det går att genomföra det här inom den här tidsperioden”, säger Fredrik Andersson, ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen, till Publikt. Han hoppas att politikerna ska inse att de går för fort fram med reformeringen av myndigheten.
SkolverketNyhetMer än 1 500 nya lärare har fått vänta mer än de fyra månader som regeringen satt som maxgräns för att få ut sin lärarlegitimation, enligt Ekot. Skolverket förklarar väntetiden med att ansökningarna är fler än beräknat.