Undersökning bland forskarstuderande pekar på en svår arbetssituation

FÖRDJUPNING: FORSKARSTUDERANDE2012-08-14

Mer än varannan doktorand hoppar över lunchen eller arbetar över minst ett par
dagar i veckan. Ännu fler är så trötta efter jobbet att det drabbar deras privatliv.
STs undersökning visar på en tuff arbetssituation för doktoranderna.

Av:  Therese Säfström

Inger Ehn Knobblock, utredare på ST, är en av de ansvariga bakom Hur mår doktoranden?– en rapport som tar tempen på forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö. De problem som undersökningen visar på är inte överraskande för henne. Däremot att siffrorna är så pass nedslående.

– Jag trodde att det skulle se lite bättre ut, säger Inger Ehn Knobblock.

Hon hade inte trott att doktoranderna var fullt så stressade. Eller att så många som 40 procent av de svarande inte tycker att de får stöd och uppmuntran från sina handledare.

Rapporten, som presenterades i juni, bygger på enkätfrågor som besvarats av nära 600 forskarstuderande. Den har tagits fram av ST tillsammans med TCO och SFS, Sveriges förenade studentkårer.

Flera av de problem som beskrivs hänger ihop med den fria arbetssituationen. Men den vill Inger Ehn Knobblock inte inskränka.

– Nej, friheten är ett absolut måste. Doktoranderna ska skolas in i en självständig forskarroll, där man måste kunna arbeta oberoende och kontrollera sin tid.

Rapporten visar att mer än en tredjedel av doktoranderna alltid eller ganska ofta drar sig för att föra fram kritiska synpunkter på sina arbetsförhållanden. Inger Ehn Knobblock säger att ST är mycket väl medvetet om »tacksamhetskänslan«, som hindrar många från att föra fram kritik.

– Det är svårt att formulera det problemet, men jag tycker att vi har lyft frågan i rapporten genom att undra om doktoranderna känner att de kan föra fram kritik.

Inger Ehn Knobblock vill börja arbetet med att förbättra doktorandernas situation med att se till att lag­stiftningen följs. Exempelvis genom att institutionerna ger anställda doktorander deras lagstadgade semes­ter.

– Sedan är det si och så med introduktionen. Lärosätena måste bli bättre på att berätta för doktoranderna vad de ger sig in på.

Inger Ehn Knobblock är självkritisk vad gäller förbundets tidigare insatser för doktorandernas arbetssituation. Det är en kategori som i någon mån glömts bort, säger hon.

– Det som är svårt är att doktorander både är studenter och anställda samtidigt. Det problemet brottas alla fackförbund med.

Nu ska ST arbeta föratt alla doktorander ska vara anställda och omfattas av trygghetssystemet. Samtidigt genomför man en satsning på att värva doktorander, som ska pågå i minst fyra år.

I rapporten finns förslag om att »skapa arenor« och att »uppmuntra«. Hur ska det konkret gå till?

– Det här handlar om normer och värderingar och det är svårt med konkreta förslag. Det viktiga här var att peka på problemen. Nu blir det upp till lärosätena och de fackliga sektionerna att arbeta vidare med det.

Vad gäller doktorandernas lön anser Inger Ehn Knobblock att det är dags att låta dem löneförhandla.

– Doktoranderna har ju i praktiken ingen individuell lönesättning. Nu använder man ett slags gammaldags tariffsystem som inte säger något om vad doktoranden egentligen presterar.

Axel Israelsson från doktorandkommittén inom SFS är själv doktorand vid Linköpings universitet. Liksom Inger Ehn Knobblock är han förvånad över att det är så många doktorander som har en jobbig arbetssituation. Han tycker att det är positivt att rapporten klarlagt läget. Hur problemen ska lösas har Axel Israelsson där­emot inget svar på.

– Det är den svåra frågan. Nu är det dags att sätta sig ned med fackförbunden och lärosätena och börja diskutera lösningar.

Vad borde facket göra för doktoranderna?

– Det är klart att det är lättast för fackförbunden att driva enskilda frågor, precis som vi gör. Ett exempel är krav på doktorandanställning.

Det är en fråga som SFS nu prioriterar. De doktorander vars studier finansieras genom stipendier, utbildningsbidrag eller på andra sätt, som inte innebär att de är anställda, har sämre villkor och mår också sämre, säger Axel Israelsson.

– Det måste bli krav på anställning från dag ett. Vi hoppas ju att det blir med i regeringens forskningsproposition, men det ser inte helt lovande ut.

Inger Ehn Knobblock, utredare på ST.
Bild: Jan Lindmark
Inger Ehn Knobblock, utredare på ST.
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA