Vi erbjuds ett skambud
Postgirots vinst uppgår till ca 35 miljoner per månad och presenteras som en guldklimp i den nu pågående försäljningsprocessen.
En halv månadsvinst avsätts till 176 trotjänares avtalspensioner mm.
Vi har alla jobbat 30–40 år och verkligen bidragit till Postgirots vinst och till att göra Postgirot till denna guldklimp.
Vi anser att det är ett skambud som ledningen nu erbjuder oss.
Postgiroandan har alltid varit en bidragande orsak till att alla trivts och varit stolta över att arbeta på Postgirot. Vi har alltid varit engagerade, vi har ställt upp och varit lojala, vi har jobbat på omöjliga tider, vi har aldrig kunnat vara lediga i månadsskiften och över jul och nyår, vi har inte kunnat gå på kurser och dylikt eftersom vi inte vetat när vi skulle sluta på kvällarna. Vi har alltså inte kunnat vidareutbilda oss i någon större utsträckning.
Vi har nu efter alla omorganisationer och uppsägningar en medelålder på 54,3 år. Många av dessa medarbetare kommer att gå ut i arbetslöshet och utan utbildning och praktiskt taget utan ersättning från företaget.
Efter detta kommer postgiroandan säkert inte att kunna bevaras för de som jobbar kvar.
Vi har aldrig krävt något speciellt utan godtagit det som ledningen beslutat även om det ibland förefallit felaktigt för oss, sådana beslut har det varit alldeles för många under de senaste åren.
Det nu fattade beslutet om kommande bonus är ett sådant förslag som förefaller alldeles felaktigt och det skulle säkerligen aldrig accepteras på en manlig arbetsplats. Trots att man varit med och bidragit till vinsten, får man inte del av den intjänade bonusen om man inte är anställd 1 april 2002!! Bonusen som baseras på det gångna årets vinst!!
Vi känner oss kränkta och har svårt att tro att det är sant! Har vi möjligen missförstått?
Hur blir det vid nästa lokala löneförhandling? Får dessa 176 personer ta del av lönepotten?
Ett lönelyft bidrar till högre a-kassa och pension.
15 miljoner! En halv månads vinst!!! Fördelat på 176 personer!!!
Här på Tomteboda ser vi att man bygger om huset för åtskilliga miljoner för att Lennart Grabe och hans stab ska sitta här några år. Det har man råd med, men vi som har gjort vårt bästa under många år och faktiskt byggt upp guldgruvan, vi ska inte få hyggliga avgångar! Det sticker i ögonen, man har även utökat bussturerna för personalbussarna till ungefär det tredubbla mot vad vi har nu.
Då Datafångsttjänster (ca 600 personer) flyttade hit till Tomteboda för tre år sedan fick vi kämpa för att få åka med den befintliga bussen, bara för att posten/postgirot inte ville betala! Ledningen pratar om att föregå med gott exempel!
Vi hoppas att de 15 miljoner kronor som har avsatts för 176 personer för att fördelas på karriärplanering, omstationeringstillägg, pensioner och avtalspensioner ökas med en ansenlig summa så att vi alla kan gå från företaget och fortfarande vara stolta över att ha jobbat på Postgirot i 30–40 år. Det skulle säkerligen bidra till att Postgirot, trots nedskärningar, även i fortsättningen behåller sitt goda rykte.
Besvikna och missnöjda trotjänare
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
