Hon sitter i Arbetsförmedlingens frontlinje

Klockan 10 varje vardag öppnas dörrarna till kundtorget på Arbetsförmedlingen i Malmö. Myndigheten är inhyst i det före detta konserthuset i stadens centrum, medan symfoniorkestern och dess publik numera håller till i den spektakulära byggnaden Malmö Live i hamnområdet nära tågstationen. Fast inte nu, förstås. Det är i slutet av maj 2021 och mycket är fort­farande nedstängt. Smittspridningen pågår ännu, publika evenemang får som mest ta emot åtta personer, och alla som har möjlighet uppmanas att jobba hemifrån.

Men här utanför kundtorget ringlar kön av arbetssökande lång några minuter före öppning. Innanför glasdörrarna rör sig medarbetare iklädda munskydd, som gör sig beredda att ta emot dagens ström av spontana besökare. Här behöver ingen boka tid och kundtorget håller öppet fyra timmar om dagen. Inte ens en pandemi kan förändra det.

– I snitt tar vi emot 800 till 1 000 besök varje vecka och det har inte minskat under pandemin. Tvärtom såg vi snabbt en markant ökning när coronan slog till. Folk var förtvivlande, vissa mycket arga. Det kunde handla om människor som varit arbets­lösa i flera år, äntligen fått ett nystartsjobb och sedan inte ens fick börja innan de fick besked om att det inte blev något på grund av pandemin, säger Rahim Narsis när de två Securitasvakterna, som har koll på kön och att inte för många samtidigt vistas i den stora, öppna lokalen, har fått klart för sig att Publikts reporter och fotograf kan släppas in genom sidodörrarna.

Rahim Narsis arbetar heltid på kundtorget i Malmö. De är totalt 18 personer i sektionen, som bildades i februari 2020, bara en månad innan pandemin var ett faktum. Innan dess jobbade alla arbets­förmedlarna då och då på kundtorget, enligt ett rullande schema.

– Det blev ingen kontinuitet, så det var nytt att vi är ett fast team, förklarar Rahim Narsis, som har jobbat tio år inom myndigheten i många olika roller.

Rahim Narsis kollega Emmeli Ödmark började på Arbetsförmedlingen 2016, men tvingades sluta under den stora neddragningen 2019. Under sin föräldraledighet såg hon annonsen om jobb på kundtorget, sökte sig tillbaka till sin före detta arbets­givare och fick en tidsbegränsad anställning i början av 2020.

– Det är ett speciellt uppdrag. Eftersom det finns ett beslut om att Statens servicecenter ska ta över vår verksamhet så handlar vårt jobb, om man ser det krasst, om att överlåta vår verksamhet till en annan myndighet och därmed avveckla oss själva, säger Emmeli Ödmark.

På sätt och vis har det därför varit positivt att något annat har hamnat i fokus, menar hon.

– Pandemin har gjort att hälsan alltid kommer först och då blir frågan om ens egna framtida jobbmöjligheter sekundär. På så vis har den bidragit till att vi fått annat att tänka på.

Nu börjar folk strömma in på kundtorget, under dörrvakternas noggranna övervakning. Bakom plexiglasskärmar vid receptionen sitter två medarbetare, en med visir och en som enbart har munskydd, som tar emot besökarna en och en.

Det behövs inte så lång tid på plats för att förstå att Arbetsförmedlingens kundtorg i Malmö fyller en viktig funktion. In kommer hela familjer med barnvagnar för att i ett mänskligt möte få hjälp med något papper de inte förstår. Under tiden som föräldrarna är fokuserade på annat går små ettåringar på farliga äventyr i en hög trappa – de vuxna får plötsligt släppa allt de har för händerna och rusa efter. En gammal dam stapplar sakta förbi med en rullator.

Rahim Narsis nickar och bekräftar bilden av kundtorgets viktiga roll:

– Jo, vart ska alla de här människorna annars ta vägen? Särskilt nu, när inte ens biblioteken har öppet.

Det är inte ovanligt att besökare har andra syften än att söka arbete, säger han. Ibland kommer någon in för att kolla sin mejl och få tillgång till dator, få hjälp med att skriva ut eller att översätta något. Eller helt enkelt bara för att prata med en annan människa en stund.

– Vi har tvingats bli strängare nu under pandemin, åtminstone med att ingen får sitta längre än 30 minuter vid datorerna. Och de som kommer in bara för att låna toaletter eller tvätta sig är vi restriktiva mot. Men fullt ut kan vi inte säga nej, jag kan personligen tycka att det är obekvämt. Vi har Sveriges största kundtorg, och det behövs – det är stor arbetslöshet i Malmö. Vi får möta hela samhället och jag kan inte alltid vara sträng, jag är ju medmänniska också, säger Rahim Narsis.

En glad man kommer fram med en stol i högsta hugg. Han vill inte säga vad han heter men hyllar medarbetarna på kundtorget som ”sina änglar” och verkar vara en i princip daglig besökare.

– De gör allt för mig! De har hjälpt mig så oerhört. Tack vare dem väntar ett pangjobb på mig snart, försäkrar han med strålande ögon.

Men mannen är missnöjd med vissa av de restriktioner som snabbt infördes när pandemin slog till. Många datorplatser stängdes, stolar togs bort för att folk inte skulle sitta för länge vid datorerna och kundtorgsmedarbetarna kunde inte längre stå bredvid den arbetssökande för att lotsa dem genom de olika digitala systemen.

– Det är en katastrof för de svagaste. Jag har själv inget problem med det digitala, men jag kan inte stå någon längre stund på grund av ett fel i benen. Därför har jag numera med mig egen stol hit, säger mannen och går med den i handen bort till en datorplats för att göra sitt ärende för dagen.

Både Emmeli Ödmark och Rahim Narsis minns hur det var att komma till jobbet efter att Folkhälsomyndigheten i mitten av mars 2020 gått ut med uppmaningen att alla som kunde skulle arbeta hemifrån. Omkring 750 medarbetare, uppdelade på flera olika enheter, har sina arbetsplatser i Arbetsförmedlingens lokaler på Förenings­gatan i Malmö. Sedan myndig­heten lade ned kontoren i Eslöv, Lund och Trelleborg har även den kvarvarande styrkan från dessa orter flyttat hit. Men över en natt försvann nu i princip alla från sina skrivbord, utom just medarbetarna på kundtorget.

– Det var en märklig känsla. Som att vara kvar ensamma på en öde ö, säger Emmeli Ödmark.

Oron i gruppen har till och från varit ganska stor, även om olika personer reagerat på olika sätt. Rahim Narsis kände sig under den första tiden obekväm med att dagligen träffa så många olika människor, eftersom hans fru var gravid. Nu är dottern tre månader gammal, men han är fortfarande extra försiktig och vill absolut inte dra hem smittan.

– Vi vet så lite om det här viruset. Samtidigt har vi som jobbar på kundtorget en skyldighet att vara tillgängliga och sköta vårt uppdrag. Och det har vi gjort med råge, inte en enda dag har vi haft stängt, säger han.

Kundtorgsverksamhetens chef Mireille Lima kommer förbi och lovordar sina medarbetare. Hon berättar att hon har en lång bakgrund som chef, bland annat i privat sektor där hon fått hantera stora varsel.

– Men det här har varit mer utmanande än något annat. Tänk dig själv: hur ska jag motivera tillfälligt anställda som ska jobba med att avveckla sig själva, när det dessutom pågår en pandemi som gör att de riskerar att utsättas för smitta, och de ovanpå det får ökad arbetsbörda?

Ja, hur hanterar man det? Mireille Lima säger att hon snabbt satte sig ned och skissade upp en plan. Hon har jobbat hårt med att få ihop gruppen, ta hand om oro och andra känslor. Varje ny arbetsdag har inletts med ett gemensamt morgonmöte för att stämma av hur alla mår. Som chef har hon också jobbat med att motivera medarbetarna genom att låta dem ta allt större ansvar, i kombination med vidareutbildning. Emmeli Ödmark och Rahim Narsis är två exempel på det. De håller ofta i seminarier för andra anställda inom myndigheten för att sprida de erfarenheter som kundtorget gjort och berätta om vad som är på gång inför överlämnandet till Statens servicecenter.

– Utan Emmeli, Rahim och alla andra engagerade medarbetare på kundtorget hade vi inte klarat det här. Det har varit ett enormt teamwork, säger Mireille Lima.

Hennes arbete har också underlättats av att ledningen högre upp hela tiden gett henne stor frihet. Behövdes det skyddsmasker var det bara att köpa. Såg hon ett behov av dörrvakter var det bara att hyra in. Sektionens medarbetare kunde flytta om möbler i huset och använda vad de behövde för att göra verksamheten så smittsäker som möjligt, nästan ingen annan var ju på plats. Dessutom kläckte de många egna idéer: De gjorde informationsbroschyrer att ge besökarna och satte upp tejpmarkeringar och skyltar för att säkra att människor skulle hålla avstånd. De flyttade ut postlådan utanför lokalen så att den som bara skulle lämna ett brev inte skulle behöva gå in. De förde statistik över när det kom flest besökare för att göra det lättare för den som hade ett ärende till kundtorget att välja en tidpunkt då det var lugnare.

– Vi har följt alla restriktioner, men även gått ett steg längre. På så vis har jag kunnat möta även de medarbetare som varit mest oroliga för smitta, säger Mireille Lima.

Trots att sektionen inte fick ökad budget när trycket blev större, har de ändå lyckats hålla ihop verksamheten, framhåller hon.

– Det har byggt på gott samarbete och viljan att lära sig något nytt. Mina med­arbetare har gjort en fantastisk resa genom det här.

Mireille Lima upplever att det arbete som kundtorgets medarbetare gör har fått höjd status på arbetsplatsen under pandemin.

– Vi blev mer synliga, nästan som hjältar som var här när alla andra var hemma, säger hon.

Hon berättar om den smått komiska situation som uppstod när de plasthandskar som en del av medarbetarna ville använda plötsligt tog slut. Någon var påhittig och sprang över till Clas Ohlsson för att köpa trädgårdshandskar. Det blev några vändor dit under de följande veckorna, och ganska snart var sortimentet av enfärgade handskar slut.

– Här stod vi då, iklädda blommiga trädgårdshandskar, bakom plexiglas!, säger Mireille Lima, skrattar högt och betonar hur viktig humorn har varit för gruppen.

Bilden av att arbetsgivaren ställt upp med den skyddsutrustning som behövts delas av Christofer Björk, sektionsordförande för ST inom Arbetsförmedlingen i Skåne.

– I början var det ju osäkert vad som skulle behövas, det fick lösas med tiden. Men min upplevelse är att samarbetet har fungerat bra, säger han.

För många inom myndigheten har dock den allmänna arbetsbördan ökat kraftigt. Under mars och april förra året, då pandemin bröt ut, varslades omkring 70 000 personer i landet. Det är den högsta siffra som uppmätts under en så kort tidsperiod. Antalet inskrivna arbetslösa i Sverige var i februari i år 83 000 fler än ett år tidigare. Parallellt med detta fortgår myndighetens arbete med den omfattande reform som partierna bakom januariavtalet har enats om.

Som Publikt tidigare har rapporterat om fördubblades övertiden på Arbetsförmedlingen under 2020 jämfört med 2019. Johan Eklund, som är andra vice ord­förande för ST inom Arbetsförmedlingen, menar att situationen är absurd. Medlemmarna drabbas av mycket press, stress och frustration, konstaterar han.

– Man vill göra ett gott jobb, men får inte verktygen. I alla andra kriser har vi fått ökat anslag för att förhindra att folk hamnar i långtidsarbetslöshet. Nu är vi mitt i en global pandemi som har fått stora negativa konsekvenser på arbetsmarknaden, men i stället minskas vår förvaltningsbudget.

Visserligen har arbetsgivaren i viss mån mött det ökade inflödet av arbetslösa med att visstidsanställa fler beslutshand­läggare. Men Johan Eklund och hans fackliga kolleger ser ett systemfel.

– Fokus fortsätter att ligga på reformen när vi är mitt i en kris. Man är så oerhört mån om metoden och att uppvisa resultat. Samtidigt som vi har sagt upp specialister och arbetsförmedlare har vi anställt beslutshandläggare för att slussa över de arbetslösa till privata aktörer. Vi skulle i stället vilja se att man jobbade med det verkliga problemet: att gruppen långtidsarbetslösa ökar och att det behövs åtgärder för att ta hand om den situationen.

Johan Eklund menar att de som slussas till privata aktörer främst är de som med­arbetarna tidigare såg som ”självgående”.

– Det leder till att prioriteringen i vårt arbete har fått en annan inriktning.

Han skyller inte detta på myndigheten, som ju egentligen enbart följer den politiska planen, utan menar att det till syvende och sist är en politisk fråga.

– Vi kommunicerar detta till departementet, arbetsmarknadsministern och till politiker på olika sidor i arbetsmarknadsutskottet. Vi upplever att de flesta lyssnar och förstår. Men problemet är att det varken finns någon som tar fullt ansvar för reformen eller en egentlig opposition.

Ingen är med andra ord riktigt nöjd, men ingen presenterar heller en alternativ lösning, menar Johan Eklund.

– Det är en följd av att januariavtalet bygger på en så bred partipolitisk överenskommelse.

Johan Eklund har svårt att se att reformen, som nu ska vara genomförd i slutet av 2022, skulle kunna stoppas. Att slut­datumet skjutits fram beror på praktiska omständigheter. Bland annat visade det sig att vissa ersättningssystem inte fungerade. På många orter har det också varit svårt att hitta aktörer för att få till den lokala när­varo som politikerna vill se.

– Min stora förhoppning är i stället att arbetsmarknadsfrågan blir en valfråga vid nästa val och att politikerna då vågar göra ett helt nytt omtag. Den risk vi ser är att våra medlemmar snart inte står ut med ovissheten om framtiden längre och börjar fly myndigheten.

I Malmö låg arbetslösheten en bra bit över rikssnittet redan innan pandemin slog till. I februari 2020 var 13,6 procent av alla i arbetskraften mellan 16 och 64 år inskrivna som arbetslösa. I februari i år, efter ett år med coronaviruset, var siffran uppe i 15,6 procent, en ökning med två procentenheter.

För Rahim Narsis och Emmeli Ödmark har den dystra utvecklingen dock inte inneburit att de behövt jobba övertid.

– Kanske har det mer gällt våra kolleger som arbetar hemifrån än oss här på plats. Många av dem har stora utmaningar med sin arbetsmiljö ur ett psykosocialt perspektiv. Det vi däremot har känt av är en otrolig intensitet i vårt arbete på kund­torget. Vi har haft fullt upp varje dag, säger Rahim Narsis.

Emmeli Ödmark kommer tillbaka efter att just ha sammanfört en nyanländ familj, två föräldrar med två små tvillingdöttrar, med en kollega som talar deras modersmål. På så vis kan de få svar på den fråga som är skälet till att de kommit – vad det egentligen står i det myndighetsbrev som familjen fått.

– Det är inte alltid lätt att förstå sådana brev ens för någon som är född i Sverige, konstaterar Emmeli Ödmark.

Många medarbetare känner sig tröttare än vanligt, säger hon. Dels på grund av det höga arbetstempo som de hållit under hela pandemin, men kanske främst för att de hela tiden har behövt tänka ut lösningar på de problem som har uppstått under denna speciella period. Och så alla dessa turer kring själva anställningarna.

Från början var det tänkt att Statens servicecenter skulle ta över kundtorget i Malmö i juli 2020, men tidpunkten sköts fram. Det innebar att de medarbetare som hade en tidsbegränsad anställning – över hälften av alla på sektionen – fick söka om sina egna jobb. Mireille Lima fick hålla i anställningsintervjuer med samtliga, eftersom tjänsterna utlystes som sig bör och även fick externa sökande.

– Sedan blev det samma procedur igen, i december. Nu är det senaste vi har fått veta att Statens servicecenter tar över i oktober, men det är som om jag slutat tänka på det. Det har ju blivit framflyttat så många gånger, säger Emmeli Ödmark, som är en av dem som fått söka om sin egen tjänst flera gånger om.

Hon berättar att hon håller ögonen öppna efter jobb hela tiden. Det har utlysts tjänster som liknar den hon har i dag hos såväl Statens servicecenter som hos de privata aktörer som arbetssökande snart kommer att kunna välja bland inom Kundval rusta och matcha. Men hittills har hon valt att inte söka något av de jobben.

– De har inte innehållit de utmaningar som jag nu letar efter. Jag har fått växa mycket under tiden här, säger Emmeli Ödmark, som tillsammans med Rahim Narsis senare i dag ska hålla i ett av de digitala seminarier som blivit en del av hennes vardag.

Kundtorgschefen Mireille Lima berättar att hon då och då skickar länkar med jobbtips till sina medarbetare. Det är en märklig situation, säger hon. För samtidigt som hon personligen vill att de ska hitta annat, vill hon som chef behålla dem.

– Rahim har tack och lov tillsvidareanställning, men inte Emmeli. En sådan resurs som hon får absolut inte sluta! Ändå skickar jag jobbtips även till henne.

Hittills är det dock få medarbetare som valt att gå vidare, säger Mireille Lima.

– Vi har blivit ett så sammansvetsat gäng genom alla dessa utmaningar. Därför vill de flesta fortsätta, trots att alla vet att kundtorgets flytt bara är en tidsfråga.

I januariavtalet 2019 enades Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet om att Arbetsförmedlingen ska reformeras i grunden. Enligt överenskommelsen ska Arbetsförmedlingen ha fortsatt myndighetsansvar för arbetsmarknadspolitiken, men fristående aktörer ska rusta och matcha de arbetssökande till jobb eller utbildning. Från början var det tänkt att reformen av Arbets­förmedlingen skulle vara klar under 2021. Slutmålet flyttades i december 2019 fram till slutet av 2022.

I den matchningstjänst som Arbetsförmedlingen startade i mars 2020 – Kundval rusta och matcha, förkortat Krom – väljer den arbetssökande själv en aktör via lagen om valfrihetssystem, LOV. Krom skalas upp under 2021 och ska omfatta hela landet i slutet av året. När reformeringen av myndigheten är slutförd 2022 kommer den upphandlingsform som passar bäst för ändamålet att användas, LOV eller lagen om offentlig upphandling, LOU.

Efter valet 2018 hade myndig­heten också fått nedskuren budget. Omkring 4 500 anställda varslades om uppsägning under 2019. Sam­tidigt som mycket av myndighetens verksamhet successivt flyttats över på privata aktörer har många kontor stängts. Parallellt pågår en digitaliseringsprocess där arbetssökande i större utsträckning ska hantera sina ärenden via nätet.

Den 2 juli 2019 tecknade Arbets­förmedlingen en överenskommelse om samarbete med Statens servicecenter, vars servicekontor ska ta över delar av den service som erbjuds på Arbetsförmedlingens kundtorg. Skillnaden blir att det vid spontanbesök inte går att få träffa en arbetsförmedlare, som på kundtorgen. Medarbetarna på servicekontoren ska i stället vara ”professionella digitala guider”.