Arbetet som ska ge ST ny ledning
Att ha facklig kunskap, kunna se helheten och verka för hela ST är viktiga krav på de personer som ska leda ST, säger Lisbeth Häggberg. Som sammankallande i valberedningen har hon lett arbetet med att ta fram ett förslag till ny förbundsstyrelse.
– Jag känner mig trygg med vårt förslag och att hela valberedningen står bakom det. Men jag vet att det kommer motförslag på kongressen. Det ingår i spelet, säger Lisbeth Häggberg.
På STs kongress 24–26 maj väljs de tolv ledamöter som ska utgöra STs förbundsstyrelse de närmaste fyra åren. Valberedningens uppgift är att ta fram ett förslag som kongressen sedan röstar om.
Lisbeth Häggberg, till vardags ledamot i avdelningsstyrelsen för ST inom universitets- och högskoleområdet, tar emot i en lokal på Stockholms universitet. Två av väggarna är fulla av whiteboardtavlor.
– Sådana tavlor har vi använt mycket i vårt arbete, säger hon och pekar. Vi sätter upp namnen på alla nominerade. De som vi är eniga om att de inte platsar plockar vi bort, och sedan jobbar vi oss framåt.
Hon avslöjar att valberedningen inte brukar vara överens ned till sista namnet, utan processar sig fram. Så även denna gång. Efter att ha plockat bort namn för namn fanns det ett par personer kvar som de diskuterade.
Som sammankallande i valberedningen har Lisbeth Häggberg ingen särskild makt eller utslagsröst.
– Men jag låter ingen slippa undan. När vi hade ett förslag fick alla åka hem och fundera över det. Sedan hade vi telefonmöten där alla var tvungna att svara på om de ställde sig bakom det eller inte.
För valberedningen började arbetet redan i oktober. Då intervjuades de ledamöter i den nuvarande förbundsstyrelsen som ville kandidera för en ny period.
– Vi frågade exempelvis vad de ansåg att de har bidragit med, vad de vill förändra, vad som har varit bra eller dåligt och hur de har upplevt kongressperioden.
I ett tidigt skede formulerades också de kriterier som skulle vara vägledande för avdelningarnas nomineringar och det slutliga förslaget till en ny förbundsstyrelse. I december förra året skickade valberedningen ut en revidering av 2012 års kriterier och bad avdelningarna om synpunkter, säger Lisbeth Häggberg och viftar med ett papper.
Innebörden i begreppet mångfald har varit omdiskuterat, berättar hon. Inte minst sedan Publikt i en kartläggning visat att få av STs högst uppsatta förtroendevalda har utländsk bakgrund.
Enligt Lisbeth Häggberg är det främst avdelningarna som kan påverka detta, genom sina nomineringar. Hon anser inte att valberedningen kan ta ansvar för etnisk mångfald i förbundsstyrelsen – och inte heller fråga kandidaterna om deras etniska bakgrund.
– Det skulle vara fräckt att fråga en person som är andra generationens invandrare om han eller hon är född utomlands bara för att han eller hon har ett utländskt klingande namn. Det ingår inte i vårt uppdrag. Vi intervjuar personer för att få fram deras fackliga kompetens.
I kriterierna används inte ordet mångfald. I stället står att avdelningarnas nomineringar och valberedningens förslag ska baseras på »ett inkluderande synsätt där olika erfarenheter och kompetenser oavsett bakgrund, livsvillkor och position på arbetsplatsen beaktas«. Det slås också fast att valberedningens förslag ska gagna helheten i förbundet och ta hänsyn till geografisk spridning, könsfördelning, yrkeskategorier, ålder och antalet nomineringar.
Åldersstrukturen i förbundsstyrelsen är något som valberedningen diskuterat. Lisbeth Häggberg konstaterar att kriterierna förutsätter lång facklig erfarenhet, och enligt henne är det svårt att komma förbi det.
– Annars krävs nog att personen gjort sin kompetens känd på annat vis. Om Mona Sahlin, exempelvis, skulle vara aktuell och ST-medlem skulle det kanske vara möjligt. Annars är det att jobba sig upp och visa upp sig som gäller.
Kravet på gedigen facklig erfarenhet påverkar även möjligheterna till att få många nominerade med utländsk bakgrund. Det finns många med utländsk bakgrund som helt enkelt inte har hunnit skaffa sig den fackliga erfarenhet som krävs, menar Lisbeth Häggberg.
Att rekrytera fler medlemmar är något som ST prioriterat högt. Den nya förbundsstyrelsen ska också pröva frågan om ST ska byta namn. Men det är inte nödvändigt att just förbundsstyrelsens ledamöter har marknadsförings- eller varumärkeskompetens, anser Lisbeth Häggberg.
– Vi har en hel kommunikationsavdelning, en ekonomiavdelning och jurister. De förtroendevalda bestämmer riktningen medan tjänstemännen bidrar med sin specialistkompetens.
Däremot anser hon att ledamöterna behöver bli bättre på att synas.
– Alla som sitter i förbundsstyrelsen har en roll att vara ute i offentligheten.
I januari i år skickades kriterierna ut till samtliga avdelningar med uppmaning om att senast 24 februari nominera kandidater till alla poster i förbundsstyrelsen. Omkring trettio av STs drygt hundra avdelningar svarade, men få följde uppmaningen.
Lisbeth Häggberg är kritisk till att avdelningarna inte tar ansvar för helheten.
– Det är många avdelningar som bara nominerar »sin« kandidat och det är olyckligt.
Många mindre avdelningar har inte nominerat någon alls. Anledningarna kan vara flera, tror Lisbeth Häggberg. Några har uppgett att de inte känner till dem som sitter i förbundsstyrelsen. Det skulle också kunna bero på att de känner att det är svårt att ta en plats i förbundsstyrelsen.
De allra största avdelningarna i ST brukar alltid vara representerade i förbundets ledning. När tre nya ledamöter förra året valdes in i förbundsstyrelsen vid ett så kallat fyllnadsval hämtades de – i enlighet med valberedningens förslag – från samma tre stora avdelningar som de personer de ersatte: Posten, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Enligt Lisbeth Häggberg var det dock inte ett mål att hitta ersättare från samma avdelningar. De nya ledamöterna fick, enligt henne, i stället sina platser på grund av att de nominerades och hade bra kompetens.
Ingen avdelning har automatiskt en plats i förbundsstyrelsen, menar hon.
– Det skiftar ändå lite över tid. Det är viktigt för alla avdelningar att nominera kompetenta kandidater som tänker utifrån hela förbundet. Men visst, några avdelningar är duktiga på att nominera, framför allt de som är stora medlemsmässigt.
Valberedningen har dessutom möjlighet att komplettera de inkomna nomineringarna genom att på eget initiativ föreslå kandidater.
– Men det har i alla fall inte hänt sedan jag började 2011, säger Lisbeth Häggberg.
Totalt nominerades drygt trettio personer till de tolv platserna i förbundsstyrelsen. Alla kandidater intervjuas av valberedningen – som på flera olika sätt försöker skaffa sig ett så bra beslutsunderlag som möjligt.
– Undantagsvis googlar vi på kandidaternas namn. Det handlar ofta om att få ett ansikte och vidare kännedom om vilka de är.
I april intervjuade valberedningen de nominerade som inte redan sitter i förbundsstyrelsen. Frågorna handlade mycket om att borra i engagemanget i helheten: vad som fått dem att tacka ja, vad de kan bidra med, vilka fackliga uppdrag och erfarenheter de har.
– Ganska snabbt kommer man fram till om de utgår från sin avdelning och ser till sig och sitt eller ser till förbundet i stort, säger Lisbeth Häggberg.
STs förbundsstyrelse har tolv ledamöter
Mellan kongresserna är STs högsta beslutande organ förbundsstyrelsen. Den består av tolv kongressvalda ledamöter och en representant för STs personal. Förbundsstyrelsens arbete leds av ett presidium. Presidiet utgörs av förbundsordföranden och de två vice ordförandena. Såväl presidium som övriga ledamöter väljs för en period på fyra år.
Valberedningen
Valberedningen består av nio ledamöter. I år är medlemmarna Lisbeth Häggberg, universitets- och högskoleområdet (sammankallande); Bo Fröström, Postnord; Jimmy Haller, SiS; Ann Hagberg, Försäkringskassan; Tapani Hoffrén, Sjöfartsverket; Annette Jellve, Sveriges domstolar; Robert Lang, kultursektorn; Jerk Wiktorsson, Trafikverket och Isis Umutesi Nyampame, Försäkringskassan.
