Annons:
Johan­na Skinnari på Brå tror att de otillbörliga erbjudandena har minskat, men varnar för vad som kan ske i gråzonen mellan lagligt och olagligt: »Viktigast är att man kan prata om för yrket svåra situationer i sin arbetsgrupp och få råd«, säger hon. Bild:Casper Hedberg
Korruption
Nyhet
AVLeif Holmkvist1 kommentarer

Experter varnar för vänskapskorruption

Flera myndighetschefer har lämnat sina poster efter uppmärksammade skandaler. Men experternas bild är inte att korruptionen i staten har ökat. De största problemen ser de i gråzonen kring vänskaps­korruption och jäv.

Brottsförebyggande rådet, Brå, har gjort två studier av korruption inom staten, 2005 och 2016. Utredaren Johan­na Skinnari är försiktig med slutsatser, men vågar ändå påstå att de otillbörliga erbjudandena har minskat.

– Det beror sannolikt på ökad kunskap om regelverken och tydligare rutiner i myndigheterna, säger hon.

Att flera skandaler blivit kända de senaste åren tror hon beror på tillfälliga variationer.

– De grövre fallen av korruption har alltid varit få, därför är det svårt att göra jämförelser, säger Johanna Skinnari.

Hon är mer bekymrad över den mind­re synliga formen av korruption, den som ligger på gränsen mellan vad som är olämpligt och olagligt. Det handlar i många fall om jäv eller vänskapskorruption i samband med upphandlingar, rekryteringar eller uppdrag.

– Vänskapskorruption lämnar inte så tydliga spår som exempelvis penningtransaktioner gör. Här finns troligen stora mörkertal.

Det handlar ofta om en kultur på arbets­platsen, där var för sig till synes smärre avvikelser från reglerna långsamt eroderar försvaren mot korruption, menar hon.

– Det kan vara en tillåtande kultur som belönar oetiskt beteende, för att den som tummar på reglerna är mer effektiv. Eller en tystnadskultur där de som åsidosätter regler har en stark posi­tion i gruppen.

Felaktigt beteende behöver inte gå så långt som till polisanmälan och förlorat förtroende för myndigheten, men det kräver uppmärksamma chefer, säger Johanna Skinnari.

– Medvetna chefer kan hitta problemen och tala anställda till rätta innan det går till olagligheter. För den anställde gäller det att lägga korten på bordet innan det gått för långt. Men viktigast är att man kan prata om för yrket svåra situationer i sin arbetsgrupp och få råd, samt utbildning om värdegrund och tydliga riktlinjer.

Inte heller chefsåklagare Alf Johans­son på Riksenheten mot korruption tror att korruptionen ökat på senare år:

– Nej, det tror jag inte. Visserligen har antalet anmälda ärenden ökat från 120 till omkring 150 om året, men det där varierar och går inte att dra statistiska slutsatser av. Det kan vara tillfälligheter, men också bero på hur man registrerar anmälningarna. Det kan även bero på en ökad intolerans mot korruption till följd av värdegrunds­arbetet.

I mars i år gav regeringen Statskontoret ett övergripande ansvar för att före­bygga korruption i myndigheterna.

Statskontoret har sedan tidigare i uppdrag att främja en god förvaltningskultur på myndigheterna genom att driva värdegrundsfrågor. Just nu har man dessutom fått i uppdrag att bistå Statens fastighetsverk efter att vinterns korruptionsskandaler glesat ut ledningen.

Uppdraget att förebygga korruption består av två delar, berättar utredaren Johan Mörck. Den ena handlar om att utforma riktlinjer för hur myndig­heterna ska göra det lättare för anställda som vill slå larm om korruption eller andra oegent­ligheter.

– Den andra delen, som jag arbetar med, går ut på att initiera och samordna ett nätverk där myndigheter kan utbyta erfarenheter och öka sin kunskap om korruption för att stärka motståndskraften och bättre hantera de korruptionsrisker som finns.

Hittills är det minst 220 myndigheter som har anmält att de vill vara med i nätverket, säger Johan Mörck.

– Den första träffen med nätverket är i juni. I höst ska vi skapa ett särskilt nätverk för myndigheter där risken för korruption är extra hög. Det handlar om myndigheter som gör stora inköp eller jobbar nära bygg­branschen.

Det finns flera organisationer som arbetar mot korruption. Ulla Andrén är ordförande för Transparency International Sverige, som ingår i ett globalt nätverk. Hon säger att det är svårt att bedöma korruptionens omfattning i Sverige.

– Alldeles för många korruptionsfall har kommit i dagen i offentlig sektor under senare år för att vi ska kunna känna oss trygga med att den statliga värdegrunden praktiseras. Alla har uppen­barligen inte kännedom om värde­grunden och sitt ansvar som statstjänsteman.

Sedan 1 april är advokaten Natali Phalén generalsekreterare för Institutet mot mutor, en ideell organisation som bland annat finansieras av Svenskt Näringsliv och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Hennes förklaring till varför korruptionen ser ut att ha ökat är att medvetenheten har blivit större:

– Det har lett till att medierna grävt mer och lyckats avslöja ett antal missförhållanden. Publiceringarna har skapat en bild av att företeelsen i sig har ökat, men inget talar för att korruptionen var mindre förr.

Natali Phalén pekar också på stora mörkertal.

– Vänskapskorruption eller jäv genom olämpligt deltagande i beslut kommer man bäst åt genom värdegrundsarbete. Det ska vara transparens, högt i tak och finnas någon att tala med som kan ge stöd. En grundprincip är att »tonen sätts från toppen«, cheferna måste sätta exemplen och arbeta sig genom mellanchefer till alla anställda. Annars kan det bildas egna små subkulturer som bryter mot reglerna.

Då räcker det inte att anta en policy, menar hon.

– En antikorruptionspolicy är bara ett papper. Det betyder inget om man inte har känslan för vad som är rätt och fel. Policyn ska finnas, men ska inte behöva läsas. Den ska fungera ändå. För det krävs strukturerat och kontinuerligt arbete mot korruption, säger Natali Phalén.

Ämnen: Korruption
Korruption, muta och tjänstefel

Korruption är ett begrepp som brukar förklaras som missbruk av offentlig makt för privat vinning. Vänskapskorruption är att utnyttja sin ställning för att gynna bekanta.

Tagande av muta är brotts­rubriceringen när någon i sin tjänsteutövning begär, godtar ett löfte om eller tar emot en otillbörlig förmån. Den som lämnar, utlovar eller erbjuder förmånen döms för givande av muta. De båda brotten kallas ofta mutbrott.

Tjänstefel är den brotts­rubricering som kan vara aktuell om någon offentlig­anställd exempelvis gynnar läkt eller vänner vid en upphandling, en rekrytering eller i något annat sammanhang.

Uppmärksammade skandaler på myndigheter de senaste åren
  • Riksrevisionen: Efter att Dagens Nyheter förra året publicerat flera granskande artiklar som ledde till misstankar om jäv och vänskaps­korruption slutade alla tre riks­revisorerna. Händelserna har dock inte lett till några rättsliga efter­räkningar.
  • Statens fastighetsverk: Den tidigare generaldirektören och ytterligare två anställda vid Statens fastighetsverk utreds för brott sedan TV4 i januari uppmärksammat oegentlig­heter vid myndigheten.
  • Försäkringskassan: Kommunikationschefen slutade 2014 sedan Expressen avslöjat att han beford­rat sin flickvän.
  • Kultur­departementet: Sedan Expressen förra året avslöjat att den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism skrivit oriktiga intyg åt sin livvakt lämnade hon sin post och har fått dagsböter.
  • Kriminalvården: En fastighets­chef åtalades 2013 för grovt mutbrott vid upphandling av byggprojekt och dömdes till fängelse i såväl tingsrätt som hovrätt.
  • Sjöfartsverket: SVTs Uppdrag granskning uppmärksammade 2015 den upphandling av helikopt­rar som myndigheten gjorde 2012. En förundersökning om mutbrott lades ned, men Riksrevisionen och Konkurrens­verket riktade kritik mot myndighetens rutiner.
  • Statens musikverk: General­direktören på Statens musikverk och ytterligare fyra chefer inom statliga kultur­myndigheter åtalades nyligen för mutbrott sedan det uppmärksammats att de låtit sig bjudas på middagar av bransch­organisationer.
Utmärkt artikel som är en skrämmande bra verklighetsbeskrivning av rättsrötan i myndighetsvärlden!