Trivs du på jobbet? Den frågan ställs allt oftare i tidningarna. Till skillnad mot för bara några år sedan har det blivit allt vanligare att byta spår mitt i livet. Det kan handla om att byta ut karriären mot något helt nytt, eller att växla upp inom samma område. Guldklockans dagar tycks räknade.

Men för alla har inte valet att sadla om varit frivilligt. Finanskrisen drabbade den svenska arbetsmarknaden generellt, men slog särskilt hårt mot enskilda sektorer, inom såväl privat som offentlig sektor. Att vi nu är på väg ur krisen beror till stor del på att arbetsmarknadens parter agerat konstruktivt och ansvarsfullt. Men det beror också på att Sverige är en välutbildad nation som därför har god omställningsförmåga.

Krisen visade att investeringar i kunskap lönar sig. Både när tiderna är goda, och när det ekonomiska läget är som tuffast.

För att möta den ökade efterfrågan på högre utbildning har regeringen fattat beslut om att bygga ut högskolan med 10 000 tillfälliga platser under 2010 och 2011. En storsatsning har också gjorts på att öka utbudet av olika vuxenutbildningar, både inom komvux och yrkeshögskolan. All platsutbyggnad är dock avstämd med utbildningsanordnarna för att säkerställa att den kan ske med bibehållen kvalitet. Satsningarna måste vara ordentligt finansierade, om de ska leda till verkliga förbättringar bortom statistiken.

Totalt satsar vi i dag en miljard mer bara på vuxenutbildningarna, än vad som var fallet när alliansregeringen tillträdde 2006. Två extra krismiljarder bekostar de tillfälliga platserna på högskolan. Det ger tusentals människor en andra chans att komplettera och läsa in ämnen och betyg som behövs för att komma vidare i sin kompetensutveckling och sin karriär.

Men frågan om kompetensutveckling är naturligtvis större än bara vilka medel som avsätts. En viktig förändring gentemot den förra socialdemokratiska regeringen är den kursändring som genomförts för att öka möjligheterna att ställa om. Där man tidigare uteslutande fokuserade på att göra det möjligt för den som valt ett praktiskt yrke att läsa in ett teoretiskt program, vill vi göra det möjligt att gå även i den andra riktningen. På samma sätt som en bagare ska kunna bli ingenjör måste en akademiker kunna få hjälp att hitta en kvalificerad yrkesutbildning, om hon upptäcker att livet blev något annat än vad det var tänkt. Respekt för att människor är olika, och väljer olika, måste vara grundbulten i en liberal utbildningspolitik.

Den 19 september är det val. Antingen återgår vi till det gamla systemet, som rangordnade kunskaper och yrken i fult och fint. Eller så accepterar vi att Sverige behöver en bred kompetens, och att all kunskap har ett värde. Så rustar vi oss för framtiden.

Tobias Krantz (FP)

Högskole- och forskningsminister