Lynn Henderson på statstjänstemännens fackförbund PCS skotska huvudkontor i Glasgow tror att de flesta skottar skulle föredra en medelväg mellan ja- och nej­sidan i folkomröstningen. »Mer makt, men inte nödvändigtvis självständighet.«
Bild: Denny Lorentzen
Lynn Henderson på statstjänstemännens fackförbund PCS skotska huvudkontor i Glasgow tror att de flesta skottar skulle föredra en medelväg mellan ja- och nej­sidan i folkomröstningen. »Mer makt, men inte nödvändigtvis självständighet.«

Försvar av välfärd argument för skotsk självständighet

SKOTTLAND2014-08-27

18 september röstar skottarna om självständighet. Många statstjänstemän vill bryta sig loss från Storbritannien, framför allt för att slippa den borgerliga regeringens nedskärningspolitik. Men deras fackförbund PCS har ingen egen linje.

– Vi har haft en tuff debatt bland våra 29 000 medlemmar och kommit fram till att inte ta ställning i folkomröstningen. Men vi har en rad krav och informerar om de svar båda sidor ger oss, säger Lynn Henderson, som leder PCS skotska gren.

Stödet för självständighet verkar dock vara större bland fackligt aktiva än i resten av medlemskåren.

På PCS huvudkontor i Glasgow frågar Publikt sex förtroendevalda från olika myndigheter vilka som ska rösta ja. Alla sex räcker upp handen. Det som förenar deras argument mot att styras från London är nedskärningarna inom offentlig sektor.

– När man ser vad som pågår i Storbritannien nu är valet ganska enkelt, säger John Jamieson på det skotska lantmäteriet.

Stora delar av statlig och kommunal verksamhet har privatiserats, förklarar han.

– Man skär ned på offentlig verksamhet av principiella skäl utan att förhandla med oss eller ens lyssna på vad vi har att säga.

Fiona McDonald, som arbetar på det skotska regeringskansliet, håller med.

– Jag vill inte stanna kvar i Storbritannien längre. Oavsett vilket parti som styr så kommer vi alltid att vara hänvisade till beslut från Westminster. Även Labour står bakom mycket av den nuvarande regeringens program, säger hon.

En tredjedel av de skotska PCS-medlemmarna jobbar i verksamheter som redan lyder under skotskt självstyre, men de övriga arbetar direkt under den brittiska regeringen. Organisationens viktigaste krav är en garanti för att statligt anställda får behålla jobbet om Skottland blir självständigt, något jasidan har lovat. Nejsidan hävdar att ingen kan lämna en sådan garanti.

Bakom nejsidan som kallar sig »Better together« – bättre tillsammans – står de tre stora brittiska partierna, konservativa Tories, socialdemokratiska Labour och liberaldemokraterna. På jasidan är det regerande partiet i Skottland, Scottish Nationalist Party, SNP, helt dominerande. I opinionsmätningar leder nejsidan med runt 10 procentenheter – men många är fortfarande osäkra.

Lynn Henderson på PCS efterlyser nejsidans visioner för Skottland.

– Det vi ser är en ohelig allians med en negativ kampanj. Det enda de verkar vara överens om är att Storbritannien är bäst, säger hon en aning syrligt.

Samtidigt har jasidan presenterat ett slags vitbok där PCS i stor utsträckning får de svar man vill ha om vad som ska hända med jobb, löner, pensioner och kvalitet på offentlig service. Men det är som om Lynn Henderson inte riktigt vågar tro på det. SNP verkar vilja göra alla lyckliga.

– Man skissar på en skandinavisk välfärdsmodell, men har samtidigt en väldigt näringslivsvänlig agenda med löfte om sänkta skatter. Frågan är hur allt detta ska betalas, säger hon.

Och även om nejsidan vinner folkomröstningen kommer Skottland sannolikt att gå mot ökat självstyre.

– Det finns faktiskt en medelväg och det är nog trots allt vad de flesta skottar vill ha. Mer makt, men inte nödvändigtvis självständighet, säger Lynn Henderson.

Facket för statligt anställda

PCS – Public and Commercial Services Union – organiserar statsanställda i Storbritannien. Med 29 000 medlemmar är det ett av de större fackförbunden i Skottland.

  

Har egen regering och parlament

Skottland har sedan 1998 ett visst självstyre inom Storbritannien. Det skotska parlamentet i Edinburgh utser en skotsk regering, kan påverka skattenivån och styra över bland annat utbildning, sjukvård, rättsväsende och infrastruktur, men inte över försvars- och utrikespolitik och andra områden som socialförsäkringarna.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Internationellt
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA