Bild: Annelie Carlström

Jobbarkompisen var en bedragare

FÖRDJUPNING: FÖRSKINGRING PÅ ARBETSLATSEN2012-11-06

Varje vecka gick Mats till banken för att ta ut pengar från högskolans konto. Först efter flera år upptäcktes att han förskingrat mångmiljonbelopp. Medan hans kolleger funderar över hur det kunde hända, började Mats i dagarna avtjäna sitt straff.

Thomas Axelsson hann knappt kom­ma till jobbet måndagen 28 novem­ber förra året innan ett arbetsplatsombud ringde.

– Hon berättade att en av medlemmarna hade hämtats i sitt hem av polisen. Arbetsgivaren hade gjort polisanmälan.

Thomas Axelsson är STs sektionsordförande på Högskolan i Jönköping. Han fick veta att medlemmen, vi kan kalla honom Mats, var misstänkt för förskingring.

– Arbetsgivaren hade beslutat sig för att avskeda honom med omedelbar verkan. I det läget hade vi inte fått se grunderna.

Thomas Axelsson ifrågasatte det rimliga i att avskeda en person innan den rättsliga processen hade haft sin gång. Samtidigt var det en ömtålig och olustig situation ST-ordföranden hade hamnat i.

– Jag kände honom väl, eller så väl man nu känner en människa när något sådant här händer. Vi delade idrotts­intresset, såg samma fotbollsmatcher och spelade i arbetsplatsens inne­bandy­lag tillsammans ett tag.

Det hände att de tog en öl ihop. Men Thomas Axelsson hade inte en susning om att Mats, ekonomiansvarig på Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, i det fördolda plockade ut pengar ur verksamheten i belopp som till slut uppgick till 12,6 miljoner kronor.

– Att jag kände honom gjorde det personligt, men man får ta den fackliga biten för sig, säger Thomas Axelsson.

Han tar emot i ett litet rum på vaktmästeriet längst ned i ett av högskolans stora hus. En rad med pärmar har rasat på en hylla.

Mats var ogift och hade inga barn. Han var en utåtriktad person med en stor bekantskapskrets. Thomas Axelsson konstaterar att Mats ändå hade lyckats hålla förskingringen väl dold för alla.

– Han måste ha levt ett djävulskt dubbelliv, helt enkelt. Eftersom det pågick så länge måste han ha levt med en väldig press på sig, rädslan att bli upptäckt.

Ett år efter avslöjandet är de flesta på arbetsplatsen ovilliga att prata om förskingringen och hänvisar till kommunikationschef Li Lejerstedt.

– Det är inte så konstigt. Det har varit en rejäl kris och en väldigt stor anspänning för alla inblandade. Nu känns det som att man vill gå vidare, lämna det bakom sig, säger hon.

De första dagarna efter gripandet var jobbiga för arbetskamraterna närmast Mats.

– En fullständig chock, kollegerna hade jobbat med honom i många år och litat helt på honom och så förde han dem bakom ljuset så totalt! säger Li Lejerstedt.

Thomas Axelsson minns också uppståndelsen de första dagarna.

– Det var frustration och chock bland hans arbetskamrater. Det fanns de som blev förbannade också. Folk var tagna på sängen och undrade om det verkligen var sant. Det undrade jag också innan arbetsgivaren presenterade underlaget, men då blev det ganska klart.

Li Lejerstedt har förstått att en del till och med kände sig kränkta.

– De har tänkt »att jag inte förstod«.

Från STs regionkontor i Norrköping åkte ombudsmannen Krister Erixon ned för att stötta sektionen och Mats.

– Vi besökte honom när han satt häktad. Vi hade en överläggning med arbetsgivaren och kom fram till en förhandlingslösning där han själv fick möjligheten att avsluta sin anställning.

Av två onda ting kunde Mats välja det minst dåliga, att säga upp sig själv.

– Han slapp avskedandet och fick lite finare papper. Arbetsgivaren hade fog för sitt agerande. Det var inte mycket mer vi kunde göra, säger Krister Erixon.

Efteråt har Thomas Axelsson ringt Mats och frågat honom hur han mår. Han har också hjälpt till med en del praktiska saker, som att få ut ett anställningsbevis.

– Jag har även pratat med Mats föräldrar under häktningsperioden, när det fanns väldigt lite information. Det har han tackat mig för sedan.

Mats åtnjöt ett stort förtroende på högskolan, inte minst för att han ofta ifrågasatte högskolans sätt att hantera pengar. Han stack ut genom att vara extra mån om HLKs resurser.

– Han kunde tycka om vissa projekt att det var slöseri med pengar. Det upplevde jag inte att andra med hans ställning tyckte på samma sätt. Han ifrågasatte mycket och då upplevde man ju att han brydde sig om sin yrkesroll, säger Thomas Axelsson.

I tingsrätten erkände Mats förskingring av drygt 9 miljoner kronor, allt han åtalades för. Men egentligen har han sedan 2001 tagit ut mer än 12,6 miljoner kronor, har högskolan räknat ut.

Straffet blev 3,5 års fängelse. Dess­utom ska Mats betala tillbaka pengarna.

Själv har Mats aldrig besvarat frågan vad han gjort med alla miljonerna. Utåt sett levde han ett vanligt liv.

– Det var inga Armanikostymer eller Rolexklockor och inga andra synliga excesser heller. Han åkte utomlands och tittade mycket på internationell fotboll. Men han var inte låginkomsttagare, så ingen höjde på ögonbrynen för det, säger Thomas Axelsson.

Favoritlaget var italienska Lazio, Mats reste flera gånger till Rom. Även engelska Liverpool tyckte han om.

Självklart har folk i Jönköping skvall­rat om pengarna, säger Thomas Axelsson.

– Många tror att han har gömt undan en del, men ingen vet.

På Nordea i Jönköping kände man igen Mats väl. Han kom minst en gång i veckan, oftast två gånger, och tog ut pengar, mycket pengar, till synes för sin arbetsgivares räkning. Mellan 15 000 och 30 000 kronor brukade det vara, alltid i kontanter. Rutinen hade varit densamma i flera år.

Ingen ifrågasatte uttagen, för Mats hade sin fullmakt i ordning från Högskolan i Jönköping. Men där var det ingen som kände till uttagen, trots att de med tiden kunde summeras till miljonbelopp.

Som ekonomiansvarig hade Mats skaffat sig unika befogenheter. Han hade rätt att ensam godkänna så kallade betalningsförslag och att lägga upp nya leverantörer i systemet.

Han kunde på egen hand flytta pengar mellan flera av HLKs bankkonton. Slutligen hade han alltså dessutom ensam fullmakt att disponera ett affärskonto och att göra uttag därifrån.

– Jag har aldrig stött på något liknande upplägg, säger Carina Arvidsson Löw, högskolekoncernens ekonomi­chef.

Hon och kommunikationschefen Li Lejerstedt tar emot i ett ljust, glasat mötesrum på rektorns kansli, högt upp i en av högskolans byggnader. Det var i samband med att Carina Arvidsson Löw blev ekonomichef hösten 2011 som Mats förskingring avslöjades.

– Då upptäcktes ett konto som inte var känt inom koncernstrukturen, säger Li Lejerstedt.

– När en medarbetare tittade närmare på kontot fanns bara 10 000 kronor där, men det visade sig att trafiken hade varit intensiv med insättningar och uttag.

Genom fullmakten riktades misstankarna genast mot Mats.

Mats var alltid noga med att sopa igen spåren efter sig. Han har i efter­hand justerat de konton som han plockat på pengar.

– När revisorn sedan vid årets slut kontrollerade saldona jämfört med bokföringen och bankens kontoutdrag, så har det alltid stämt på kronan. Det har hänt väldigt mycket i det fördolda däremellan med korrigeringar mellan konton. Varken insättningar eller uttag har bokförts, säger Carina Arvidsson Löw.

Det går naturligtvis att sätta upp hinder för sådant fusk, medger hon.

– Regel nummer ett är att man är två i förening som tecknar konto i bank. Det andra är att man inte låter någon disponera hela flödet själv, säger hon.

Men trots att Mats fått sina befogenheter av en hög chef – HLKs förra vd – hävdar Carina Arvidsson Löw bestämt att det är mycket svårt att helt skydda sig mot bedrägligt beteende.

– I första hand handlar det här om en person som missbrukat sitt förtroende. Sedan har vi naturligtvis haft brister i vår kontroll. Vi är en akademisk miljö med stor frihet, säger hon.

Varför revisorerna inte upptäckt förskingringen under ordinarie revision förbryllar henne.

– Det saknas verifikat i pärmarna, där är tomt.

Högskolan, som är en stiftelse, har stått oförsäkrad mot den här typen av brott. Så vad betyder förlusten av 12,6 miljoner kronor? Carina Arvidsson Löw tittar ut genom fönstret och tänker efter.

– Jag kan inte säga hur stort avbräcket är. Det saknas utbildning för 12,6 miljoner kronor, naturligtvis, men det är svårt att i efterhand säga vad det är för utbildning.

Li Lejerstedt fyller i:

– Vi har varit en verksamhet i tillväxt de senaste tio åren. Det förskingrade beloppet är ingen liten slant, men man måste sätta in det i sitt sammanhang.

– Vi omsätter 800 miljoner kronor per år, förtydligar Carina Arvidsson Löw.

Likt andra lärosäten varslar högskolan i Jönköping nu personal. Men någon koppling till förskingringen finns inte, försäkrar de båda cheferna.

– Nej, faktiskt inte. Vi hade redan kommunicerat ut budskapet att det skulle bli besparingar innan det här avslöjades, säger Li Lejerstedt.

Sedan domen meddelades i juni har Mats väntat på att få avtjäna sitt fängel­se­straff. Han har bott hos sina pensionerade föräldrar och rört sig en del på stan.

– Han har valt att hålla en ganska öppen profil, vilket retar en del. Han har inte låst in sig, vilket kanske många skulle ha gjort, säger Thomas Axelsson.

I oktober började Mats avtjäna sitt straff på kriminalvårdsanstalten i
Kolmården.

STs ombudsman Krister Erixon tror att Mats kan få det tufft efter fängelse­straffet.

– Han ska ut och slåss på arbetsmarknaden med alla andra. Å ena sidan har han då sonat sitt brott. Å andra sidan ska han konkurrera med personer med samma kompetens men som saknar den ryggsäcken. Man hoppas att det finns fördomsfria arbets­givare som vill ge folk en andra chans, säger han.

Också tingsrätten tror att Mats kan få det svårt på arbetsmarknaden. Rätten reducerade fängelsestraffet från fyra år till tre och ett halvt, eftersom Mats »kan antas drabbas av hinder i sin yrkesutövning«. Det blir sannolikt svårt för honom att hitta ett lika väl­avlönat arbete i framtiden, är tingsrättens bedömning.

Carina Arvidsson Löw satt med under rättegången. Hon tycker att hela historien är tragisk.

– I tingsrätten sade han att han är besviken för att revisorerna inte upptäckte förskingringen och att han är besviken på banken för att de inte sade någonting, för han kunde inte själv ta sig ur det. Han hade behövt att någon upptäckte det. »Varför hejdade ingen mig«, undrade han.

Andra anställda som lurat staten på miljonbelopp

»Folk var tagna på sängen och undrade om det verkligen var sant. Det undra­de jag också innan arbetsgivaren presenterade underlaget«, säger STs sektions­ordförande Thomas Axelsson.
»Folk var tagna på sängen och undrade om det verkligen var sant. Det undra­de jag också innan arbetsgivaren presenterade underlaget«, säger STs sektions­ordförande Thomas Axelsson.

Skatteverket lurades på 120 miljoner kronor

En handläggare på Skatteverket i Stockholm dömdes 2011 av Svea hovrätt till åtta års fängelse. Brottet var trolöshet mot huvudman och medhjälp till grovt skattebrott. Två medbrottslingar utanför Skatteverket hade gjort felaktiga momsdeklarationer från sina bolag. Handläggaren tog fram äkta fakturor från andra företag och förfalskade dem så att det skulle se ut som om medbrottslingarnas momsdeklarationer var riktiga. Därmed betalade Skatteverket felaktigt ut drygt 120 miljoner kronor i momsersättning. Mannen avskedades från sin tjänst.

1,4 miljoner betalades ut till påhittade projekt

En tjänsteman på näringsdepartementet hittade på projekt som Allmänna arvsfonden betalade ut bidrag till. Totalt gjorde sig mannen skyldig till sex fall av grovt bedrägeri till ett sammanlagt belopp på 1,4   miljoner kronor. Några påhittade projekt fick namnen »Nordisk motverkan av sexualiseringen av vardagsrummet« och »Tekniken och vetenskapens värld – flickors värld«. Svea hovrätt skärpte 2007 tingsrättens dom till två års fängelse. Mannen förlorade även sin anställning vid Regeringskansliet. Senare har han betalat tillbaka alla pengar.

Handläggare styrde om utbetalningar på 36 miljoner

Under två års tid ändrade en handläggare vid Försäkringskassan i Göteborg avlidnas adresser och kontonummer och styrde om utbetalningar. På så vis lyckades mannen med medhjälpare lura till sig över 36 miljoner kronor. Brotten upptäcktes genom att Swedbank uppmärksammat stora penningöver­föringar till 28-åringens konton. Hovrätten kom i sin dom 2007 fram till att handläggaren hade utnyttjat bristfälliga rutiner och fastställde tingsrättens fyraåriga fängelsestraff. Mannen var sedan tidigare uppsagd på grund av arbetsbrist, men personalansvarsnämnden beslutade om avskedande.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA