Många unga hamnar utanför samhället
Var tionde ung person varken arbetar eller studerar. Nästan hälften av dem har varit i den situationen i minst tre år. En statlig utredning kräver nya åtgärder för att ungdomar inte permanent ska hamna utanför samhället.
I den politiska debatten används olika siffror på ungdomsarbetslösheten som slagträn. Vissa pekar på att nästan var fjärde ung person i arbetskraften är arbetslös. Andra framhåller att flertalet av dem som betecknas som arbetslösa antingen studerar på heltid eller bara har kortare perioder av arbetslöshet mellan två jobb.
Men det finns en grupp unga som oroar alla. Det är de som varken arbetar eller studerar och som tycks fastna i ett långvarigt utanförskap. Enligt en analys som Arbetsförmedlingen publicerade förra året stod var tionde person i åldern 16–29 år 2010 utanför jobb och studier. Det handlar om 191 000 personer, en ökning med 31 000 sedan 2008.
Av dem hade drygt 77 000 varken arbetat eller studerat de senaste tre åren.
– Det här är unga som har uppenbara etableringsproblem, säger rapportförfattaren Marwin Nilsson, analytiker på Arbetsförmedlingen. Om man har varit borta så länge från arbete och studier blir vägen tillbaka också så mycket längre.
De mest utsatta var de äldre i gruppen. Drygt sex procent av alla 25–29-åringar i Sverige hade 2010 stått utanför både arbete och studier i minst tre år.
Anna Angelin, doktor i socialt arbete vid Socialhögskolan på Lunds universitet, har intervjuat ett stort antal personer i 25–30- årsåldern som helt eller delvis levt på socialbidrag sedan de slutade skolan. Alla hade sin individuella historia, men gemensamt var att de hade en mångfald problem – och mycket begränsade resurser att lösa dem.
– Arbetslösheten är bara en delkomponent. Ett annat stort problem är att ekonomin är körd i botten, så man har inte råd att exempelvis flytta eller ta körkort för att lättare kunna få jobb. Jag kallar det den dubbla vanmakten.
Många unga med långvarigt utanförskap saknar gymnasieutbildning. De har fått det allt svårare att finna ett arbete, säger Marwin Nilsson.
– En möjlighet skulle kunna vara att vi på Arbetsförmedlingen får rätt att anvisa dem att läsa in gymnasieskolan.
Även Anna Angelin ser bristen på utbildning som ett avgörande hinder för de unga i hennes studie.
– Jag tror att de flesta av de här personerna inte kan lösa sin situation utan att studera mer. Och två tredjedelar av dem ville också det, problemen handlade mycket om finansiering. De är ofta redan skuldsatta och är rädda att ta mer lån. Många hade försörjningsansvar för barn och befarade att socialbidraget skulle tas ifrån dem om de började studera.
Marwin Nilsson och Anna Angelin är ense om att det behövs ett helhetsgrepp för att hjälpa unga som hamnat utanför.
– De här ungdomarna är så många och så utspridda. Det är en samhällsutmaning som angår oss alla att hitta lösningar, säger Marwin Nilsson.
Regeringens utredareAnn-Marie Begler presenterade i oktober förra året ett förslag till bättre stöd för ungdomar som varken arbetar eller studerar. Hon föreslog bland annat att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna ska samverka i en särskild satsning på unga. Arbetsförmedlingen bör arbeta aktivt med dessa ungdomar redan från första dagen i arbetslöshet, anser hon. Dessutom behövs enligt utredningen en nationell samordnare som har ett helhetsperspektiv och driver frågorna framåt.
I ett tidigare betänkande föreslog Ann-Marie Begler skärpta lagkrav på kommunerna att aktivt stötta unga under 20 år som aldrig börjat eller som hoppat av gymnasiet.
I mångt och mycket kloka förslag, tycker Anna Angelin.
– Jag tycker också att det vore lovvärt att titta på en möjlig studiefinansiering, till exempel genom att man får behålla socialbidraget åtminstone ett år vid studier. Och kanske öppna en möjlighet att låna till körkortsutbildning.
Ann-Marie Begler betonar i sin utredning att det behövs mer kunskap om ungdomars övergång mellan skola och arbetsliv. Den största utmaningen är de ungdomar som inte har någon som helst kontakt med samhällets instanser. Enligt Arbetsförmedlingens analys finns drygt 20 000 ungdomar som inte räknas in i arbetskraften, och »saknat känd aktivitet« och inte haft kontakt med vare sig Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller kommunens socialkontor under en treårsperiod.
– Dem kan vi nästan inte nå, säger Anna Angelin. De hamnar ofta inte i statistiken och vi vet för lite om dem för att kunna dra säkra slutsatser i studier. En del kanske är i Thailand en tid eller arbetar som au pair och har det ganska bra, men de kan också sitta hemma hos sina föräldrar.
Ungas arbetslöshet
Nästan var fjärde person i åldern 15–24 år är arbetslös, enligt SCBs statistik. Men det är inte i förhållande till hela åldersgruppen, utan endast som andel av dem som ingår i arbetskraften. Studerande, långtidssjuka och hemarbetande står utanför arbetskraften, liksom andra som saknar arbete, men inte är inskrivna som arbetssökande. Beräknat på hela åldersgruppen är arbetslösheten 12,4 procent. Av de arbetssökande är knappt hälften, 44,6 procent, studerande på heltid. Siffrorna gäller 2012.
- 1 234 900 personer är Sveriges befolkning i åldrarna 15–24 år.
- 647 500 personer bland dessa 15–24-åringar ingår i arbetskraften.
- 153 200 personer bland de 15–24-åringar som ingår i arbetskraften räknas som arbetslösa.
- 84 900 personer bland de arbetslösa 15–24-åringarna varken arbetar eller studerar.
- 68 300 personer bland de 15–24-åringar som räknas som arbetslösa är heltidsstuderande som söker jobb.
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningen (AKU)
minst 1 eller 2 år och minst 2 områden. Då får de insikt om hur samhället fungerar,kan mogna över yrkesval,lära sig empati,samarbete m.m. Någon form av ersättning bör de få utifrån vad vi har råd med. Det är min dröm om ett bra
samhälle!
Mvh
Marianne Bodin