Ökad frånvaro beror inte på sämre hälsa

SJUKSKRIVNINGAR2016-02-16

Den ökande sjukfrånvaron och de växande sjuktalen beror inte på förändringar i faktisk hälsa eller arbetsmiljö. Det hävdar forskarna Pathric Hägglund och Per Johansson i en rapport för ESO.

Ingenting tyder på att de historiska upp- och nedgångarna av sjukfrånvaron speglar variationer i faktisk hälsa eller i arbetsmiljö, enligt rapporten till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO. Tvärtom har hälsan i befolkningen förbättrats över tid. Kopplingen mellan sjukfrånvaro och mer objektiva mått på hälsa är svagare i tider av hög sjukfrånvaro än i tider av låg sjukfrånvaro, skriver Pathric Hägglund och Per Johansson i en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter.

Hur en individ upplever sin hälsa kan bero på personliga värderingar, social omgivning och tillgänglighet till vård. Individen har också ett informationsövertag gentemot läkare och arbetsgivare. Och tillsammans har individen, läkaren och arbetsgivaren mer information om individens arbetsförmåga än Försäkringskassan. Det gör sjukförsäkringen sårbar, anser de två forskarna:

”Till följd av bristfälligt utformade incitament och möjligheten att skjuta till extra medel kan även inledningsvis små ökningar av sjukfrånvaron växa sig betydande. Normförskjutningar i samhället kring synen på att vara sjukskriven bidrar till att förstärka redan pågående trender.”

Nyckeln till att bryta trenden är att skapa rätt incitament för aktörerna i sjukskrivningsprocessen. Då kan rimliga variationer av sjukfrånvaron uppstå utan att följas av de utdragna upp- eller nedgångar av sjukfrånvaron som observerats under de senaste decennierna, anser Pathric Hägglund och Per Johansson. Rapporten utmynnar i fem åtgärder för en bättre fungerande sjukförsäkring:

  • en bortre tidsgräns som ger en signal om att en sjukskrivning inte kan pågå för evigt,
  • begränsa tidiga insatser under sjukskrivningen, eftersom det vetenskapliga stödet för nyttan av olika typer av rehabiliterings- och samverkansinsatser är svagt,
  • villkora läkarens rätt att utfärda sjukintyg,
  • öka arbetsgivarnas kostnadsansvar vid sjukfrånvaro,
  • minska politikens inflytande över sjukförsäkringen och sjukfrånvaron.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA