Annons:
Arbetsgivaren drog 10 000 kronor på Mona Litzells löneutbetalning, utan förvarning. ”De sa till oss hur vi skulle göra så vi trodde det var ”by the book”. Det är ju skillnad om jag hade försökt att luras”, säger hon till Publikt.Bild:Ingmar Reslegård
POLISEN
Nyhet
AVLinus HellerstedtTyck till!

Polisen kräver civilanställda på femsiffriga belopp

Runt 80 civilanställda på regionledningscentralen i Umeå fick för hög lön, efter att Polisen felinformerat om hur de skulle redovisa sin förrättning. Nu krävs de på pengarna tillbaka. För ST-medlemmen Mona Litzell drogs ungefär 10 000 kronor på en månadslön, utan förvarning. ”Hade jag varit ensamstående hade jag fått ta lån”, säger hon.

När Polisens sju regionledningscentraler bildades 2015 fanns det inte tillräckligt med folk på alla orter. I region nord kommenderades därför civilanställda till Umeå.

När de utkommenderade skulle redovisa sin förrättningsersättning fick de fel instruktioner, och ungefär 80 civilanställda krävs nu på pengar tillbaka av arbetsgivaren.

För vissa kan det röra sig om några tusenlappar. Andra har rest fram och tillbaka mellan hemorten och Umeå i över ett år för att jobba, och då kan det handla om femsiffriga belopp, säger Mattias Keskitalo Nilsson, vice ordförande för ST inom Polisen i region nord.

En ansenlig summa för en civilanställd som tjänar någonstans mellan 21 000 och 29 000 kronor i månaden, säger han.

– Våra medlemmar har frågat sina chefer hur de ska redovisa, och fått till svar att de ska göra som vanligt. Därför är det olyckligt att de ändå kommer dragandes med detta, säger Mattias Keskitalo Nilsson.

ST-medlemmen Mona Litzell från Östersund var kommenderad till Umeå, nästan 40 mil därifrån, i två omgångar. Totalt jobbade hon på regionledningscentralen i sju månader.

I mars förra året upptäckte hon att arbetsgivaren hade dragit runt 10 000 kronor på hennes månadslön. Utan att meddela henne i förväg.

– Det känns som ett slag i ansiktet. Särskilt som många har åkt till Umeå fast man inte ville, och att känslan är att de inte hade fixat den här omorganisationen om vi inte hade åkt dit, säger Mona Litzell.

Tänkte du aldrig tanken att du hade fått för mycket pengar?

–  Nej, de sa till oss hur vi skulle göra så vi trodde det var ”by the book”. Det är ju skillnad om jag hade försökt att luras. Att alla vi som var där gjorde fel tyder ju på att det är fel information som har gått ut, säger Mona Litzell.

Det pågår en tvist mellan ST och Polisen. Mona Litzell har fått tillbaka en del av de dragna pengarna. Hon vet inte när tvisten kommer att avgöras. Det senaste budet från arbetsgivaren är att de anställda ska betala tillbaka hälften av ersättningen.

– Inte en chans. Att bli bemött så här är tråkigt, att man måste bråka och att det tar så lång tid. Mitt förslag är att arbetsgivaren ska låta det här vara, säger Mona Litzell.

Arbetsgivaren bekräftar för Publikt att de berörda civilanställda har fått fel information av cheferna. Vilket i sin tur ledde till att attesteringar och utbetalningar blev fel.

– Här hade vi ett ansvar som arbetsgivare att ge korrekt information innan de skulle åka på förrättning och det har vi misslyckats med, säger Pontus Fälldin, chef för operativa enheten i region nord.

Felet upptäcktes i våras, säger han. Pontus Fälldin bekräftar också att det i vissa fall rör sig om femsiffriga belopp.

– Alltihopa är otroligt olyckligt. Sedan är det här pengar som de egentligen inte har rätt till. Men de har trott det, så de lever ju i god tro, säger han.

Pernilla Filén, HR-chef för region nord, hänvisar till den pågående tvisten.

– Vi vill försöka komma överens med facket. Polisen är en statlig myndighet och vi ska göra rätt. Ibland får medarbetaren fel lön och då ska vi rätta till den, säger hon.

Tvisten ska avgöra om de anställda handlat i god tro eller inte. Att de anställda har frågat sina chefer om hur de ska redovisa, fått svar och sedan följt instruktionerna är en problematisk omständighet, säger Pernilla Filén.

Samtidigt har alla ett eget ansvar att kontrollera sitt lönebesked, påpekar hon.

– Vi som statlig myndighet ska vårda våra pengar och ge rätt lön. Det är därför som vi måste vara försiktiga i det här så att det inte blir praxis. Det är det som gör det svårt, att det är så många som har blivit drabbade och att det på totalen är relativt mycket pengar, säger Pernilla Filén.

Det gäller om lönen blir fel

Om arbetsgivaren har en fordran på den anställde kan arbetsgivaren kvitta beloppet på lönen. Enligt kvittningslagen måste den anställde i så fall först ha godkänt avdraget.

Om arbetsgivaren gör en utredning och kommer fram till att den anställde handlat i god tro, och pengarna är förbrukade, är det inte säkert att den anställde blir återbetalningsskyldig.

Arbetsgivaren får bara dra av pengar från den summa som Kronofogden bedömer vara över existensminimum för den anställde och dennes familj. Arbetsgivaren måste invänta det beskedet från Kronofogden.

Bli den första att tycka till!