Bild: Colourbox

Rekord i rehab - men inga resultat

REHABILITERING2012-11-07

Rehabiliteringsgarantin har fördubblat KBT-behandlingarna och fler får hjälp mot långvarig smärta. Men en utvärdering av Karolinska institutet visar att rehabiliteringsgarantin inte gjort det lättare för patienter att snabbt komma tillbaka i jobb.

Rehabiliteringsgarantin trädde i kraft 2009 och skulle leda till att fler sjukskrivna kom tillbaka tidigare i arbete. Staten tecknade avtalet om garantin med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, 1 juli 2008, samtidigt som de hårdare reglerna för sjukskrivning infördes.

Garantin gäller behandling för de två diagnoser som står för mer än hälften av alla sjukskrivingar:

  • Patienter med måttliga till medel­svåra ångestsyndrom, depression och stress ska få kognitiv beteendeterapi, KBT, eller interpersonell psykoterapi, IPT.
  • Patienter med långvarig diffus smärta i axlar, nacke eller rygg ska få multimodal behandling av team sammansatta av en rad experter.

2,5 miljarder avsattes för de tre förs­ta åren. Pengarna skulle fördelas efter befolkningen i respektive region eller landsting och kvitteras ut efter behandling. I år finns 900 miljoner kronor för rehabiliteringsgarantin och 2013 satsar regeringen en miljard kronor.

2008 befarade SKL att reformen skulle ta tid:

– Vi är ju glada om garantin finns inom tre–fyra år, sade SKLs expert på sjukskrivningsfrågor Anna Östbom till Publikt hösten 2008.

Nu har SKL utvärderat de tre första åren – och resultatet är över förväntan: KBT-behandlingarna har ökat med 112 procent mellan 2009 och 2011 och de multimodala behandlingarna med 56 procent.

– Jag är jättenöjd och jättestolt, säger Anna Östbom i dag. Jag undrar hur många utvecklingsprojekt som kan uppvisa så bra resultat.

De landsting som söker bidrag ut­över sitt eget tak kan få del av överskottet från dem som inte utnyttjar hela sin anslagsram. Och skillnaderna mellan vad landstingen begär är stor. Till exempel ansökte Örebro läns landsting om knappt hälften av det bidrag man hade rätt till 2010, medan Västra Göta­land begärde 137 procent av sin andel.

Men samtliga landsting har ökat sin kapacitet att erbjuda KBT-behandling. I alla landsting utom fyra har också tillgången till multimodal behandling ökat.

– De landsting som är bäst hade redan börjat utbilda KBT-terapeuter med pengar från sjukskrivningsmiljarden, förklarar Anna Östbom. Utvecklingen av multimodal rehabilitering är också otroligt positiv. Tidigare fanns den bara inom den specialiserade vården, nu erbjuds den i primärvården. Vi fångar upp problemen tidigare och blir säkrare på att bedöma vårdbehovet.

Men en utvärdering som Karolinska institutet gjorde i fjol visade ingen skillnad mellan patienter i rehabiliteringsgaranti och kontrollgruppen.

Åke Nygren, professor emeritus i personskadeprevention vid Karolinska institutet och ordförande i regeringens rehabiliteringsråd, har forskat på rehabilitering sedan 1985. Han är lika pessimistisk som tvärsäker:

– Det kommer inte att ge något. Skälet är att man inte tar med arbetsplatsen i åtgärdskedjan. Man måste först fråga patienten vad som krävs för att det ska funka på jobbet, sedan fråga arbetsledningen vad den kan göra och därefter ha ett trepartssamtal om hur återgången i arbete ska ske.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsplatsen anpassas till den rehabiliterades behov, men Åke Nygren hävdar att många arbetsgivare bryter mot lagen:

– Majoriteten av de privata arbetsgivarna är småföretag och de har inte resurser. I den offentliga sektorn är personalläget så pressat att det sällan finns plats för den som vill åter till jobbet efter rehabilitering.

Hans förslag är en försäkring där arbetsmarknadens parter skapar resurser för att hjälpa rehabiliterade tillbaka i arbete.

En liknande kritik kommer från Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO, som vid tidpunkten då garantin infördes hade samma roll på TCO:

– I dag hamnar allt tryck på individen, inte på dem som ska leverera rehabiliteringen – arbetsgivaren och myndigheterna. Arbetsgivarna känner inte av trycket. Det skulle de göra om de till exempel fick betala sjuklönen fram till dess en individuell rehabiliteringsplan togs fram för den sjukskrivne, säger Kjell Rautio.

Åsa Forsell, utredare i välfärdsfrågor på TCO, vill också markera arbetsgivarens ansvar:

– Det behövs någon form av styrning som gör att arbetsgivaren tar sitt ansvar för rehabiliteringen. Det krävs att de anpassar arbetet och arbetsmiljön för att folk ska kunna komma tillbaka i arbete, säger hon.

Även Tomas Eneroth (S), vice ordförande i socialförsäkringsutskottet, pekar på brister i rehabiliterings­garantin.

– Huvudsyftet tycks ha varit att minska statens utgifter. Men individerna har i stället fått ta smällen, och kommunerna, genom ökat försörjningsstöd.

Han vill också ha en rehabiliteringsförsäkring.

– Då kan man sätta in åtgärderna tidigt i stället för att vänta i 180 dagar. Med vårt förslag om minskat sjuk­löneansvar ger det utrymme för ett tydligare omställningsansvar från arbetsgivarna, säger Tomas Eneroth.

Han varnar för att lämpa över allt fler frågor på den socialförsäkringsutredning där han själv är en av ledamöterna.

– Att det sitter en utredning får inte bli en ursäkt för regeringen att inte åtgärda de brister som finns, säger Tomas Eneroth.

I december kommer en utvärdering av rehabiliteringsgarantin från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, och Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) kommenterar kritiken så här:

– Vi planerar inga större förändringar i rehabiliteringsgarantin utan avvaktar ISFs och IFAUs utvärdering. Regeringen har också gett Karolinska institutet i uppdrag att titta på framgångsfaktorer i rehabiliteringsarbetet för att minska skillnader i utfall mellan olika landsting.

Dubbelt så många behandlingar

Antal KBT-behandlingar:
2009: 25 979
2011: 55 167

Antal multimodala behandlingar mot långvarig och diffus smärta:
2009: 5 934
2011: 9 238

 

Behandlings­former

  • Kognitiv beteendeterapi, KBT, har sin grund i kognitions- och inlärningspsykologi. Man arbetar med att förändra tankar, känslor och handlingsmönster som leder till psykisk ohälsa.
  • Interpersonell terapi, IPT, är en terapi som i första hand fokuserar på hur klienten fungerar socialt med andra människor.
  • Multimodal behandling utförs av team från olika professioner som läkare, psykologer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA