Bild: Janetta Nyberg

Så håller du balansen i sociala medier

PÅ JOBBET: SOCIALA MEDIER2014-06-17

Ekivoka bilder, kritik mot chefen, kontroversiella ställningstaganden. Dina privata inlägg i sociala medier kan få
konsekvenser för dig – även om din rätt att uttrycka åsikter är stor. Det är klokt att tänka först och skriva sedan.

Av:  Therese Säfström

På en myndighet har arbetsgivaren egentligen få rättigheter att agera mot en anställd som uppträder »olämpligt« på Facebook, Twitter eller i bloggar. Det säger Veera Littmarck, förbundsjurist på ST.

– Yttrandefriheten är väldigt stark. Det krävs i princip att den anställde hotar en chef eller kollega i sociala medier, eller begår brott som hets mot folkgrupp, för att det ska kunna leda till uppsägning.

Det finns några få fall i Sverige där anställdas agerande i sociala medier har prövats rättsligt. Fallet »Farbror blå« är ett: en polis som bloggade om kränkande och osmakliga inslag i en tänkt polisvardag. Polisen sades upp, men fick senare tillbaka sitt arbete och tilldömdes skadestånd i domstol. Att arbetsgivaren agerade så hårt förvånar Veera Littmarck.

– Det var klart att arbetsgivarens argument för uppsägningen inte skulle hålla. Polisen hade hittat på karaktärer och påstod aldrig att han själv skulle ha gjort det han skrev om.

För anställda i privata och statliga bolag gäller helt andra regler än på myndigheter. Anställda i ett företag har en avtalad lojalitetsplikt, som är inskriven i kollektivavtal.

– I en intressekonflikt ska den anställde i princip sätta arbetsgivarens intresse före sitt eget. Företaget har därför stora rättigheter att agera mot en anställd som skadat arbetsgivarens anseende, säger Veera Littmarck.

Men när det handlar om myndighetsanställda kan otillåtna repressalier förekomma trots att yttrandefriheten ska vara långtgående. Enligt Veera Littmarck är det ofta väldigt svårt att bevisa att en anställd har straffats.

– Repressalier är ofta subtila. Det är svårt att visa att en utebliven löneförhöjning eller en missad befordran beror på hur man tidigare uppträtt i sociala medier.

Det finns arbetsplatser som har riktlinjer för hur anställda bör förhålla sig till sociala medier. Skatteverket är en av dessa. Heléne Viksten, arbetsrättsjurist på Skatteverket, konstaterar att det är svårt för myndigheten att styra vad en anställd yttrar som privatperson, med tanke på att yttrandefriheten är stor.

– Därför är det viktigt att anställda kan hålla isär när de är privata och när de företräder myndigheten. Det handlar om förtroendet för myndigheten.

Heléne Viksten jämför med hur Skatteverket ser på de anställdas bisysslor. Myndigheten avgör från fall till fall om det finns risk för bland annat förtroendeskada.

– Självklart ska yttrandefriheten beaktas, men myndigheten skulle kunna agera om det handlar om något som är förtroendeskadligt, säger hon.

Men hur man agerar i sociala medier är inte bara en arbetsrättslig fråga, utan kan också handla om taktik. Stockholms handelskammares årliga undersökning 2014 visar att mer än hälften av arbetsgivarna ibland eller alltid gör en bakgrundskontroll i sociala medier vid en rekrytering. En fjärdedel av arbetsgivarna uppger att de har sorterat bort kandidater efter sökningar på internet.

Företag i privat sektor tar hjälp av sociala medier i betydligt större utsträckning än arbetsgivare i den offentliga sektorn, men arbetsgivare i offentlig sektor googlar oftare kandidater inför en rekrytering.

Inger Ehn Knobblock, karriärcoach på ST, märker att många anställda och arbetssökande tänker på hur de framstår på Facebook.

– Många undviker till exempel att lägga ut bilder på när de är berusade. Däremot kan det verka positivt att skriva om sin hobby på Facebook.

Men på Twitter är det en lite annan sak, enligt Inger Ehn Knobblock. Där handlar det ofta mer om ställningstaganden.

– Om man till exempel brukar skriva mycket om sina egna åsikter på Twitter kan det vara problematiskt, särskilt om åsikterna kan uppfattas som kontroversiella, säger hon.

För några månader sedan fick en handläggare på Arbetsförmedlingen stor uppmärksamhet, när hon i en visa på Youtube berättade om sitt arbete och också kritiserade sin arbetsgivare. Men hon gjorde det med glimten i ögat och Inger Ehn Knobblock tror inte att hon har försämrat sina chanser på arbetsmarknaden.

– En arbetsgivare kan absolut se positivt på kritik, särskilt om man är konstruktiv. Och i det här fallet kan man nog tycka att det är ganska roligt.

Fyra frågor du bör ställa dig innan du publicerar

  • Kan ditt inlägg nå fler än du vill?
  • Kan du stå för ditt inlägg inför din chef?
  • Följer du arbetsgivarens riktlinjer kring sociala medier?
  • Det som skrivs på internet suddas sällan ut. Kan du stå för ditt inlägg om tio år?
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA