Sitt stadigt på statens stolar

FÖRDJUPNING: KONTORSSTOLAR2012-08-16

Stolen är en väsentlig del i de flestas arbetsliv. Via Statens inköpscentral köper statliga myndigheter in kontorsstolar för 68 miljoner kronor om året.

Det är Kammarkollegiet och Statens inköpscentral som tecknat ram­­avtalen för majoriteten av de nya stolar som de statligt anställda sitter på.

Det finns inga uppgifter om hur många stolar som staten köper in varje år, men 2010 köptes kontors-arbetsstolar för omkring 68 miljoner kronor. I de nya avtal som började gälla hösten 2011 går det inte att särskilja kostnaderna för stolar, utan de ligger i samma avtal som övriga kontorsmöbler. Bara under första kvartalet 2012 köpte myndigheterna möbler för cirka 100 miljoner inom ramen för de avtalen.

Det finns mångaolika stolar och leverantörer att välja på, och det ställs hårda krav på kontorsarbetsstolarna.

– Kortfattat kan man säga att vi har provningskrav på produkterna, säger Stefan Persson, ramavtals­ansvarig för kontorsmöbler. Dessa krav innefattar mått, säkerhet, stabilitet, hållfasthet och hållbarhet. Det finns också tilläggskrav för så kallade bevakningsstolar, det vill säga stolar som utnyttjas dygnet runt. Sedan finns det brandsäkerhetskrav och olika krav på möbeltyget.

För den som har speciella behov finns det möjlighet till individuella lösningar, exempelvis om en ergonom förordar en specifik stol, säger Stefan Persson. Men om den inte finns med hos någon av ramavtalsleverantörerna måste avsteget anmälas till Statens inköpscentral.

Under arbetetmed den senaste upphandlingen fick Statens inköpscentral inblick i vilka trender som råder på arbetsplatserna och kontorsmöbelmarknaden.

– Varje person får en allt mindre yta att sitta på och konto­ren får allt färre väggar, något som naturligtvis kan påverka valet av kontorsstol, säger Stefan Persson.

 

Kvinnor och män sitter olika

Kvinnor är mindre och har ett annorlunda sittmönster än män. Det tog ergonomen Ellen Wheatley fasta på när hon hjälpte ett möbelföretag att ta fram en kontorsstol anpassad för kvinnor.

Ellen Wheatley är ergonom och i arbetet med att designa kontorsstolen har hon gått igenom forskning om hur kvinnor sitter.

Varför?

− Det finns skillnader i manligt och kvinnligt sittande och sittmönster. Kvinnor är dessutom ofta kortare, lättare och har mindre muskelmassa än män. Det gör att en kontorsstol med standardmått kan upplevas som obekväm.

Hur sitter kvinnor?

− Kvinnor intar ett mer upprätt sittande, är mer statiska i sitt sittande, varierar vinkeln mind­re mellan rygg och höft och använder ryggstödet i mindre utsträckning. De placerar också sin tyngdpunkt längre fram på stolens sits.

Vad utmärker en kontorsstol anpassad för kvinnor?

− Den vi tog fram hade bättre lutning framtill på sitsen och ett automatiskt ländryggstöd. Dessutom sitter armstöden fast i stolsryggen i stället för i sitsen, eftersom kvinnor ofta har bredare höfter.

Bild: Colourbox

Så säger ergonomerna

  • 91º eller störrebör vinkeln mellan rygg och lårben vara när du sitter på en arbetsstol. Det minskar risken för ryggbesvär.
  • Kontorsstolar ska kunna lutas bakåt och ha ett stöd för ländryggen som kan regleras. Men det är också viktigt att du reser dig ur stolen och rör dig med jämna mellanrum.

Millennier med omistlig möbel

  • Stolen som möbel är gammal och användes såväl i det gamla Egypten som i romarriket.
  • En av Sveriges äldsta bevarade stolar kommer från Suntaks kyrka i Västergötland. Den är daterad till 1100-talet och finns på Västergötlands museum i Skara. Den sägs ha använts av biskopen vid hans kyrkobesök.
  • Kontorsstolen sägs ha uppfunnits 1766 av USAs tredje president Thomas Jefferson. Han modifierade en klassisk Windsorstol genom att sätta fast en central järnstav och hjul så att stolen kunde snurras och flyttas.

Stolar för miljoner

Statens inköp av kontorsarbetsstolar per år i miljoner kronor:

  • 2006 - 67
  • 2007 - 62
  • 2008 - 61
  • 2009 - 64
  • 2010 - 68

Källa: Kammarkollegiet

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA