Bästa språkvården: skriv, läs och tala

KULTUR: KULTUR2004-06-21

Varken SMS, chattspråk eller engelska lånord är ett hot mot svenskan. Det är däremot domänförluster, när vi förlorar en hel verksamhet på det egna modersmålet, säger Olle Josephson på Svenska språknämnden.

En bordeaux, gjord på cabernet,… chardonnay, pinot gris, bourgougne, vermouth, cognac, calvados, spumante…och vin de paille – det där gyllengula, smaskiga vinet som bara finns i Juraområdet…

Jag blir så törstig när jag läser rekommendationerna.

Språkrekommendationerna, vill säga, för det här inte en vinlista från Systembolaget. Nej, det rör sig om Språknämndens hemsida på &quotenätet&quote.

Olle Josephson, chef för Språknämnden, ser smått chockerad ut, när jag beskriver min reaktion på hemsidan. Avsikten med den är inte att uppmana till intag av alkoholhaltiga drycker utan att ge rekommendationer om hur vi ska behandla vårt modersmål svenskan i skrift.

De inledande exemplen visar att druvnamn i likhet med andra växtsorter skrivs med liten bokstav. Detsamma gäller namn på etablerade vin- och sprittyper, dryckestyper eller andra beteckningar som inte går tillbaka på ett geografiskt namn.

Den vanligaste frågan som Språknämndens språkvetare får är också just när vi ska skriva stor eller liten begynnelsebokstav i vad som kan uppfattas som egennamn.

–Till exempel namn på myndigheter, stor bokstav, rekommenderar Olle Josephson. Många frågar också när det ska vara foge-s i sammansatta ord och vad &quotepolicy&quote heter i plural.

Språket förändras ständigt och många anser rent av att svenska språket är hotat av diverse inflytelser som IT och utländska lånord. Men det bekymrar inte språkvetaren Olle Josephson.

–Tro inte att SMS eller chattspråk innebär språkförstörelse. De är bara nya sätt att använda språket.

Inte heller mängden engelska lånord är ett hot. Undersökningar visar att det i dagstidningar finns ungefär ett engelskt lånord på vart 300e ord. Engelskans påverkan har visserligen växt under 1900-talet och gör det fortfarande, men inte så mycket som många tror.

–Dess inflytande på den skrivna svenskan är idag mindre än franskans för 200 år sedan.

Om svenskan inte är &quotehotad&quote, varför behövs då Språknämnden?

–Därför att det ställs höga krav på skrivkunskaper och färdigheter om man ska klara sig i dagens samhälle, svarar Olle Josephson.

Språket ska vara i ordning och tillgängligt för alla. Även andra institutioner har den uppgiften men ingen annan än Språknämnden har det som sin enda uppgift.

Olle Josephson talar om Språknämndens servicesida – att besvara allmänhetens frågor om språk och ge ut ordböcker. Till skillnad mot Svenska Akademin, som satsar på ordboksprojekt av grundforskningskaraktär, arbetar Språknämnden med det mer praktiska.

Språknämndens opinionsbildande och lite politiska sida innebär att bevaka hur det går för svenskan och minoritetsspråken, hur svenska ersätts av engelska och vad detta betyder för kunskapsnivån och de sociala klyftorna i samhället.

Det stora problemet är när man, som inom den vetenskapliga världen och till exempel Sida, beslutar gå över till engelska som arbetsspråk. Det kallas domänförlust, upplyser Olle Josephson.

–Vi gör en kunskapsförlust, vi förlorar en hel verksamhet på det egna modersmålet.

Det får konsekvenser – de som arbetar på ett annat språk än modersmålet får svårare att göra ett bra jobb. Det skapar dessutom klyftor mellan människor och kan leda till att man avskärmas från det svenska samhället.

–Att till exempel skriva på ett främmande språk innebär att man skriver det man kan, inte det man vill.

Och Olle Josephson drar exemplet med den kände nationalekonomen som skrev en bok på engelska och fick den översatt till svenska. Han, nationalekonomen, konstaterade att det blev en trogen översättning men från en mycket dålig engelska.

Ungefär fram till mitten av 1700-talet var svenskan enligt Olle Josephson en språklig &quoteröra&quote med latinskt, tyskt, franskt och holländskt inflytande. Stavning och ordböjningar var &quotei oordning&quote.

1801 är ett gränsår, då Svenska Akademiens rättstavningslära kom. Den medförde en standardisering, en ganska fast stavning och ordböjning.

På 1800-talet var svenskan ett klasskiktat språk, en majoritet av befolkningen talade dialekter och skillnaden var stor mellan det officiella skriftspråket och talspråket. Genom samhällets fortsatta demokratisering under 1900-talet utjämnades klassklyftorna i talet.

–Mest förändras språket vid stora samhällsförändringar, som gör att vi använder språket annorlunda, förklarar Olle Josephson.

–Språknämnden ska följa och värdera förändringarna. Vi ska inte ställa frågan varför vi ska ha dem utan &quoteVarför ska vi inte ha det här?&quote

Vissa lånord, som &quotebenchmark&quote och &quotetrafficking&quote, vill Språknämnden motarbeta därför att de är svåra att förstå. Likaså är man emot att substantiv får s som pluraländelse, till exempel i &quotetrailer&quote. Språknämnden rekommenderar &quotetrailrar&quote.

–Här går vi emot majoriteten av språkbrukarna, säger Olle Josephson. Avgörande för att vi ska rekommendera ett uttryck eller en böjning är annars att en majoritet av befolkningen talar så och att det är lätt att böja ordet i fråga.

Man skulle kunna tro att invandringen gett oss många nya lånord, men så är det inte alls. De flesta nya ord är svenska ord, enligt Olle Josephson, till exempel &quotebudgetbesparing&quote.

–Det visar att invandrarspråk är förtryckta. Ett förtryckt språk lånar inte ut ord till det förtryckande språket, det är tvärtom.

På ST Press redaktion är vi några som ivrar för att alltid böja pronomenet &quotede&quote i objektskonstruktioner som &quoteåt dem som&quote. Alternativet &quoteåt de som&quote har alltid funnits, får jag veta. Hela uttrycket fungerar som en fast fras och Språknämndens rekommendation är att båda varianterna kan användas.

Jag själv reagerar surt när ordet &quoteatt&quote hoppas över i uttrycket &quotekommer att&quote som anger framtid.

–Sluta reagera mot det, uppmanar Olle Josephson. Vi kommer sluta med kommer-att-konstruktionen. Detta är en systemändring som bara kan styras i ett samhälle där det finns en elit av få skrivande eller om man tar till diktatoriska medel.

Det vill förstås inte ens jag.

–Lev med insikten att du, när du är 25–30 år och har funnit din identitet, anser att äldre språk är mossigt och yngre språk ett förfall, skrattar han.

Svenska språknämnden

Bildad 1944. Ideell förening, finansieras till två tredjedelar av staten.

Uppgift: att bevaka svenska språkets utveckling, följa och värdera förändringar och ge språkråd.

Språknämndens nämnd har ledamöter från olika organisationer med intresse för det svenska språket, t ex Dramatiska teatern, Skolverket, Svenska Akademien, Svenska Förläggareföreningen, Sveriges Radio och universiteten.

Antal anställda: ett tiotal, varav sju språkvetare. Chef: Olle Josephson.

Internet: www.spraknamnden.se.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA