Inskränkt strejkrätt kan leda till avtalsshopping

DEBATTARTIKEL: ARBETSRÄTT2019-01-29

Två styrelsemedlemmar i STs avdelning inom universitets- och högskoleområdet vill sätta stopp för regeringens förslag till inskränkning av strejkrätten.

Den 1 november förra året presenterades regeringens förslag till inskränkning av strejkrätten, som nu är ute på remiss. Det har fått kritik från såväl arbetsrättsexperter som fackliga företrädare, och STs avdelning inom universitets- och högskoleområdet har enhälligt uttalat sig mot förslaget. Vi anser inte att det bör bli verklighet, eftersom det ur arbetstagarperspektiv innebär en rad försämringar:

  • Arbetsgivare erhåller arbetsfred även i situationer utan kollektivavtal, vilket strider mot den grundläggande fackliga principen att det är genom kollektivavtal som arbetsgivare »köper« arbetsfred.
  • Arbetsgivares möjlighet till så kallad avtalsshopping ökar.
  • Risken för framväxt av »gula« – arbetsgivarstyrda – fackföreningar ökar.

Bakgrunden till förslaget är en facklig organisationsstrid, där några fackförbund tillsammans med arbetsgivarorganisationer hos regeringen beställde en utredning för att begränsa strejkrätten. Inom TCO och Saco var kritiken hård mot denna utredning. Trots kritiken överlämnade LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv ett eget förslag till arbetsmarknadsdepartementet, som till och med går längre än den statliga Stridsåtgärdsutredningen, och som regeringen gjort till sitt.

Förslaget innebär att det ska bli otillåtet att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare som redan har ett kollektivavtal inom samma område, förutom när syftet är att teckna

kollektivavtal.

En fråga är om arbetsgivaren, trots att denne redan är bunden av ett kollektivavtal, är rättsligt förpliktigad att tillämpa även ett senare avtal. I den statliga utredningens betänkande står: »Det ska utan hinder av den utsträckta fredspliktsverkan vara tillåtet att vidta stridsåtgärder i syfte att teckna ett kollektivavtal som överensstämmer med det befintliga kollektivavtalet … I princip gäller att arbetsgivaren i sådana fall är skyldig att tillämpa de villkor om lön och andra anställningsvillkor som regleras i det först träffade kollektivavtalet. Om det senare träffade kollektivavtalet innehåller avvikande villkor får de villkoren alltså normalt inte något genomslag.

I relation till ovanstående förs ett resonemang om konkurrerande fackföreningar inom exempelvis Saco och TCO, gula fackföreningar, avtalsshopping och att etablerade fackliga organisationer inte bör drabbas av den föreslagna lagstiftningen: »… bör undantag från regeln gälla i fall där den stridande arbetstagarorganisationen kan anses vara en etablerad kollektivavtalspart med arbetsgivaren«. Något sådant undantag återfinns dock inte i parternas och regeringens förslag. De fackliga centralorganisationerna har alltså fört fram och ställt sig bakom ett förslag som innebär en större risk att de själva drabbas, jämfört med den statliga utredningen.

Som facklig organisation kan vi inte heller enbart se till hur det påverkar vår egen organisation. Vi måste också ta hänsyn till hur det påverkar den fackliga verksamheten och styrkan i stort på arbetsmarknaden. Den lagstiftning som regeringen tillsammans med de fackliga centralorganisationerna och Svenskt Näringsliv föreslår riskerar att öppna för avtalsshopping och gula fackföreningar, speciellt inom de delar av arbetsmarknaden där kollektivavtal är mindre etablerat.

 

Evalena Moser,

Kjell Nilsson,


ledamöter i styrelsen för ST inom universitets- och högskoleområdet

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

ÄMNEN:

Arbetsrätt
Inlagt av Torbjörn Björndtedt (ej verifierad) tis, 06/18/2019 - 07:44
Tycker arbetstagare bör agera mer fritt mot arbetsgivare. Kamp är kamp och ärliga samtal om vad arbetets värde och utformning gäller behövs. På arbetsmarknaden behövs alltid ett kallt krig där parter kan säga att även löner är för höga för vissa. Löner skall inte bara från utbildning. Utan från nytta för ett folkflertal. tid på dygnet när det utförs, ansträngning för individen och ansvar mot medmänniskor. Samt kanske det viktigaste närvaro på arbete. Vilket av vissa som menar CV är viktigast inte bryr sig om.
Inlagt av Mats-Åke Morit… (ej verifierad) lör, 09/14/2019 - 18:09
Ytterligare ett problem rör nya verksamheter som inte finns idag. Varför har IT-sektorn (som inte fanns före 90-talet) kollektivavtal liknande övriga sektorers? Jo, för att de tecknades med redan existerande sektorers avtal som modell, och något annat alternativ fanns inte. Arbetsgivare inom nya svenska sektorer kan med de här föreslagna reglerna teckna sina första avtal med gula fackföreningar, utanför centralorganisationerna. Sedan kan inte LO-, TCO- och SACOförbund strejkvägen teckna bättre avtal utan bara lika bra (eller dåliga). Vi sviker de som i framtiden ska arbeta inom de områdena om den här lagstiftningen går igenom.

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA