Fredrik Christensson och Jonny Cato
Bild: Riksdagen
Fredrik Christensson och Jonny Cato

Sverige behöver underlätta för fler doktorander att stanna

DEBATT: HÖGSKOLAN2021-12-02

ST och flera andra organisationer har varnat för att de nya försörjningskraven i utlänningslagen kommer att försämra möjligheterna att attrahera och behålla doktorander och forskare. Visar det sig finnas ett behov av att förändra de krav som ställs på doktorander måste lagen ändras, skriver de två centerpartistiska riksdagsledamöterna Fredrik Christensson och Jonny Cato.

Ska Sverige fortsätta vara en framstående kunskapsnation behöver vi bli bättre på att både attrahera och behålla högutbildad kompetens. Det är inte minst viktigt när det gäller forskarutbildade.

Tillgång på kompetens är viktigt för näringslivets forsknings- och utvecklingsverksamhet. Samtidigt visar Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens undersökning av hur företag ser på investeringsklimatet för forskning och utveckling, FoU-barometern, att allt fler företag upplever det som svårt att hitta personal för denna verksamhet.

Bristen på forskarutbildade påverkar även akademien. Den är ett hot mot utbildningens kvalitet och ett hinder för att möta studenternas efterfrågan. Den gör det också svårare att möta arbetsmarknadens behov av utbildningsplatser på vissa områden.

Universitetskanslersämbetets analyser visar att andelen av den svenska befolkningen som påbörjar en utbildning på forskarnivå har halverats under det senaste decenniet. I jämförelse med de andra nordiska länderna har Sverige även tappat vad gäller antalet avlagda doktorsexamina per miljon invånare. Denna minskning har till stor del kompenserats med att antalet utländska doktorander har ökat.

Nu varnar fackförbundet Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, Fackförbundet ST och doktorandkommittén inom Sveriges förenade studentkårer för att de nya försörjningskraven i utlänningslagen kommer att försämra möjligheterna att attrahera och behålla doktorander och forskare.

Tidigare kunde doktorander från länder utanför EU-/EES-området få permanent uppehållstillstånd i Sverige efter fyra års doktorandstudier. Men i somras skärptes kraven för uppehållstillstånd. Bland annat infördes ett försörjningskrav som innebär att det krävs ett anställningsavtal för att få permanent uppehållstillstånd. Migrationsverkets tolkning är att anställningen ska ha en varaktighet på minst 18 månader.

Den internationella konkurrensen är hård och Sverige behöver göra mer för att attrahera kompetens.

Därför har Centerpartiet också sagt nej till att införa krav på språkkunskaper för att få permanent uppehållstillstånd. En sådan reform skulle försämra möjligheten att attrahera doktorander och forskare och få dem att stanna i landet.

Centerpartiet vill att regeringen analyserar hur de nya kraven för permanent uppehållstillstånd påverkar möjligheten att attrahera doktorander och få dem att stanna i Sverige. Om det finns ett behov av att förändra de krav som ställs på doktorander måste utlänningslagen ändras – dock utan att skapa glapp eller orättvisor i förhållande till andra grupper.

Regeringen uttalade i den senaste forskningspropositionen en ambition om att fler utländska doktorander bör stanna i Sverige. Nu är det dags att gå från ord till handling och skapa förutsättningar för detta. Det är viktigt för svensk konkurrenskraft, näringslivets kompetensbehov och för utbildningens kvalitet.



Fredrik Christensson 

Riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet

Jonny Cato

Riksdagsledamot och migrationspolitisk talesperson för Centerpartiet

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA