Anställda vittnar om diskriminering

FÖRDJUPNING: POLISEN 2009-06-23

De har sämre lön, upplever sig ha dåliga utvecklingsmöjligheter och möts ofta av en nedvärderande jargong. Civilanställda inom polisen ger i en ST Press-enkät uttryck för en stark frustration över sina arbetsförhållanden.

Närmaste chefen och arbetskamraterna är inget problem. Men visst har de civilanställda som ST Press möter känt sig osynliggjorda och som medarbetare som tillhör b-laget.

– En av orsakerna till att jag engagerade mig fackligt var att jag upplevde att civilanställda inte blev sedda, säger Ann-Catrin Löfström, till vardags assistent och arbetsplatsombud vid Närpolisen på Hisingen i Göteborg.

Hon nämner som exempel en verksamhetsplan för ett antal år sedan. I den tog arbetsgivaren upp hur många sjukskrivna som fanns i länet, men redovisade bara poliser och inte civilanställda. Ann-Catrin Löfström menar att förbiseendet är symptomatiskt för Polisen. Man inbegriper inte civila medarbetare, trots att de utgör en fjärdedel av alla anställda.

– Men på den egna arbetsplatsen är man väldigt uppskattad. De vet att det alltid går att få hjälp. De är måna om oss, samtidigt som man ibland kan känna att man utnyttjas lite, säger hon.

Civila utredare ifrågasatta

På Närpolisen i Hisingen arbetar även Berit Berntsson, civil brottsutredare. 

– Jag har aldrig känt att jag blivit illa behandlad på min egen arbetsplats, säger hon.

Däremot har hon upplevt att gruppen civila utredare har blivit ifrågasatt. Hennes erfarenhet är att det ofta handlar om speciella situationer:

– För en tid sedan skulle alla utredare gå en utbildning i hur man hanterar häktade. Men när vi civila utredare kom dit var man inte beredd på det. Det blev frågor kring om vi civila fick gå in på häktet, vilket inte kändes så bra.

Ann-Catrin Löfström och Berit Berntsson tycker dock att det främst är på facklig nivå som det finns motsättningar mellan civilanställda och poliser, inte minst kring frågan om civila utredare. ST vill att de ska få ökade befogenheter, medan Polisförbundet inte vill ha civila utredare över huvud taget.

Precis när vi träffas på måndagen, högt upp i Göteborgs tegelröda polishus, har konflikten mellan fackförbunden inom Polisen trappats upp. Det sedan ST, Jusek och Saco under helgen gått ut i en debattartikel. I den anklagar de tre facken Polisförbundet för att dess agerande har blivit ett arbetsmiljöproblem för civilanställda.

– Jag visste knappt om jag skulle våga gå in här på jobbet i morse. Men jag har inte hört en enda kommentar, inte ens från Polisförbundets förtroendevalda, ler Christina Staffansdotter, ordförande för ST inom Polisen i Västra Götaland och civil operatör på Länskommunikationscentralen.

Hon håller inte riktigt med Ann-Catrin Löfström och Berit Berntsson om att det endast är fackliga motsättningar.

– Många poliser har en generell och principiell inställning att civilanställda inte ska utföra vissa uppgifter. Fast när man kommer in på personfrågor blir det en annan sak. Om man ställer frågan »Men Berit då, ska inte hon utreda brott mot barn?«, så får man svaret »Jamen hon är ju duktig, jag menar inte just henne«.

Vill öka civilas befogenheter

Förra året lät Rikspolisstyrelsen polismästaren Holger Radner analysera polisens brottsutredningsverksamhet. I den rapport som blev resultatet slog han fast att det finns lagligt utrymme för civila utredare att arbeta med brottsutredningar. Och han föreslog också att Rikspolisstyrelsen skulle arbeta för att öka civila utredares befogenheter ytterligare.

Christina Staffansdotter är besviken över att polisledningen i Västra Götaland inte har yttrat sig över utredningen.

– Antingen betyder frånvaron av svar att ledningen här i Göteborg tiger och håller med utredaren. Men det kan ju vara så att de inte vågar ge sig in i diskussionen och stå för sina åsikter, säger hon.

Sämre anställningstrygghet

Den här våren har annars två stora frågor dominerat polisorganisationen – den dåliga ekonomin och det faktum att regeringen har bestämt att Sverige ska ha 20 000 poliser till 2010. Det har medfört att civila tjänster inte återbesätts när medarbetare går i pension eller på föräldraledighet. Samtidigt nyanställs poliser, vilket skapar en svår situation för de civilanställda som är kvar.

– Vi brukar säga fler poliser ute – mer jobb in. Svensson därhemma vill gärna se en radiobil, men med fler poliser kommer det också in mer jobb. Vem ska ta hand om det? frågar sig Christina Staffansdotter.

Ann-Catrin Löfström och Berit Berntsson håller med. De ser redan nu att många poliser får sköta civilanställdas jobb; vara arrestantvakter, sköta passhantering och reception, registrera trafikolyckor och ordningsböter.

– Polisen använder inte resurserna på det mest effektiva sättet, konstaterar de.

Lönen stötesten

Christina Staffansdotter menar också att det fortfarande finns chefer som föredrar att rekrytera poliser framför civila medarbetare till tjänster där poliskompetens, enligt henne, inte är nödvändig. Det gäller exempelvis personalplanerare, som i huvudsak arbetar med att lägga scheman.

– Det finns också en värdering i att en polis som är personalplanerare får heta närpolisbefäl, medan en civil som utför samma jobb får titeln planerare. Dessutom skiljer det ofta flera tusen i lön till polisens fördel, säger Christina Staffansdotter.

Lönen är en stor stötesten för civilanställda. Att civila tjänar sämre än poliser som utför samma jobb är inte ovanligt, enligt Christina Staffansdotter. Hon var själv en av de första civila som fick tjänst på Länskommunikationscentralen.

– Jag gör allt som poliser gör. Tar emot samtal, bedömer och skickar vidare. Men jag har nästan sjutusen mindre i lön än en polis som gör samma sak.

Christina Staffansdotter, operatör på polisens länskommunikationscentral i Göteborg
Bild: Jerker Andersson
Christina Staffansdotter, operatör på polisens länskommunikationscentral i Göteborg
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA