Bild: Getty Images

Humor gör oss kreativa

FÖRDJUPNING: HUMOR2017-04-19

Lek ökar kreativiteten i en arbetsgrupp. Det har psykologen Samuel West kunnat visa genom experiment. Humor har en liknande funktion, menar han.

Av:  Jenny Damberg

– Lek och humor är nära besläktat. Humor är en del av lekfullheten, och både lek och humor berör den inre motivationen, det är sådant vi ägnar oss åt bara för att vi har lust.

Det säger Samuel West, som är legitimerad psykolog och som 2015 disputerade vid Lunds universitet med en avhandling om hur lek främjar kreativiteten på arbetsplatsen.

I ett experiment lät han 300 personer delta både i konventionella möten och mer lekfulla övningar. Resultaten visade tydligt att de som hade ett mer lekfullt möte kände sig mer kreativa. I ett annat försök har Samuel West visat att improvisationsteater ökar gruppers kreativitet.

Viljan till lek och humor är dock högst personlig. Medan man väljer sina vänner är kolleger något man får. Det innebär att utrymmet att skämta på arbetsplatsen är mer begränsat, konstaterar Samuel West.

– Dina vänner kan dra om de inte uppskattar dina skämt. Det kan inte kolleger. Humorn måste vara mer selektiv på en arbetsplats. Allt som är kränkande eller på någon annans bekostnad går givetvis bort.

Kan det bli ett krav i sig att ha kul på jobbet?

– Absolut. Det finns amerikanska företag som har »vi har kul på jobbet« som en del av sina värderingar. Det finns studier av hur det slår tillbaka. Påtvingat kul är ju inte kul. Att tvinga fram skratt är ett säkert sätt att vända de anställda emot sig.

Det här skrattar vi högt åt på jobbet

97 % - Uppsluppna samtal.

94 % - Interna skämt kopplade till arbetsplatsen.

86 % - Saker som inte fungerar och/eller motgångar.

78 % - Upptåg, lekar och utmaningar.

76 % - När en kollega skickar roliga bilder, filmklipp eller länkar.

69 % - När en kollega råkar göra bort sig.

43 % - Av en »ovänlig anledning« (ironiska, hånfulla, uteslutande skratt).

Källa: Glädjerapporten, Adecco 2014

Skillnad på falska och äkta skratt

2014 testade två amerikanska forskare människors förmåga att skilja på falska och äkta skratt. Drygt vart tredje falskt skratt lurade testlyssnarna. När skratten analyserades visade det sig att den äkta varan innehöll mycket tätare andhämtning. Förklaringen är enligt forskarna att äkta skratt härrör ur hjärnans känslocentrum. De falska skratten styrs i stället av hjärnans språkcentrum, som inte kan öppna och stänga luftrören lika snabbt.

Gelos

Gelos var skrattets gud i grekisk mytologi, och vetenskapliga studier av skrattet och dess effekter kallas gelotologi.

5,1  

5,1 gånger per dag skrattar vi i genomsnitt på jobbet. Detta enligt en intervjuundersökning med 2 154 yrkesverksamma svenskar, genomförd av Novus 2014.

Enkät: Vilken plats har humorn i ditt arbete?

  • Susanne Degerlund, indatastödjare, Trafikverket i Luleå:

– Jag försöker få in det i alla möten jag har. Vi har mycket Skypemöten, och då kan det vara svårt. Det är lättare i fysiska möten, där man ser varandra. Det är viktigt att vi tillsammans försöker tänka på att skapa en roligare arbetsmiljö. Det gör ju det roligare att gå till jobbet.

  • Peter Tunell, elinspektör, Elsäkerhetsverket i Umeå:

– Vi är en så liten grupp, det gör det extra viktigt att ha god stämning. Även när jag är ute på inspektion försöker jag få till en positiv stämning. Det finns inte jättestort utrymme för att vara humoristisk då, men man vill inte vara den strikta inspektören som bara kommer och pekar.

  • Sanna Oliv de Vale, handläggare, Försäkringskassan i Stockholm:

– Det är omistligt. Ett skämt, ett skratt – spänningar släpper och dagen känns plötsligt inte så lång. Humorn finns ju latent hela tiden, det krävs bara att man sätter på sig humorglasögonen för att se det som är lite skruvat eller absurt i tillvaron.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA