Tyska DHL, franska La Poste, nederländska TNT och amerikanska Fedex är bland de postjättar som gör sig redo inför avregleringen av Europas postmarknader.
FOTO: DEUTSCHE POST
Tyska DHL, franska La Poste, nederländska TNT och amerikanska Fedex är bland de postjättar som gör sig redo inför avregleringen av Europas postmarknader. FOTO: DEUTSCHE POST

Jakten på tusen miljarder kronor

FÖRDJUPNING: AVREGLERING2009-02-03

Ett tusen miljarder kronor. I siffror 1 000 000 000 000 kronor. Så mycket omsätter EUs post- och paketmarknad. Det är en procent av EU-ländernas samlade BNP. 1,6 miljoner anställda hanterar brev och paket i Europa.

De närmaste två åren ska denna enorma marknad liberaliseras. Givetvis vill många vara med och slåss om en bit av jättekakan. De tittar gärna på Sverige, som var först i världen med att avreglera år 1993. Då avskaffades Postverkets monopol på försändelser upp till 100 gram, i praktiken nästan alla brev. Paketmarknaden har aldrig varit reglerad.

– City Mail fanns redan då sedan två år, och snart startade ett hundratal små lokala postföretag, berättar Sten Selander som är chef för postavdelningen på tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen, PTS, som beviljar tillstånd och ser till att villkoren uppfylls. Ett tag var det populärt med starta eget-bidrag till lokala postföretag. Många kom aldrig igång, andra lades ned.

Bara Posten når alla

Förutom Posten och City Mail, som 2002 köptes av norska Posten och nu döpts om till Bring, har 30 mindre företag i dag posttillstånd. Men de små hanterar bara 0,2 procent av de 3,1 miljarder försändelser som varje år förmedlas i Sverige. Posten har 90 procent av marknaden och Bring knappt 10 procent.

Endast Posten når alla hushåll i Sverige. Enligt postlagen har alla rätt att få post fem dagar i veckan till samma kostnad oavsett var i landet de bor. Många postlådor är mycket olönsamma. Samhällsansvaret beräknas kosta Posten närmare en halv miljard kronor – men ger också det statligt ägda företaget en särställning på marknaden.

Konkurrenten Bring specialiserar sig på stora utskick, på postspråk sändningar, från företag och myndigheter och bygger nu ut sitt nät till att täcka över hälften av landets hushåll.

Hushållen står för 5 procent

Sändningarna, allt från »orange kuvert« till lönebesked, utgör över 70 procent av alla brev. Annan kontorspost, till exempel adresserad direktreklam och fakturor, från företag och myndigheter står för 20 procent. Julhälsningar, vykort och privatbrev är i dag bara en rännil i företagens postflod, hushållens andel utgör mindre än 5 procent.

Bring har beskyllts för att »plocka russinen ur kakan« genom att ta de stora och lättskötta maskinsorterade företagsutskicken i tätorterna. Posten har kontrat genom att sänka sina priser i storstäderna. Denna »zonprissättning« fälldes av Konkurrensverket, men godkändes 1998 av Marknadsdomstolen. PTS beräknar att priskriget sparar minst en miljard kronor om året åt företagen.

Några andra nationella aktörer har emellertid inte dykt upp efter 15 år med en avreglerad brevmarknad.

Hård kamp om paketen

På paket- och expressmarknaden är det däremot hårda bud. Där slåss Posten Logistik och Bring med ett antal multinationella aktörer och ett otal lokala budföretag.

EU har stegvis luckrat upp de nationella postföretagens monopol. I dag är brev upp till 50 gram – mer än fyra av fem brev – fredade från konkurrens i 23 av EUs 27 medlemsländer. Men den 31 december 2010 ska detta konkurrenshinder bort. Elva av EUs nyare medlemsländer har fått dispens för monopolen i ytterligare två år.

Avreglering är egentligen fel uttryck. Postbefordran är även på en liberaliserad marknad reglerad och övervakad: av FN genom Världspostföreningen, genom EUs postdirektiv och de nationella postlagarna. Tanken med att avskaffa monopolen är att konkurrens om tjänsterna ska ge bättre service åt kunderna, utan att allmänintresset i en tillförlitlig postgång skadas.

Öppenhet med förhinder

Fyra EU-länder har redan öppnat sina marknader: Sverige 1993, Finland 1994, Storbritannien 2006 och Tyskland 2008.

Men Finland avskaffade i praktiken konkurrensen genom att kräva att nya aktörer ska ha full service i hela landet eller betala en specialskatt på upp till
20 procent av omsättningen. Det finska statsägda postbolaget, 2007 omdöpt till Itella, har ett stabilt monopol på hemmaplan, men är mycket aktiva inom logistik och informationslogistik i Norden, Baltikum, Ryssland, Polen och Tyskland.

Tyskland är Europas största postmarknad. Det börsnoterade Deutsche Post är ett av världens största företag med 470 000 anställda i över 200 länder och en omsättning på 700 miljarder kronor, varav 400 utanför Tyskland. Dotterbolaget DHL är marknadsledande på paketmarknaden i Europa, men tvingas nu lämna USA-marknaden efter stora förluster.

Tyskarna skyddar sin postmarknad genom lagstadgade minimilöner för postanställda. Lönerna är högre än vad konkurrenterna vill betala och holländska bolaget TNT driver frågan i domstol.

I Storbritannien vill regeringen delprivatisera Royal Mail och låta staten lyfta ut företagets växande pensionsskuld, som kostar tre miljarder kronor per år. Postfacket har motsatt sig »nationalisering av skulderna och privatisering av vinsterna«.

Finanskrisen fryser spelet

Brevmarknaden i EU omsätter omkring 600 miljarder kronor och paketmarknaden 400 miljarder. I ett slag fördubblas nu brevmarknaden när all post konkurrensutsätts. Osäkerheten om framtiden är betydande och alla aktörer skissar på en ny spelplan med uppköp och samarbeten. Men finanskrisen har tillfälligt fryst alla större affärer och lågkonjunkturen ökar osäkerheten.

Branschen påverkas också av den nya tekniken. De senaste åren har brevvolymen minskat på de mognare marknaderna, i Sverige med en dryg procent per år. E-post och e-fakturor väntas krympa kakan ytterligare. Men i de nya EU-länderna växer brevvolymerna fortfarande, ungefär som i Norden under 1990-talet.

Med ökad e-handel behövs också mer logistiktjänster när varorna ska distribueras. Dessutom har postföretagen många nya tjänster, till exempel att ta över hela logistiktjänsten åt företag eller myndigheter. Därför väntas jobben inom branschen inte minska nämnvärt inom överskådlig tid.

Paketligan

Marknadsandelar på Europas paketmarknad

  • DHL, Tyskland   24 %
  • UPS, USA   17 %
  • TNT, Nederländerna   14 %
  • Fedex, USA   7 %
  • La Poste, Frankrike   4 %
  • Royal Mail, Storbr.   2 %
  • Övriga   32 %

Källa: Deutsche Post World Net

Brevkonkurrens

Konkurrentföretags andel av brevmarknaden

  • Storbritannien*   20 %
  • Nederländerna   14 %
  • Tyskland   10 %
  • Sverige   9 %
  • Spanien   8 %
  • Övriga EU     2 %

* Gäller endast företagspost
Källa: EU-kommissionens rapport 20081222

ÄMNEN:

Postens framtid
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA