Martin Gelin: De tycker om träden men inte skogen

KRÖNIKA: GÄSTKRÖNIKA2012-04-17

Mycket tyder på att USAs Högsta domstol kommer att upphäva delar av pesident Barack Obamas sjukvårdsreform, skriver Martin Gelin. ”Amerikaner tycker om enskilda statliga program, men ogillar »staten« som abstraktion”, menar han.

När Barack Obama vann presidentvalet 2008 passade många amerikaner på att sätta punkt för den konservativa era som börjat med Ronald Reagan och slutat med George W. Bush. Historiker gav ut böcker med titlar som The Age of Reagan 1974–2008.

Men den konservativa perioden i USA visade sig fortsätta. Dels i kongressen, där republikanerna konsekvent har satt stopp för Obamas försök till progressiva reformer. Men framför allt i Högsta domstolen, där fem av de nio domarna tillsatts av republikanska presidenter, vilket innebär att en konservativ majoritet bibehålls.

I slutet av mars tog domstolen upp Obamas sjukvårdsreform. Mycket tyder på att rättens majoritet kommer att upphäva viktiga delar av den. Obamas kampanjchef Stephanie Cutter förklarade att detta i så fall vore följden av en lång och dyr kampanj från konservativa intressen, näringsliv och sjukvårdsbranschens försäkringsbolag, som ägnat sig åt intensiva påtryckningar för att stoppa reformen.

Men i själva verket är det något annat som pågår. Sjukvårdsreformen skulle knappast hamnat hos Högsta domstolen om det inte fanns en utbredd, folklig skepsis mot den.

Varför är det då så populärt att kritisera en reform av ett sjukvårds- och sjukförsäkringssystem som nästan alla amerikaner är överens om inte fungerar? I svaret på den frågan får man en bild av hur amerikaner ser på statens roll i samhället.

De enskilda komponenterna i sjukvårdsreformen är nämligen populära. I en färsk mätning får de viktigaste delarna i reformen stöd av stora majoriteter. 68 procent är för att reformen förlänger ungdomars rätt att använda föräldrarnas sjukförsäkring upp till 26 års ålder. Nästan lika många stöder flera andra av reformens enskilda beståndsdelar.

Men så ställer man frågan om de vill upphäva sjukvårdsreformen. Och lika många svarar ja.

Republikanerna vann kommunikationskriget om sjukvårdsreformen eftersom de lyckades klumpa ihop den till en stor, obehaglig statlig tårta, där de enskilda komponenterna blev grumliga. Som kolumnisten David Brooks sammanfattade det: reformen framstod som en centralisering av makten, inte en effektivisering av makten.

Amerikaner tycker om enskilda statliga program, men ogillar »staten« som abstraktion. De tjänster som staten tillhandahåller är populära. Man gillar sjukvårdsprogrammet för äldre, gratis skolluncher, nyasfalterade motorvägar och socialförsäkringssystemet. Det man inte gillar är den abstrakta idén av »Washington«, av staten, av centralisering av makten.

Man gillar träden, men inte skogen.

En i grunden hälsosam misstänksamhet mot centraliserad makt har resulterat i att USA i dag befinner sig i det värsta politiska dödläget på decennier.

Det blir ett intressant utgångsläge inför höstens presidentval, där Barack Obama och Mitt Romney erbjuder fundamentalt olika synsätt på statens roll.

 

Martin Gelin är journalist. Hans kommande bok heter »Den amerikanska högern – republikanernas revolution och usas framtid«.

  

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Inlagt av KP (ej verifierad) ons, 04/18/2012 - 13:02
Intressant tanke, men om jag förstått rätt är många tveksamma också för att det finns klara indikationer på att den verkliga kostnaden väntas bli mycket högre än som redovisas i de "officiella" kalkylerna.

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA