När folkhemmet erövrade köket

KULTUR: UTSTÄLLNING2010-11-23

Hemmens forskningsinstitut mätte och analyserade våra hem minutiöst. Hemarbetet skulle uppvärderas, livskvaliteten höjas. Nu visas bilderna från arbetet i en utställning.

Av:  Gert Lundstedt

Ett fotografi visar en kvinna som diskar iförd gasmask och ryggsäck och larvliknande slangar mellan kropp och huvud, ett annat en kvinna som tvättar kläder med samma iögonfallande utrustning.

Om man betraktar bilderna ryckta ur sitt sammanhang framstår de mest som märkliga och science fictionartade. Men de är hämtade ur Nordiska museets arkivsamling med uppemot 20 000 fotografier från Hemmens forskningsinstitut, HFI, varav ett trettiotal nu visas på en nyöppnad utställning i Stockholm.

Institutet bildades 1944 av kvinno- och husmorsorganisationer, och uppdraget var att uppvärdera kvinnligt hemarbete.

Utställningen hänger i ett av museets sidogallerier med de svartvita bilderna på rå plywood. Tankarna går till väggtidningar eller plankaffischering, men vad vi verkligen ser är svensk närhistoria, närmare bestämt arbetet bakom det som blev folkhemmet.

Sämsta bostadsstandarden

Nordiska museets etnolog Kristina Lund placerar in forskningsinstitutet i sitt historiska sammanhang.

– Fram till trettiotalet hade Sverige Europas sämsta bostadsstandard. Fuktiga, dragiga och trånga bostäder där det spreds sjukdomar.

Bilderna förflyttar besökaren till slutet av 1930-talet – när Sverige står inför stora förändringar. Då åker den kände journalisten och författaren Lubbe Nordström land och rike runt, inventerar bostäder och skriver den klassiska reportageboken Lortsverige. Samtidigt siktar Alva Myrdals sociala engagemang mot att uppvärdera kvinnan och höja hela landets standard. Ett bättre liv för medborgarna väntar runt hörnet, och det är här Hemmens forskningsinstitut kommer in.

Kvinnligt hemarbete studerades

– Bakgrunden till HFI var att politiker, debattörer, arkitekter och kvinnoorganisationer engagerade sig i bostadsfrågan. Forskningsinstitutet tog sedan fram normer och standard för vad som var en bra bostad, säger Kristina Lund.

Vägen dit gick genom att studera kvinnligt hemarbete.

– Kvinnan stod i centrum för det här arbetet. Hon skulle bli expert på hemarbete, vilket hon i och för sig redan var, men nu skulle det rationaliseras och effektiviseras.

HFI tog fram normer för sådant som spis- och bänkhöjd, för vad som var en bra bostad.

Ingenjörer mätte och tog tid

En kader yrkesmänniskor – hushållslärare, kemister, näringsforskare, sociologer, arkitekter och inte minst ingenjörer – skickades in i hemmen. Man mätte och testade, gjorde arbets- och tidsstudier med fabrikens löpande band som förebild. Ingenjören var idealet, hemmafrun skulle bli köksingenjör och köket en fabrik.

– Man tog tid på att skala och koka potatis, att laga middag och gå mellan olika delar av köket. Målet var ett praktiskt kök och allt nära till hands, där kvinnan kunde spara på stegen, säger Kristina Lund.

Men man nöjde sig inte med de bästa experterna, arbetet skulle också dokumenteras. För det uppdraget anlitades den tidens bästa fotografer och ateljéer, som Karl Heinz Hernried och Studio Granath – som om man i dag skulle anlita framstående fotografer som Elisabeth Ohlson Wallin och Lars Tunbjörk.

Kristina Lund har tittat på fotografierna om och om igen.

– Det är rörande bilder, säger hon sammanfattande.

Några dröjer sig kvar längre än andra i medvetandet. Som bilden på den rostade brödskivan, rostad i en Rowentarost, läge 4,5 och aningen bränd i överkanten. 

– Man testade brödrostar och såg hur de rostade. Den bilden är rolig. Medan bilden på kvinnan som tvättar iförd mask, ryggsäck och slangar är science fiction och surrealistisk. Med masken och ryggsäcken mätte man utandningsluft och energiåtgång för att kvinnan skulle vara så effektiv som möjligt i köket, berättar Kristina Lund.

Två sidor av myntet

Hon gör en reflektion: att bilderna och forskningsinstitutets arbete kan ses på två sätt.

– Endera som att det synliggjorde kvinnans hemarbete. Att kvinnor som i alla tider lagt ned mycket tid i hemmet på att laga mat, tvätta och ta hand om barnen nu skulle synliggöras och uppvärderas. Det var för ett gott syfte, för att det skulle bli bättre.

– Eller så ser man i bilderna kontroll, övervakning och intrång i människors privatliv.

1957 ombildades Hemmens forskningsinstitut till Statens institut för konsumentfrågor, som längre fram blev dagens konsumentverk. Men finns det i dag något arv kvar av institutets arbete? Konsumentverkets uppgifter skiljer sig förstås från Hemmens forskningsinstituts. Nu är det konsument- och produktupplysning som står i centrum.

– Forskningsinstitutets arbete handlade mycket om att fostra människor att bete sig rätt. Att utföra hemarbetet på rätt sätt. Folk fick lära sig att bo.

Arvet från institutet och folkhemmet gör sig fortfarande påmint då och då. Kristina Lund tar upp en artikel som Dagens Nyheter nyligen publicerade. Där beskrivs miljöns betydelse i det
bostadsområde som just nu byggs upp i Djurgårdsstaden i Stockholm. Där förväntas invånarna lära sig återvinna och bilpoola, handla ekologiskt och motionera…

– Kort och gott lära sig bo och leva miljövänligt. Det är dagens fostran. Men det är inte längre Konsumentverket som driver frågorna utan Stockholmspolitikerna och byggföretagen.

Vetenskapen togs till hjälp när köksarbetet skulle effektiviseras. Målet var en höjd livskvalitet. Foto: Studio Granath © Nordiska museet.
Vetenskapen togs till hjälp när köksarbetet skulle effektiviseras. Målet var en höjd livskvalitet. Foto: Studio Granath © Nordiska museet.
Diskbänks-sciencefiction? Nej, det är bara Hemmets forskningsinstitut som mäter andningen på den som diskar. Foto Ateljé Hernried © Nordiska museet
Diskbänks-sciencefiction? Nej, det är bara Hemmets forskningsinstitut som mäter andningen på den som diskar. Foto Ateljé Hernried © Nordiska museet
Ordning och reda i lådan. Hemmens forskningsinstitut skulle lära kvinnorna rationellt köksarbete. Foto: Studio Granath © Nordiska Museet
Ordning och reda i lådan. Hemmens forskningsinstitut skulle lära kvinnorna rationellt köksarbete. Foto: Studio Granath © Nordiska Museet

ÄMNEN:

Kultur
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA