Hårda tider på jobbet

LEDARE2010-02-09

Med den ekonomiska krisen som argument går arbetsgivarna till attack mot de anställdas trygghet. Jakten på superarbetskraften blir allt intensivare. Men priset är högt.

De har jobbat på Posten i Umeå i många år. De har rutin och erfarenhet av många olika arbetsuppgifter. Men nu vill arbetsgivaren säga upp dem, eftersom de inte är tillräckligt snabba på att skriva in de postnummer maskinerna inte klarar att läsa. Kraven är högt ställda – de anställda ska klara 26 brev i minuten. Det är inte svårt att förstå att äldre medarbetare kan ha svårt att hänga med i den takten.

När en trotjänare inte längre når upp till det allra högsta tempot kallas det ”bristande kompetens”. En skarp illustration av det hårdnande klimatet på våra arbetsplatser.

– Kraven på produktivitet ökar, ägaren vill ha ut mer vinst, konstaterar STs Mikael Andersson i detta nummer av ST Press.

Ägaren han talar om är svenska och danska staten. Som leds av politiker som talar om vikten av att äldre har möjlighet att stanna kvar i arbetslivet.

Det vore önskvärt att åtminstone de statliga företagen levde som regeringen lär.

I stället fortsätter arbetsgivarna sökandet efter superarbetskraften. När tiderna är kärva och konkurrensen hård säger man sig inte ha råd att ta individuella hänsyn. Det framstår som billigare att byta sina gamla medarbetare mot nya och flinka än att ge möjlighet till anpassade arbetsuppgifter eller fortbildning till andra sysslor.

För dem som inte platsar lär det inte bli lätt att hitta andra jobb.

Den ekonomiska krisen används som argument också för andra manövrar som slår mot de anställdas trygghet. ST Press har tidigare berättat om hur företaget Euromaint, som arbetar med underhåll av tåg, säger upp medarbetare som sedan ska hyras in från bemanningsföretag – för att minska de fasta kostnaderna. Och i ett reportage i detta nummer berättar två anställda vid Green Cargo hur krisen förvandlade deras fasta jobb till otrygga timanställningar med sämre villkor.

Sådana exempel visar att de lagar och regler om anställningsskydd som vi har på den svenska arbetsmarknaden i dag utgör ett väldigt bräckligt värn. Ändå fortsätter arbetsgivarorganisationerna tålmodigt att lobba för att skyddet ska luckras upp – just med argumentet att konjunktur och konkurrens kräver detta. Får man sin vilja fram hänger de anställda ännu lösare.

Facket tvingas kämpa för tryggheten på jobbet på flera fronter.
I förhandlingar på arbetsplatserna. I avtalsrörelsen, där krav nu ställs på att hindra arbetsgivare från att säga upp anställda för att sedan hyra in arbetskraft från bemanningsföretag. I samhällsdebatten, där fackliga företrädare visar att argumenten för försämrat anställningsskydd inte håller.

Det är en viktig kamp. För i förlängningen hotar utvecklingen tryggheten för alla som inte tillhör en ung, frisk elit som varje dag presterar på topp. Kraven blir tuffare – och riskerar därmed att snabbt slita ut nya generationer av självuppoffrande, hårt arbetande anställda. Det är en misshushållning med människor i vinstintressets namn. Det är riktigt dålig ekonomi.

Alexander Armiento
chefredaktör

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA