CSN vill ha skärpt lagstiftning

STUDIELÅN2010-02-16

Centrala studiestödsnämnden, CSN, kräver vassare lagstiftning för att kunna driva in studieskulder. Mer än var fjärde av de utlandsbosatta missköter sina återbetalningar.

I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver CSNs generaldirektör Kerstin Borg Wallin att staten kommer att förlora miljardbelopp när man framöver kommer att tvingas skriva av obetalade studielån. Även om myndigheten de senaste åren skärpt arbetet för att driva in pengar från dem som inte självmant betalar räcker inte lagen till, anser hon:

”Kraven bör skärpas mot återbetalare som lämnar oriktiga adressuppgifter. I dag har CSN inga sanktionsmöjligheter mot personer som skenbosätter sig. Dessutom bör CSN även få möjlighet att säga upp hela studielånet till betalning, i dag går det bara att säga upp förfallna årsbelopp. CSN har presenterat olika förslag till regeringen – vår förhoppning är att de blir verklighet de närmaste två åren.”

CSN fokuserar nu på låntagare som inte betalat något alls på sina studielån från 1990-talet under de senaste fyra åren. Nya uppgifter tyder enligt debattartikeln på att en fjärdedel av dem, cirka 4 000 personer, bara är skenbosatta i Sverige. Enligt Skatteverkets inkomstuppgifter har de haft så låga inkomster att de konsekvent legat under gränsen för att få ett krav från CSN.

För att skärpa kontrollen anställer CSN tio handläggare som ska söka efter låntagarnas riktiga adresser och få in riktiga inkomstuppgifter. Utgångspunkten är att de har inkomster och kan betala av på sina studielån. Kerstin Borg Wallin tror att de nya kontrollerna kan rädda mer än en miljard kronor av statens totala lånefordran. Enbart de 100 misstänkt skenbosatta som har de högsta skulderna är skyldiga mer än 100 miljoner kronor.

”Det är en rättvisefråga att alla som studerat med lån från staten också betalar sin andel och inte överlåter det på andra låntagare och skattebetalare. På sikt kan det bli svårt att argumentera för ett generöst studiestöd, när miljardbelopp blir avskrivna och betalda med skattemedel, eftersom låntagarna inte uppfyller sina skyldigheter att själva betala tillbaka studielånen”, skriver Kerstin Borg Wallin.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA