Arbetsgivaren borde ta mer hänsyn till de äldre medarbetarna och inte tvinga på dem deltidstjänster, anser Massoumeh Verdkar. Hon fyller 60 år nästa år och har arbetat 24 år i Posten.
Bild: Elis Hoffman
Arbetsgivaren borde ta mer hänsyn till de äldre medarbetarna och inte tvinga på dem deltidstjänster, anser Massoumeh Verdkar. Hon fyller 60 år nästa år och har arbetat 24 år i Posten.

Kan tvingas jobba deltid på natten

ARBETSRÄTT2013-03-05

Ofrivilligt deltidsjobb drabbar allt fler bolagsanställda ST-medlemmar. Rätt till heltid är något ST kämpar för i avtalsrörelsen. Men för Massoumeh Verdkar kan det vara för sent. Hennes heltidstjänst kan snart förvandlas till deltid på natten.

De båda paketbanorna under taket bullrar dovt i kapp med truckarna på Postens paketterminal i Segeltorp i södra Stockholm.

ST-medlemmen Massoumeh Verdkar lägger upp kartonger på sorteringsbandet. Till sin hjälp har hon en lyft med sugpropp. Ibland släpper suget så hon får fånga kartongen, som uppenbarligen är alldeles för tung för henne.

Massoumeh Verdkar är orolig. Hon har jobbat här i 24 år. Ändå kanske hon inte kan fortsätta till hösten. Posten bygger en ny terminal i Veddesta norr om staden. Dit ska hälften av terminalpersonalen i Segeltorp flyttas. Alla har fått söka de nya tjänsterna på båda arbetsplatserna. Men majoriteten är deltidstjänster på 80 procent nattetid.

Massoumeh Verdkar har sökt en heltidstjänst, dagtid i Segeltorp, men hon är pessimistisk.

– De flesta har sökt så. Tänk om jag får en deltidstjänst? Då förlorar jag 20 procent av min inkomst och det påverkar min pension.

Tanken på att tvingas jobba natt plågar henne ännu mer.

– Jag prövade för åtta år sedan. Jag mådde dåligt. Det blir inget helt normalt liv. Man sover och vaknar på dagen, man får ingen ren sömn.

Chefen för Postnord Logistiks Stockholmsregion Åsa Sigurdh är medveten om att många anställda är oroliga. Men förändringen är nödvändig, menar hon.

– Om vi ska vara långsiktigt konkurrenskraftiga måste vi göra det här.

Åsa Sigurdh förklarar att Postnord Logistik har ett tryck från näthandelsbranschen, som vill kunna lämna paket allt senare på kvällen. Därför behöver företaget lika mycket personal, men under en kortare tidsrymd varje dygn. Det är orsaken till att fler tjänster blir deltider.

Arbetsgivaren har strävat efter att undvika uppsägningar, säger Åsa Sigurdh. Fler sysslor har kombinerats för att skapa så många heltider som möjligt, men hon menar att inte så många är intresserade exempelvis av att både köra skåpbil och arbeta på terminal.

Posten är inte den enda arbetsgivaren som utökar antalet deltider. Flera bolag där ST har medlemmar har sagt upp tillsvidareanställda heltidare och återanställt dem på deltid. Andra nyanställer numera i huvudsak på deltid. Tendensen upptäcktes 2011 och togs upp av ST i avtalsrörelsen 2012.

– Sedan dess har trenden fortsatt och spridit sig till fler bolag, säger Ellen Simonsson, ombudsman på ST.

Arbetsgivarna, som har en långtgående rätt att leda och fördela arbetet, hoppas hantera sina personalkostnader och schemaläggningen effektivare med deltidsanställda. Men Ellen Simonsson tycker att mycket tyder på att de har fel.

– Det som sker i steg två är att de återanställda får arbeta en stor mängd mertid och övertid. Så det är mycket tveksamt om det här löser några ekonomiska problem.

Hon tar Menzies som exempel, bolaget som sköter incheckning och bagagehantering på flygplatserna Arlanda och Landvetter.

För ett år sedan blev ett tjugotal Menziesanställda uppsagda från sina heltidstjänster på grund av arbetsbrist, berättar Ky Lindholm, ledamot i STs styrelse på bolaget. Sedan återanställdes de på 80 procent. Bemanningen blev tunn.

– Företaget har gjort bort sig totalt. De har gått över gränserna för både mertid och övertid rejält, förklarar han.

ST undersöker nu om det går att förhandlingsvägen återskapa heltidstjänster. Men att i en omorganisation omvandla heltider till deltider via arbetsbristuppsägning är inget brott mot lagen, enligt Ellen Simonsson.

– Det är svårt att komma åt detta genom tvisteförhandlingar. Det finns förbund, exempelvis Handels, som prövat, men de har inte fått Arbetsdomstolen med sig.

I stället menar hon att facken måste strida för rätt till heltid i både lokala och centrala förhandlingar. ST har exempelvis nyligen lagt ett yrkande om rätt till heltid inom spårtrafiken. I förra årets förhandlingar med Almega inom bransch kommunikation fanns yrkandet med.

– Ytterst handlar det om möjligheten att försörja sig själv. Att gå ned till 75 procent eller lägre blir väldigt knapert och man kan behöva två jobb, säger Ellen Simonsson.

Sida vid sida med Menzies anställda på Arlanda jobbar personalen i Swedavia med exempelvis passagerarservice.

Enligt Michael Siönäs, ST-ordförande inom Swedavia på Arlanda, ökar antalet deltidsanställningar även där, framför allt bland dem som arbetar skift.

– Arbetsgivaren erbjuder 75 procent när man anställer nu. Det är en trend.

Han bekräftar att också Swedavia använder sig av mertid.

– Man tolkar avtalet enbart utifrån företagets behov.

Erika Edström, HR-chef för Swedavia vid Arlanda, säger att 90 procent av de anställda arbetar heltid.

– Men för anställda inom vissa yrken, som måste vara tillgängliga vid högtrafik, läggs scheman på 75 procent.

Massoumeh Verdkar på Postnord Logistik i Segeltorp är besviken på både arbetsgivaren och facket.

– Jag tycker att de kunde ha frågat oss i personalen mera. Vi hade kunnat hjälpa till med bättre lösningar, säger hon.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA