»Vi hade hoppats att basanslagen skulle öka så mycket att lärare skulle kunna ägna åtminstone 40 procent av arbetstiden åt forskning«, säger Shirin Ahlbäck Öberg.
Bild: Johan Wahlgren
»Vi hade hoppats att basanslagen skulle öka så mycket att lärare skulle kunna ägna åtminstone 40 procent av arbetstiden åt forskning«, säger Shirin Ahlbäck Öberg.

Varnar för alltför hårt styrd forskning

HÖGSKOLAN2016-12-13

Den nya forskningspropositionen innehåller höjda basanslag till lärosätena. Men kritiker anser att pengarna inte räcker och att regeringens krav innebär en för hård styrning av forskningen.

Regeringen har utlovat tre nya forskningsmiljarder till 2020. En dryg tredjedel, 1,3 miljarder kronor, går till de basanslag för forskning som lärosätena själva råder över.

Resten ska gå till utpekade strategiska satsningar, bland annat till sju tioåriga nationella forskningsprogram.

Shirin Ahlbäck Öberg är docent i statskunskap vid Uppsala universitet och debattör med intresse för offentlig förvaltning och forskningspolitik. Hon ifrågasätter inriktningen:

– Regeringen skriver retoriskt väl om fri och långsiktig forskning, men de faktiska anslagen är hårt styrda. Det oroar mig mycket. Det kan handla om att man vill tillmötesgå intressen utanför universiteten, såsom läkemedelsindustrin och myndigheterna.

Styrningen kan också skärpas av regeringens krav på bättre samverkan mellan forskningsvärlden och det övriga samhället, anser hon.

Helene Hellmark Knutsson, S, minister för högre utbildning och forskning, förklarade vid en presskonferens att hon vill se ekonomiska incitament för samverkan vid fördelningen av de nya basanslagen. Samverkan ska ges samma vikt som publiceringar, citeringar och externa forskningsmedel när basanslag ska fördelas mellan lärosätena.

Hela resurstilldelningssystemet ska också ses över ännu en gång. En ny modell kan vara i gång tidigast 2020.

Även Kjell Nilsson, ledamot i avdelningsstyrelsen för ST inom universitets- och högskoleområdet, har invändningar mot regeringens skrivningar om samverkan:

– Det blir en stark styrning mot forskning som politiker och näringsliv vill ha, säger han.

Både Kjell Nilsson och Shirin Ahlbäck Öberg bedömer att pengatillskottet inte räcker för att återställa lärosätenas egna forskningsresurser efter år av urgröpta reala anslag.

– Vi är i en ohållbar situation, menar Shirin Ahlbäck Öberg. Vi hade hoppats att basanslagen skulle öka så mycket att lärare skulle kunna ägna åtminstone 40 procent av arbetstiden åt forskning.

Regeringen vill underlätta ungas forskarkarriär. Fler som går forskarutbildning ska få doktorandanställning, medan de mindre förmånliga finansieringsformerna stipendier och utbildningsbidrag minskas respektive slopas helt. Meriteringsanställningarna ska också bli fler, och regeringen lovar även att följa frågan om de många visstidsanställningarna i sektorn.

ST välkomnar en tydligare karriärstruktur och fler meriteringstjänster. Men risken är att det stannar på papperet, säger Kjell Nilsson, i synnerhet då en del av det ekonomiska tillskottet är intecknat för samverkan.

– Om man ska få fler meriteringstjänster och få ned visstidsanställningarna krävs mer pengar, annars kommer unga forskares beroende av anslagsmarknaden att bestå.

Sju tioåriga forskningsprogram

Forskningspropositionen föreslår sju tioåriga forskningsprogram:

  • Klimat.
  • Hållbart samhällsbyggande.
  • Social bostadspolitik.
  • Migration och integration.
  • Antibiotikaresistens.
  • Tillämpad välfärdsforskning.
  • Arbetslivsforskning.

Arbetslivsprogrammet ska inrättas av forskningsrådet Forte, som får 30 miljoner kronor i ökat anslag nästa år, och ytterligare 10 respektive 20 miljoner kronor 2018 och 2019.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA