»Jag gillar att vi sätter upp mål och att alla har varit med om att sätta dem«, säger Angelica Gustafsson på anstalten Halls administ­rativa kansli, här tillsammans med Olof Vannäs och Ove Eriksson.
Bild: Casper Hedberg
»Jag gillar att vi sätter upp mål och att alla har varit med om att sätta dem«, säger Angelica Gustafsson på anstalten Halls administ­rativa kansli, här tillsammans med Olof Vannäs och Ove Eriksson.

Arbetsgruppen i fokus när man sätter mål på Hall

SÅ GJORDE VI: INFLYTANDE2012-02-14

Hur ska du bäst sköta ditt jobb? På anstalten Hall har man flyttat fokus från individuella utvecklingssamtal till gruppdialog.

–  Nu blir alla delaktiga i verksamhetsplaneringen, säger Angelica Gustafsson på det administrativa kansliet.

– Det här är det bästa instrument jag jobbat med, relevant och strukturerat.

Det säger Olof Vannäs, chef för intern service på anstalten Hall utanför Södertälje. Han talar om den modell för gruppdialog som utarbetats av konsulten Marika Ronthy på utbildningsföretaget Amfora.

Hennes grundtanke är att verksamheter utvecklas bäst om tyngdpunkten läggs på arbetsgruppen och inte på individen. Hon har bland annat utbildat Kriminalvården i Stockholm i Amforas modell för verksamhetsdialog, och den används nu på alla nivåer: i den regionala ledningsgruppen, i samverkan med facken och på avdelningarna på anstalter och häkten.

Olof Vannäs visar upp de samtalsmallar som de använder i gruppsamtal och individuella utvecklingssamtal. Det är frågor om »vara« och »göra«, exempelvis »Hur vill vi uppfattas som grupp?« och »Hur kan du påverka ditt arbetsinnehåll?«.

På Hall har man verksamhetsdialoger två gånger om året. Utifrån dem gör personalen inom varje ansvarsområde måldokument som bryter ned de abstrakta frågorna om vision och kultur till konkreta mål, sätter en tidsplan och anger vem som ansvarar.

– Vi har till exempel en vision om att de intagna ska komma ut som bättre människor än när de kom in, berättar personalassistent Ove Eriksson. För dem som jobbar i köket har den visionen lett till att man börjat diskutera självförvaltning för de intagna, att de ska få laga sin mat.

Samtalsmodellen använderockså begreppet komfortgräns. Under komfortgränsen finns de frågor som kan vara svåra att prata om – men som man ofta behöver lyfta upp på bordet för verksamhetens skull.

– Ute på avdelningarna kan det handla om hur nära vi ska släppa de intagna inpå oss, säger Ove Eriksson. Det finns »snälla« och »elaka« kriminalvårdare, men det är viktigt att vi har ett gemensamt förhållningssätt.

Även problem med stress och överbelastning kan vara lättare att ta upp i ett gruppsamtal än i ett enskilt utvecklingssamtal med chefen, tror Angelica Gustafsson på det administrativa kansliet.

– Vi gör så mycket, men ska vi göra allt? Det går att ifrågasätta när man jobbar så här.

Gruppdialogen har tagit över delar av det individuella utvecklingssamtalet, säger kriminalvårdschef Elisabeth Anestad på Hall.

– Nu tar ett utvecklingssamtal kanske 30–45 minuter.

Gruppdialog - så kan ni göra

  • Diskutera: Hur ska gruppen bidra till verksamhetens utveckling?
  • Sätt upp mål: Konkreta mål med tidsplan, ansvar och uppföljning.
  • Individen: använd gruppdialogen som underlag vid utvecklingssamtal.
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA