Högskoleutbildade Stina Ramhult trivs bra på servicekontoret i Alingsås. »Men det är inte kvalificerade arbetsuppgifter«, säger hon.
Bild: Anna-Lena Lundqvist
Högskoleutbildade Stina Ramhult trivs bra på servicekontoret i Alingsås. »Men det är inte kvalificerade arbetsuppgifter«, säger hon.

Arbetet blev inte vad de trodde

FÖRDJUPNING: KOMPETENS2012-04-17

Staten anställer allt fler akademiker. Men myndigheterna kan inte alltid erbjuda arbetsuppgifter som matchar deras kvalifikationer. Många anställda söker sig snabbt vidare.

– Jag lärde mig jättemycket, men jag kunde inte se en utveckling i jobbet. Jag trodde att det skulle vara mer kvalitets­arbete.

Socionomen Claudia Andréasson valde att gå vidare från sin handläggartjänst på Försäkringskassans enhet för tidig bedömning i Göteborg.

Det vägvalet är hon inte ensam om. Kombinationen av höga utbildningskrav och hårt styrda arbetsuppgifter har bidragit till att Försäkringskassans enheter för tidig bedömning har en mycket stor personalomsättning, säger STs avdelningsordförande Siv Norlin.

– När kravet för handläggarjobb är akademisk examen förväntar man sig mer utrymme för egna bedömningar och självständiga beslut, säger Siv Norlin. Men på tidig bedömning är det inte utredningar på den nivån, det är väldigt styrt. Det blir lite krock mellan förväntningar och arbetsuppgifter.

På enheterna följer handläggaren ett ärende under endast 30 dagar, sedan tar en personlig handläggare över. För Claudia Andréasson, som efter 3,5 års universitetsutbildning kom till enheten för tidig bedömning i Göteborg, blev jobbet inte vad hon tänkt sig. Hon fick aldrig möta de sjukskrivna, det handlade om pappersarbete och telefonkontakter.

– Jag visste att jag inte skulle vara med i ett rehabiliteringsskede, men jag trodde inte att det var en så kort beredning. Man kunde inte följa upp eller påverka. 

»Det känns som lite höga krav«

– Vi tycker att vi rekryterar hög kompetens, samtidigt som arbetsuppgifterna inte alltid motiverar det, säger Ing-Marie Sandin, STs avdelningsordförande på Skatteverket. Risken är att handläggare upplever att de inte får tillräcklig stimulans, att de saknar utmaningar.

Ett exempel på det problemet är telefonservicen Skatteupplysningen, anser Lena Berntson i STs avdelnings­styrelse.

– De anställer akademiker, men många flyttar till skattekontor rätt omgående. För de flesta av deras frågor behöver man ingen akademisk utbildning.

Skatteverket hade under många år haft en trängd budget och mycket få nyanställningar. Det har begränsat karriär­vägarna även för intern­sökande. Men nu har myndigheten fått ekonomiska tillskott och rekryterar i stor omfattning, vilket har bidragit till ökande personalomsättning på vissa enheter.

Det gäller bland annat service­kontor i storstäderna, berättar Viktoria Barisa, kontorschef i västra regionen. Kontoren inrättades för några år sedan av Skatteverket tillsammans med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Där tar servicehandläggare emot medborgare som behöver hjälp med enklare frågor.

– Som servicehandläggare är man otroligt bred men ganska grund, konstaterar Viktoria Barisa. En del tycker att det är underbart, men andra känner att de vill gå lite djupare.

Stina Ramhult, som har högskole­examina i både samhällsvetenskap och beteendevetenskap, arbetar på servicekontoret i Alingsås. Hon har trivts bra, men säger att hon som många andra vill komma vidare.

– När jag började krävdes minst kandi­datexamen, och jag och mina arbets­kamrater har ofta pratat om att det känns som lite höga krav. Man måste kunna ta in mycket information, men det är inte kvalificerade arbetsuppgifter.

Åsa Winninge, vice ordförande i ST-sektionen för västra regionen, tycker också att man kan diskutera om det ska behövas tre års högskoleutbildning för arbetet som servicehandläggare.

– Det skapar förväntningar på vilken typ av arbetsuppgifter man ska arbeta med.

Men det finns en öppning för dem som saknar högskola, påpekar hon. I annonserna sägs att en »väl dokumenterad förmåga att ta in och använda teoretiska kunskaper« kan ersätta akademisk utbildning.

Även med mer kvalificerade arbetsuppgifter kan handläggare uppleva att de inte får användning för sin utbildning – om utbildningen inte passar arbets­uppgifterna.

– Ett tag var det samma annons oberoende av tjänsten, berättar Åsa Winninge. Man sökte enbart ekonomer och jurister. Och inom fastighetstaxering, där jag arbetar, var det inte så många som stannade kvar.

Men nu har verket både breddat och preciserat sin rekrytering.

– Inom folkbokföringen är det mer samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig bakgrund som gäller. Och inom fastighetstaxering är det mer meriterande att vara mäklare eller fastighetsekonom. Det är bra, för det finns ingen anledning till att civilekonomer ska syssla med fastighetstaxering.

Fel förväntningar gör många besvikna

Arbetsförmedlingen införde häromåret krav på högskola i minst tre år för jobb som arbets­förmedlare. Det har lett till att många får fel förväntningar, blir besvikna och snabbt söker sig vidare, säger STs avdelningsordförande.

ST-avdelningen var och är kritisk till beslutet, och flera förtroendevalda tycker att de nu ser negativa konsek­venser. STs sektionsordförande i Göte­borg, Anders Wikström, noterar ett ökande missnöje bland de nyanställda.

– Jag möter många nyanställda, och det finns en diskrepans mellan vad man tänker sig och vad det blir. Vi har till viss del gått mot en produktionsapparat, med mycket givna procedurer och ökande krav på dokumentation. De reflektioner jag får är att man inte riktigt kommer till sin rätt.

Enligt STs avdelningsordförande Lars-Erik Backström har problemet med förväntningar som inte infriats lett till större personalomsättning på arbetsförmedlingarna i storstäderna, och även inom andra yrkesgrupper på Arbetsförmedlingens huvudkontor.

– En del nyanställda uttrycker gans­ka omgående att »så fort det dyker upp något annat tar jag det«. De kanske har anställts som kvalificerade handläggare på huvudkontoret, med krav på ekonomisk eller juridisk kompetens. Och så blir arbetsuppgifterna inte riktigt vad de förväntade sig utifrån sin utbildning.

Det viktigaste för en arbetsförmedlare är att ha god kunskap om olika branscher och företagskontakter, anser Lars-Erik Backström.

Han har noterat att även arbetsgivarföreträdare i vissa regi­oner tycker att det är bekymmersamt med arbetsförmedlare som bara stannar ett halvår.

– Då har de nyligen blivit utbildade och introducerade. Och det är en bra utbildning, så de blir ännu mer gångbara utanför Arbetsförmedlingen.

Inlagt av IQ-snoken (ej verifierad) tors, 05/03/2012 - 16:30
Det börjar bli mer och mer uppenbart att det är brist på jobb där man har en chans att utvecklas. Om alla är klara från början och arbetsgivarna alltid kräver det så finns inte utrymme för utveckling.

Det är på sätt och vis ett stort slöseri att utbilda massa ungdommar i saker de inte har någon nytta av egentligen. Vi skulle ha en skola som lärde ut saker man hade nytta av i sig själv och inte bara nyttan med ett bra betyg som ger en rätten till att studera ytterligare saker som man inte har någon egentlig nytta av.
Inlagt av Akademikern (ej verifierad) lör, 05/18/2013 - 06:26
Skälet till varför Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kräver minst en kandidatexamen beror på att de kan göra det. Till en tjänst på Försäkringskassan eller handläggare, oavsett om det är kundservice, personlig handläggare eller arbetsförmedlare så handlar det oftast om 100-500 sökanden. Det finns en mängd arbetslösa akademiker i Sverige och de vill gärna ha ett jobb. Eftersom söktrycket är så enormt så kan dessa myndigheter med lätthet plocka de absolut bästa. Saken är bara den att de "absolut bästa" naturligtvis inte har någon som helst intention att stanna kvar på myndigheten om de inte kan stiga uppåt och bli enhetschefer eller arbeta på huvudkontoret. Generationen 1980 och även 1990 kommer vara överutbildade för de jobb som finns. En kandidatexamen är det nya gymnasiebetyget. Mer än så är det inte. För tio-femton år sedan räckte det med en gymnasieexamen och något år på Folkhögskola för att jobba som personlig handläggare men inte idag...

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA