Budgetbeslut sätter stopp för reformer
»Tyvärr låter det just nu som om man gräver sig ännu djupare ned i skyttegravarna.« Det säger STs ordförande Britta
Lejon efter beskedet om extraval. Att regeringens budget fallit innebär att att flera myndigheter får lägga planerade satsningar på is.
Efter dramatiken i riksdagens omröstning om nästa års statsbudget står det klart att det är de borgerliga partiernas budget som gäller. Det innebär att flera planerade reformer inte blir av, exempelvis satsningar på Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket.
I regeringens budget fanns resurser för att kunna nyanställa 1 500 personer på Arbetsförmedlingen.
– Med tanke på vår pressade arbetssituation känns det jättetufft om de här rekryteringarna inte kan bli av, säger Helena Perlerot, STs avdelningsordförande på Arbetsförmedlingen. Cheferna hade redan börjat inventera hur många vi skulle kunna rekrytera på olika håll. Luften går ur en lite, det känns som stiltje.
Även Arbetsmiljöverket hade utlovats mer pengar i den nu nedröstade budgeten. Myndighetens generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem säger till Publikt att planen var att utvidga inspektionsverksamheten och anställa fler inspektörer.
– Men vi har naturligtvis planerat efter olika spår, och vi har inte använt pengar som vi inte har.
Det riksdagen nu har fattat beslut om är budgetramarna. Men det kan fortfarande finnas utrymme för vissa ändringar i budgetförslaget under den fortsatta riksdagsbehandlingen, påpekar Ingvar Mattson, generaldirektör för Statskontoret och tidigare kanslichef för riksdagens finansutskott.
– Det kan man göra så länge det sker inom den ekonomiska ramen. Vi är ovana vid den här situationen och det är svårt att sia, men det är inte alls omöjligt att det sker några anpassningar.
I den vårproposition som läggs efter det extraval som statsminister Stefan Löfven nu aviserat kan regeringen föreslå omfattande ändringar av budgeten, enligt Ingvar Mattson. Begränsningen är att skattehöjningar inte får göras retroaktivt och att vissa skatter av praktiska skäl bara kan ändras vid ett årsskifte. Däremot skulle exempelvis sänkningen av arbetsgivaravgifter för unga troligen kunna slopas, bedömer han.
De fackliga organisationerna har riktat stark kritik mot hur politikerna hanterat budgetfrågan. STs ordförande Britta Lejon hoppas att partierna nu ska börja samarbeta.
– Risken är annars att extravalet inte löser det grundläggande problemet, svårigheten att få regeringsdugliga majoriteter i riksdagen, säger hon. Tyvärr låter det just nu som att man gräver sig ännu djupare ned i skyttegravarna.
Ledare för de tre fackliga centralorganisationerna säger till TCOs nättidning Arbetsvärlden att de vill se blocköverskridande överenskommelser.
Enligt TCOs ordförande Eva Nordmark, Sacos ordförande Göran Arrius och LOs vice ordförande Tobias Baudin är höjt tak i a-kassan den viktigas-te fackliga frågan inför vårens extraval.
Ur regeringens nedröstade budget
- Jobbsatsningar för unga och långtidsarbetslösa, vilket bland annat skulle innebära mer resurser till Arbetsförmedlingen och att åtgärden fas 3, eller sysselsättningsfasen, avskaffas.
- Höjt tak i a-kassan.
- Fler platser i högskolan.
- Avtrappat jobbskatteavdrag för dem som tjänar mer än 50 000 kronor i månaden.
- Slopande av den generella sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
