Annons:
Postnord
Fördjupning
AVLinus HellerstedtTyck till!

Krisen gör jobbet tuffare

Sedan Andreas Zetterlund blev brevbärare i slutet av 1990-talet har stressen och den fysiska arbetsbelastningen ökat.

Allt verkar så självklart för Andreas Zetterlund, brevbärare på Postnord i Kungälv. Det här brevet ska hit, och det där paketet ska dit. Hans hand rör sig effektivt och en smula stressat. Fram och tillbaka mellan brevhögar och sorterings­fack.

De skrymmande, inslagna före­målen av varierande storlek som vi andra kallar paket är egentligen »klump«, på brevbärarspråk, förklarar han och har plötsligt sorterat klart.

Hyllplanen framför honom är märkta med olika postnummer, gator och efter­namn. Det här är dagens runda.

Jag tycker att de smala facken ser helt överfulla ut. Andreas Zetterlund för­klarar att det är måndag – och dessutom därmed reklamdag – samtidigt som han stuvar upp travarna med reklam intill brevbuntarna på rullvagnen.

Kollegan Désirée Rintel lutar sig mot dörrposten och ser glatt på Publikts reportageteam.

– Ja ni, det blir fina fyra och en halv timme för er att hänga efter Andreas på det här, säger hon.

När vi rör oss mot bilen uppskattar Andreas Zetterlund att rundan sanno­likt bara tar tre timmar. Men eftersom ett plötsligt snöoväder blåst upp här på västkusten vet man aldrig, resonerar han.

Sedan Postnord bildades 2009 har verksamheten ställts om rejält. För att anpassa sig till digitaliseringen – med sjunkande brevvolymer och ökad näthandel som följd – har brevbärarnas vardag förändrats. För- och eftermiddagsturer har införts, maskiner har börjat sortera fönsterkuvert och dist­rikten har blivit större.

– Mer utearbete och mindre inne helt enkelt, säger Andreas Zetterlund.

Men det började egentligen långt in­nan Postnord såg dagens ljus. Andreas Zetterlund började jobba på sin mammas dåvarande arbetsplats Posten för tjugo år sedan, var borta några år för universitetsstudier, men återvände. I dag är jobbet annorlunda.

– När jag började träffades kollegerna mycket mer på dagarna. Man sorterade sin post, packade ned den, hade rast samtidigt allihop och åkte ut på sina turer. När man var färdig slutade man, säger Andreas Zetterlund.

Ett redan tidigare fysiskt tungt jobb har dessutom blivit tyngre. Längre turer betyder mer post att bära. Dessutom har näthandeln gjort att brev­bärarna hanterar betydligt mer »klump« i dag. Vissa lyft är riktigt tunga, säger han och räcker över en färdig­sorterad bunt försändelser som är åtdragen med två kraftiga spännband. Normalt sett läggs allt i blå plastlådor. Men i dag har lådorna tagit slut.

Tony Åhman, STs sektionsordförande inom Postnord väst, anser också att brevbärarnas jobb är betydligt mer krävande nu än för 15 år sedan. Bilden av postarbetaren som extremt lojal suddas ut så sakteliga, menar han.

– Människan är skapt att inte ta hot riktigt på allvar förrän de står utanför egen dörr. Det är påtagligt hur framför allt yngre anställda nu börjar titta efter andra jobb. De lite äldre har kanske inte lika lätt för att byta, säger Tony Åhman.

Brevbäraren Désirée Rintel har jobbat inom Posten i 22 år. Just i dag sköter hon företagskassan på morgonen och ska snart köra lantbrevbärning. Hon har inte haft en sjukdag på tre år.

– Welcome to reality! Jag älskar ju att jobba. Många här ute på landet jobbar hemma och är beroende av mig för att få sin post varje dag. Men det är klart att jag också vill ha någon form av privat­liv. Min man är inte direkt glad för att jag jobbar över så mycket, säger hon.

En bit bort, omgiven av bildskärmar i ett belamrat kontor, sitter produktionschefen Fredrik Karlsson, också han ST-medlem. Han sticker inte under stol med att jobbet har blivit tuffare. Nedskärningar har blivit en del av vardagen och är egentligen inte det stora problemet längre.

– Det svåraste i mitt jobb just nu är att få in ny personal i den takt som den vi har försvinner. Framför allt är det kostnader och belastning på vår nuvarande personal som ökar. Det ställer höga krav på dem, säger Fredrik Karlsson.

Som chef är han inte nöjd med omfattningen av medarbetarnas övertid. Brev­bärarkollegerna Andreas Zetterlund och Désirée Rintel säger båda två att de jobbar över mer än tio timmar i veckan.

Förra veckan var det också 25 000 fler brev än vad prognosen sade, enligt Fredrik Karlsson.

– Hade jag haft volymprognoser som sade att i dag kommer det så här mycket försändelser och varken mer eller mind­re hade jag ju kunnat planera på ett sätt som gör att vi slipper övertid. Och därmed hade jag fått vettigare förhållanden för min personal så att de slapp bli sjuka, säger han.

5,2 miljarder brev och försändelser levererades av Postnord 2015, enligt senaste bokslutet. Staplarna som symboliserar miljoner skickade brev i rapporten blir dock lägre för varje år.
I Sverige gick brevvolymerna ned med 7 procent förra året.

Enligt samma bokslut var sjuk­från­varon bland personalen »fortsatt hög«, runt 6 procent. Det är långtidssjukskrivningarna som har ökat mest, uppger företaget.

Mikael Olséen, STs sektionsord­föran­de i syd, beskriver sjuktalen som en signal om att något inte stämmer.

– Jag förstår arbetsgivaren så till vida att man skruvar och trixar, som det ekonomiska läget är. Men till sist har man skruvat så långt det går och när det gäller effektiviseringar är botten nådd.

Ett alternativ, som Postlagsutredningen föreslagit, är att inte dela ut post varje vardag.

– Det tycker vi inom ST inte är bra, eftersom risken är att personal skärs bort, säger Mikael Olséen.

Brevbäraren Andreas Zetterlund rullar ut vagnen på lastkajen och fyller upp den gula postbilen. Turen börjar i bostadsområdet Ytterdal i utkanten av Kungälv. Alla bilar längs lastkajen är gula. Förutom den längst bort – en nyare, blå bil med vit logga.

– Jag antar att det inte är någon idé att lägga resurser på att göra gula bilar blå, säger Andreas Zetterlund.

Nästan vartenda fordon har vid närmare inspektion minst en buckla. Hytten är dammig. Andreas Zetterlund berättar att det är meningen att de ska hinna med att städa bilarna själva. Hur det ska gå till har han ingen aning om.

Fredrik Nilsson, tillförordnad distributionschef på Postnord i Sverige, förklarar att postbilarna har en livslängd på fem till sex år. Vissa bilar görs om, men inte alla, eftersom det är en kostnadsfråga. Tvätt och städning är det vanligtvis brevbärarna som sköter.

– Jag kan inte svara för enskilda arbets­platser. Generellt har vi tid inlagd för det i våra scheman, men det kan finnas enstaka fall där man inte hinner med det. Då får vi hantera det lokalt, säger Fredrik Nilsson.

På Postnord i Kungälv jobbar ett femtiotal personer. I dag blev någon sjuk så Andreas Zetterlund ska jobba över. I stället för att börja tidigt på morgonen kom han in vid tiotiden för att köra sin runda. Sedan tar han bilen ett par mil in till Göteborg för att hämta upp varor från företaget Linas matkasse, som ska köras ut till kunder. Förmodligen får han jobba i tolv timmar.

– Det knorras lite hos vissa som undrar varför vi här på Posten ska köra matkassar åt ett företag. Som STs arbetsplatsombud försöker jag förklara för dem att det är ett sätt att få behålla jobbet, säger Andreas Zetterlund.

Han rattar vant omkring i villa­området och stannar snabbt till vid var och varannan brevlåda. Lägger tvärt i backen vid en brant uppfart och svänger runt upp för backen. Villaägaren har monterat brevlådan på vänster sida
i stället för höger. Alternativet blir då annars att gå ur bilen och promenera upp för infarten.

Andreas Zetterlund förklarar sig inte helt nöjd med det och styr vidare nedför gatan för att parkera vid ett radhusområde. Det går inte att köra in med bilen så han kränger på sig bärvästen och fyller den upp till brädden med brev. Den sitter bra, svarar han när jag påpekar att det ser tungt ut.

– Men det är ganska halt ute i dag. Och grejen med den här är att det är lite svårt att se fötterna under sig, säger han och drar åt västen.

Innan dagens första rast rattar han bilen vidare ut på vägen igen. En plötslig högersväng leder ut bland gårdar och skog. Nu kan det plötsligt gå flera minuter innan en brevlåda dyker upp.

Även om det inte är lika fysiskt ansträngande att dela ut post med bil som att göra det i trappuppgångar är det ändå slitsamt, menar han. Det gäller att ta sig ut och in i bilen för olika typer av lyft. De har dessutom blivit fler när rundorna blivit längre. Oftast kör Andreas Zetterlund numera en tur på förmiddagen och en på eftermiddagen.

Och tiden till rehabilitering och träning blir lidande av mängden övertidstimmar.

– En sväng till gymmet är kanske inte direkt det första man tänker på när man kommer hem från jobbet, säger Andreas Zetterlund.

I kväll blir det Linas matkassar.

Näringsministern: »Jag kan inte lova att det är slut med omställning i Postnord.«

Ämnen: Postnord
Antalet anställda på Postnord i Sverige 2009–2016
  • 2009: 26 800
  • 2010: 25 396
  • 2011: 24 541
  • 2012: 23 912
  • 2013: 23 721
  • 2014: 22 790
  • 2015: 21 462
  • 2016: 20 539

Personalen i Sverige har minskat med 23 procent sedan 2009.

Postnord bildades 2009
  • 2009. Danska och svenska staten bildar Posten Norden. Sverige äger 60 procent, men har 50-procentigt inflytande.
  • 2011. Bolaget byter namn till Postnord.
  • 2013. Håkan Ericsson tar över som vd och koncernchef.
  • 2016. En miljardförlust sista kvartalet innebär akut kris. I Danmark beräknas 4 000 anställda få lämna företaget inom några år. I slutet av året hade bolaget runt 31 000 anställda  Danmark och Sverige. 2009 var de nästan 48 000.
  • 2017. Ledningen begär 3 miljarder kronor av ägarna för att klara omställningen i Danmark. Samtidigt meddelas att uppemot 600 svenska medarbetare väntas bli överflödiga de närmaste åren.
Bli den första att tycka till!