PTS satsar på tillgänglighet­

PÅ JOBBET: POST- OCH TELESTYRELSEN2014-10-07

Endast 9 av 285 myndigheter uppfyller Myndigheten för delaktighets 13 kriterier för grundläggande tillgänglighet. Post- och telestyrelsen, PTS, är en av dem.

Ann-Christin Sundberg är nyvald ordförande för ST på PTS och arbetar heltid som registrator. För sex år sedan drabbades hon av en hörselnedsättning, som ledde till att hon fick hör­apparat på båda öronen.

– Jag fick ett intyg från min läkare på att jag behöver sitta i eget rum. Det är svårt att höra i ett storrum där det sorlar av flera röster.

Förutom att det är tystare i eget rum upplever hon en lägre stresskänsla som gör det lättare att fokusera på att lyssna.

PTS har även en portabel hörsel­utrustning.

– Den som håller i ett möte kan ha en apparat runt halsen som kopplas ihop med den apparat som jag har runt halsen och vidare till hörapparaterna, säger Ann-Christin Sundberg.

Även Anna Nydegger, som är gravt hörselskadad, är nöjd med hur arbetsplatsen fungerar.

– Just nu när jag pratar med dig använder jag ett hörselhjälpmedel som jag kan koppla till datorn, fasta telefonen eller mobiltelefonen.

Hon har också en egen trådlös mygga och en mikrofon som kan sättas på bordet och användas vid möten.

– Mina kolleger börjar bli bra på att skicka runt myggan sinsemellan, och min närmaste chef har varit väldigt stöttande, säger Anna Nydegger, som arbetar som ingenjör.

PTS uppfyller Myndigheten för delaktighets kriterier för tillgänglighet och har exempelvis en samordnare, en handlingsplan, fungerande bild­telefoni och lokaler anpassade för rörelse­hindrade.

ST-medlemmen Ola Jacobsson är handläggare och vaktmästarförman och håller i det praktiska kring tillgänglighet. Han träffar alla nyanställda och går igenom deras behov.

– Vi utgår alltid från individen, oavsett kraven. Vi har nyligen haft en rullstolsburen praktikant, som hjälpte mig att uppmärksamma att vi behövde markeringar i golvet som visar hur dörrarna öppnas.

PTS har haft hjälp av att man flyttade till nya lokaler för fyra år sedan och då kunde anpassa lokaler och entrén fysiskt.

– Det är rätt enkelt när man inte är begränsad av de lokaler man har, konstaterar Richard Källstrand ,avdelningschef.

Men funktionsnedsättningar kan också vara »osynliga«, kognitiva handi­kapp som exempelvis kan göra det svårt att koncentrera sig i kontorslandskap.

– Då kopplar vi in företagshälso­vården och försöker i möjligaste mån hitta en placering som fungerar. Vi vill vara en av Sveriges bästa arbetsplatser, oavsett om man har funktionsnedsättning eller inte, säger Richard Käll­strand.

Anna Nydegger och Ann-Christin Sundberg har båda hörselproblem och jobbar på Post- och telestyrelsen. Anna har en hörselslinga runt halsen. Dörröppningar på myndigheten är markerade som en anpassning till rullstolsburna.
Bild: Casper Hedberg
Anna Nydegger och Ann-Christin Sundberg har båda hörselproblem och jobbar på Post- och telestyrelsen. Anna har en hörselslinga runt halsen. Dörröppningar på myndigheten är markerade som en anpassning till rullstolsburna.

Råd för en tillgänglig arbetsplats

  • Utgå från Myndigheten för delaktighets kriterier för tillgänglighet.
  • Utse en samordnare och gör en handlingsplan.
  • Var lyhörd för individens behov.
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA