Tryckfrihetsexpert välkomnar domen

FÖRSÄKRINGSKASSAN2015-02-27

Tryckfrihetsexperten Nils Funcke välkomnar den fällande domen mot Försäkringskassans säkerhetschef. ”Tingsrätten ser allvarligt på brottet. Straffet är mycket hårt”, säger han. Säkerhetschefen som har dömts för brott mot efterforskningsförbudet kommer att förlora jobbet.

Av:  Erik Dalunde

Efter Expressens avslöjanden om missförhållanden på Försäkringskassan försökte myndighetens säkerhetsdirektör Torgny Collin ta reda på vem som läckt uppgifterna till tidningen.

Detta spelades in på band, och den ljudupptagningen ligger nu till grund för domen i Södertörns tingsrätt för brott mot efterforskningsförbudet.

– Utan inspelningen är det inte säkert att domen blivit fällande, då hade kanske ord stått mot ord. Nu kunde man höra hur aktivt säkerhetschefen agerade, menar Nils Funcke.

Hur svår bevisföringen är i sådana här mål visas av statistik som Nils Funcke tagit fram. Under perioden 2008-2013 anmäldes 52 brott mot efterforskningslagen till Justitiekanslern, JK. Av dem gick 14 fall till förundersökning, men bara ett enda till åtal.

Nils Funcke tror att mörkertalet dessutom är mycket stort. Personer undviker att anmäla brott av rädsla för att få problem på arbetsplatsen.

– Jag välkomnar den fällande domen. Inom stat och kommun råder det en brist på insikt om vad som gäller, det har blivit ett allt mer näringslivsinriktat tänkande. Varje chef måste ta ansvar nu och se till den egna organisationen följer lagen.

Nils Funcke tror att anmälningarna och fällningarna kan komma att öka. Den fällande domen i Södertörns tingsrätt är ett skäl – och så pekar han på en annan faktor:

– Mobiltelefonerna som har inspelningsmöjlighet förändrar bevisläget tydligt. Det ser vi i den här domen.

Enligt rätten vore 80 dagsböter ett rimligt straff, men eftersom Torgny Collin kommer att förlora jobbet halveras beloppet till 40 dagsböter à 750 kronor, vilket motsvarar 30 000 kronor.

– Straffet är mycket hårt. Det kan inte bli lätt för honom att få ett nytt jobb inom staten med det i bagaget.

Efterforskningsförbudet innebär att företrädare för statliga eller kommunala myndigheter inte får försöka ta reda på vem som lämnat uppgifter till medier. Anställda ska utan risk kunna berätta för en journalist om verksamheten. Lagtexten om efterforskningsförbudet finns i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA