Annons:
Över 3 500 personer har anslutit sig till Facebookgruppen #allmänhandling mot sexuella trakasserier och andra kränkningar inom kommuner, landsting och stat. Runt 550 har personer skrivit under uppropet.Bild:Jerker Andersson
sexuella trakasserier
Nyhet
AVAnn DahlinTyck till!

Upprop mot sextrakasserier i offentlig sektor

”Vi vet att detta kommer att leda till förändring, och vi ska göra vad vi kan för att bidra till det”, säger Nancy Schuch, en av initiativtagarna till ett upprop mot sexuella trakasserier bland offentliganställda.

Hittills har över 3 500 personer anslutit sig till Facebookgruppen #allmänhandling mot sexuella trakasserier och andra kränkningar inom kommuner, landsting och stat. Än så länge har omkring 550 personer skrivit under uppropet, som fortfarande samlar in underskrifter.

– Vi jobbar för det allmännas bästa och vill också säga vårt, säger Nancy Schuch, som är en av initiativtagarna.

De berättelser hon har sett hittills är lika otäcka som i andra upprop, förklarar hon.

– Alltifrån ”lilla gumman” och en klapp på rumpan till så grova saker att man inte ens vill föreställa sig dem.

#allmänhandling är ett av flera upprop där anställda i staten deltar. Därtill finns #akademiuppropet på universitet och högskolor, #medvilkenrätt inom rättsväsendet och #nödvärn inom Polisen.

STs ordförande Britta Lejon har skrivit ett öppet brev till ledningarna för myndigheter och statliga bolag, där hon påminner arbetsgivarna om deras skyldigheter.

– Diskrimineringslagen har skärpts i år, och det är ett krav att arbetsgivaren bedriver ett aktivt arbete för att förhindra trakasserier och att man dokumenterar arbetet. Jag skriver också att ST gärna är en partner och ett stöd i det arbetet, säger hon.

Åsa Krook, chef för avdelningen för arbetsgivarutveckling på Arbetsgivarverket, träffade nyligen HR-chefer på omkring 150 statliga myndigheter för att diskutera deras agerande efter #metoo.

– Det var tydligt att alla har rutiner och formalia på plats för att hantera anmälningar om sexuella trakasserier, säger hon. Och på många myndigheter har ledningen markerat att det råder nolltolerans mot sextrakasserier. Det är viktigt.

Men arbetsgivaren måste agera även när man ser och hör saker som inte anmäls eller om det går ett ganska löst rykte, anser hon.

– Det är kanske där som de generellt brister – man har en känsla av att allt inte är okej, men man gör inget.

Det finns myndigheter där sexjargong och trakasserier är så normaliserade att ingen reagerar, säger Åsa Krook.

– Då förstår man inte ens att man har ett problem. På sådana arbetsplatser kan #metoo bli en väckarklocka.

En myndighet där kränkande jargong förekommer är Kriminalvården. Anstalter och häkten har tidigare varit manligt dominerade arbetsplatser, men trots att könsfördelningen i dag är ganska jämn är mannen fortfarande norm, säger seniorhandläggaren Katarina Risberg, som arbetar med utbildningsutveckling.

– Och det har präglat vår kultur. Det kan vara en tuff och hård miljö, och man kanske höjer ribban för hur man samtalar.

Kriminalvården har utvecklat ett program som fokuserar på dem som står vid sidan om och noterar kränkningar, men varken är offer eller förövare. Målet är att de ska känna ett större ansvar att agera. Programmet ska ingå i grundutbildningen för kriminal­vårdare, och läras ut till personer som sedan kan vara samtalsledare på anstalter och häkten.

– Om vi får en gemensam plattform för detta blir det lättare att anmäla eller berätta om saker, att lyfta på tystnadslocket, säger Katarina Risberg.

Bli den första att tycka till!