Alexander Armiento: Facklig styrka ger anställda bättre villkor

LEDARE2023-11-15

Lagom till att det tidigare centrala avtalet löpte ut kunde fack och arbetsgivare inom staten skriva på ett nytt avtal om löner och villkor, som gäller från 1 oktober i år. För ST-medlemmarnas del innebär det att man på arbetsplatserna garanteras löne­ökningar på totalt 7,4 ­procent under en tvåårsperiod, om inte de lokala parterna kommer överens om annat.

Just det var ingen överraskning. Sedan länge rättar sig resten av arbetsmarknaden efter den nivå som fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om, det så kallade märket. Det ska säkerställa att lönerna inte ökar mer än vad de internationellt konkurrensutsatta företagen klarar av. Den ordningen har gett oss en stark samhällsekonomi och årliga reallöne­ökningar under en lång period. När inflationen nu skjutit i höjden blir det ett tillfälligt avbräck, men märket har stått pall och kan för­hoppningsvis bidra till att prisöknings­takten dämpas snabbare.

Några av nyheterna i det nya avtalet för statsanställda är att en blivande förälder får rätt att följa med sin gravida partner på mödravårdsbesök på betald arbetstid, och att gravida arbetstagare som inte kan fortsätta sitt vanliga arbete får ett graviditetspenningtillägg. ST-medlemmar kommer också att få höjt semestertillägg.

Arbetsgivarsidan gick som vanligt in i förhandlingarna på det statliga området med yrkandet att STs medlemmar ska omfattas av ett avtal som löper tillsvidare, utan siffror för löneökningarnas storlek. Det är inget som den fackliga sidan gått med på denna gång heller. Inom ST finns en stark tro på att det krävs siffror i avtalen för att medlemmarna ska kunna vara säkra på att inte halka efter andra grupper.

Ett återkommande önskemål från arbetsgivarna i staten är också att löne­sättande samtal ska bli norm för STs medlemmar. I dag finns det möjlighet för det lokala facket eller enskilda medlemmar att välja mellan kollektiv förhandling, där medlemmar företräds av sina fackliga representanter i löneförhandlingarna, och en modell där lönen sätts genom samtal mellan chefen och den anställde. Som Publikt kan berätta i detta nummer var modellen kontroversiell inom facket när den kom, och många ST-företrädare är även i dag kritiska till hur den fungerar.

Det är dock ett faktum att många är nöjda med att själva få diskutera sin lön med sin chef – oavsett om samtalet ger en verklig chans till förhandling eller ej. Därför är möjligheten att välja modell en styrka.

När det centrala avtalet nu är klart vidtar löneprocessen på myndigheterna, oavsett om det sker i form av lönesättande samtal eller kollektiva förhandlingar. Som Publikt visar i detta nummer leder det ofta till att fackligt anslutna får mer än oorganiserade. Det är ett av många skäl att vara med i facket.

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA