Antalsmålet för poliser kommer inte att nås

POLISEN2023-12-11

Polismyndigheten kommer inte att nå målet 26 200 poliser under 2024, skriver Dagens Nyheter. Många platser på polishögskolorna har stått tomma, trots att det funnits förslag om att förändra antagningsprocessen.

Den dåvarande regeringen fastslog 2017 att målsättningen skulle vara att antalet anställda på Polismyndigheten ökade med 10 000. Det skulle ge myndigheten 38 300 anställda 2024, varav 26 200 poliser och återstoden civilanställda. Enligt Dagens Nyheter har prognosen nu skruvats ned till 23 960 poliser om ett år.

”Vi kommer tyvärr inte att nå myndighetens interna tillväxtmål för poliser vid årsskiftet 2024/2025. En förklaring är att vi inte har fyllt platserna på polisutbildningen”, säger Anders Henckel, gruppchef på grundutbildningssektionen på HR-kompetensenheten, till tidningen.

Dagens Nyheter har tagit del av en intern rapport, som enligt tidningen ursprungligen beställdes av Polismyndigheten och blev klar i juni 2021 men ännu inte offentliggjorts. Rapportens slutsats var att det med en annan urvalsprocess skulle vara möjligt att ta in 4 500 fler polisstudenter fram till 2029, skriver tidningen.

”Uppdraget var att ta fram förslag på hur man kan få så många lämpliga poliser man vill ha. Det är svårt att förstå varför så många sökande sorteras bort. Vi föreslog en process med ökad träffsäkerhet till mindre kostnad”, säger Anders Sjöberg, docent i psykologi och en av flera sakkunniga i arbetet med att ta fram rapporten, till Dagens Nyheter. 

Till Dagens Nyheter uppger Anders Sjöberg att han inte vet varför Polismyndigheten inte agerade utifrån rapportens förslag.

Enligt Anders Henckel sammanföll överlämnandet av den aktuella rapporten med att flera andra förändringar inom antagningssystemet skulle utvärderas, och att myndigheten därför inte kunde introducera ytterligare en nyhet.

”Alla modeller har för- och nackdelar. Till exempel kan man inte ha löpande antagning med en sammanvägningsmodell så vi gjorde ett vägval. Men vi skrev också i våra långsiktiga rekommendationer att man på sikt bör titta på en sammanvägningsmodell”, säger Anders Henckel till Dagens Nyheter.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA