Hård kritik mot styrmetoder inom Kriminalvården
Kriminalvården styrs alltför hierarkiskt och lider av brist på kommunikation, vilket hämmar utveckling av verksamheten och skapar en tyst och oattraktiv arbetsmiljö, skriver myndighetens internrevision i en skarp vidräkning med de styrmetoder som använts under de senaste åren.
Internrevisionen skriver i sin rapport att Kriminalvårdens organisation utvecklades i en mer hierarkisk riktning omkring 2015. Då anlitade den dåvarande generaldirektören Nils Öberg konsultföretaget Enhancer, som rekommenderade en strikt tillämpning av en ledningsfilosofi som den kanadensiske psykologen Elliott Jaques utvecklat för fabriksmiljöer.
Enligt internrevisionsrapporten bygger denna filosofi på principen att anställda på lägre nivåer enbart förväntas agera kortsiktigt och rutinmässigt, och inte anses ha något att tillföra högre nivåer. De ska bara ha möjlighet att rapportera till den närmaste chefen, och ska inte störas med onödig information och kommunikation. Allt utvecklingsarbete hänvisas till de högre chefsleden. ”Barriärer för kommunikationsflöden uppmuntras att användas på ett kreativt sätt även mot enskilda individer om det behövs. Målet är en tyst och lugn organisation”, skriver internrevisionen i sitt referat av modellen.
Styr- och ledningsfilosofin innebär att all information ses som hemligstämplad, skriver internrevisionen: ”Det finns tendenser av att information hanteras som om den gällde rikets säkerhet, trots att det endast handlar om ordinarie verksamhetsdrift och utförande av de vardagliga arbetsuppgifterna i en offentlig förvaltning.”
Det fattades aldrig något formellt beslut om att införa modellen, men den har ändå genomsyrat verksamheten, säger internrevisionens chef Rebecca Carlsson till Publikt. Bland annat infördes en ny hierarkisk nivå med hänvisning till teorin, arbetsordningen har anpassats och chefer har utbildats i enlighet med filosofin.
Enligt internrevisionen har följderna varit starkt negativa.
– Det råder en brist på tillit och kommunikation. När man så kategoriskt delar in människor i olika nivåer blir det hämmande för kreativitet och utveckling. Vi behöver samspela, i synnerhet nu när myndigheten expanderar så starkt, säger Rebecca Carlsson.
Tystnadskulturen har också resulterat i repressalier mot personer som vågat komma med synpunkter, enligt personer som internrevisorerna intervjuat.
– Vi vet inte hur utbrett det är, men det har förekommit. De som påtalar ett problem kanske inte drabbas lönemässigt, men de kan ses som obekväma. De kan få tillsägelser om att inte vara så öppna och raka, eftersom det kan oroa andra. Då finns risken att man tystnar, säger Rebecca Carlsson.
Hon framhåller att kritiken inte gäller hela organisationen. Den inverkan som Elliott Jaques filosofi haft på styrning och ledning har dämpats i takt med att chefer på olika platser i organisationen har kommit och gått, menar hon.
STs avdelningsordförande på Kriminalvården, Joachim Danielsson, var med när den nya ledningsfilosofin lanserades 2015 under projektnamnet Modern myndighet. Han delar den bild som internrevisionen ger, och framhåller att facket förde fram sina farhågor innan omorganisationen startades.
Modellen har varit skadlig för verksamheten, anser han.
– Det var tydliga gränser för vilken händelsehorisont varje nivå fick förhålla sig till, och det var inte så framgångsrikt. Jag tror att det har bidragit till vår dåliga förmåga att prognosticera beläggning och våra svårigheter att rekrytera. Dessutom har huvudkontoret expanderat oerhört mycket, säger Joachim Danielsson.
Modellen premierar också tystnadskultur, framhåller han.
– Om du har medarbetare som reflekterar över det de gör följer du inte modellen. Det har lett till att klarsynta, modiga och kompetenta människor som säger det som behöver sägas väljs bort, till förmån för mainstream.
Joachim Danielsson säger att han är förvånad över att stora statliga myndigheter tillåts genomföra icke vetenskapligt grundade förändringar.
– Det fanns ju ingen evidens för modellen.
Kriminalvårdens generaldirektör sedan 2020, Martin Holmgren, har beslutat att myndigheten ska tillämpa en helt annan styrning, en tillitsbaserad styrning baserad på de principer som regeringens tillitsdelegation föreslog för några år sedan, principer som öppenhet, handlingsutrymme, helhetssyn och stöd.
Men en sådan kulturförändring tar tid, konstaterar internrevisionschefen Rebecca Carlsson.
– Det krävs uthålligt arbete och fokus på frågan. Vi behöver ändra arbetsordningen för att ta bort hierarkiska effekter, men också utvärdera hur vi har det och använda en retorik som handlar om att vi hjälper varandra.
Joachim Danielsson förutspår att det blir en grannlaga uppgift för generaldirektören att hantera internrevisionens kritiska och tydliga rapport utan att ”hela havet stormar”. ST-avdelningen stöder dock ambitionen att införa en tillitsbaserad styrning.
– Men det förutsätter även ett tillitsbaserat medarbetarskap. Förändringen måste genomsyra hela organisationen.
Kriminalvårdens tidigare generaldirektör Nils Öberg, i dag högste chef på Försäkringskassan, ser dock inget problematiskt i den styr- och ledningsmodell han sjösatte 2015. Enligt honom bygger den på att alla roller i en organisation behöver definieras. Han menar att den organisationsförändring som genomfördes framför allt innebar att en ny chefsnivå infördes på huvudkontoret.
– När jag kom till Kriminalvården var det tydligt att det saknades en central beslutsnivå som kunde styra verksamheten. Det fanns sex regioner, och vi arbetade som sex myndigheter, säger han.
Nils Öberg säger sig vara nöjd med hur verksamheten utvecklades efter 2015. Han känner inte igen de problem med strikta hierarkier och brist på kommunikation mellan olika nivåer som Kriminalvårdens internrevisorer pekar på i sin rapport.
– Jag kan verkligen inte säga att jag såg de problemen. Det är alltid utmanande att gå från en organisationslogik till en annan och det var stökigt under en period, men det lade sig ganska fort. Det var väldigt lite kritik och ifrågasättande, säger Nils Öberg.
Internrevisionen skriver att anställda som framförde kritiska synpunkter drabbades av repressalier, och att det finns en tystnadskultur. Kan det ha bidragit till att kritik inte kommer fram?
– Jag kan inte svara på det. Det är svårt att leda i bevis att en tystnadskultur finns eller inte finns. Men Kriminalvården är en verksamhet med betydande risker för liv och hälsa, och har därför en sträng kultur. De som inte gillar det kanske upplever det som en tystnadskultur.
Nils Öberg säger till Publikt att han inte ångrar något i samband med omorganisationen.
– Däremot kan man alltid fundera på vad som sitter i väggarna. Hur ser vi på god förvaltningskultur och ser till att den implementeras i vår kultur? Där kan jag vara efterklok och tycka att vi borde ha gjort mer.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
