Nya miljarder till väg och järnväg

INFRASTRUKTUR2008-09-30

Regeringen vill öka satsningarna på väg och järnväg med 3,8 miljarder kronor per år under perioden 2010-2021. Drygt hälften ska gå till nyinvesteringar, kanske till höghastighetståg som utreds till nästa år.

Regeringen säger i sin proposition om infrastrukturen att de olika trafikslagen – bil, buss, tåg flyg etc – behöver samordnas bättre, inte minst för att minimera klimatskadliga utsläpp.

Men vilka konkreta projekt som ska förverkligas blir inte klart förrän nästa år, då regioner och statliga trafikverk lämnat sina förslag. En särskild utredning ska samtidigt undersöka möjligheterna med höghastighetståg, vilka sträckor som kan bli aktuella, vad de kostar och vem som ska betala.

Infrastrukturminister Åsa Torstensson sa vid en presskonferens att ett annat möjligt steg för att samordna olika slags trafik kan vara att slå samman de fyra statliga trafikverken: Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket.

– Det är ganska rimligt, vi har en utredning som tittar på det. Vi vill skapa bättre transportkedjor som fungerar tillsammans, men ibland också prioritera mellan olika trafikslag.

Planeringsramen fram till 2021 blir sammanlagt 417 miljarder kronor. Av det avsätts 217 miljarder kronor till att utveckla transportsystemet, och resten till drift och underhåll av vägar och järnvägar (136 respektive 64 miljarder kronor).

Regeringen vill också se en ökad medfinansiering av både brukare och näringsliv. Dessutom ska persontrafiken på järnväg öppnas för privata operatörer på sträckor där nu endast SJ kör, till exempel Stockholm – Göteborg, enligt Åsa Torstensson.

Investeringarna ska i huvudsak finansieras med ”riktiga pengar”, som Åsa Torstensson uttryckte det, och inte med lån.

– Under den tidigare regeringen hade vi en karusell av ofinansierade och orealistiska satsningar, sa hon vid presskonferensen.

Enligt propositionen kommer förslaget att bidra till tillväxten, utvidga arbetsmarknadsregionerna för både kvinnor och män och lösa upp flaskhalsar i transportsystemet. Först på fjärde plats nämns att man vill underlätta klimateffektiva resor och transporter. Själva målen för trafikpolitiken ska dock redovisas först i vår, i en egen proposition. Även den klimatpolitiska propositionen, som kommer i december, kommer att inverka på de konkreta åtgärdsplaner som läggs fast nästa år.

Regeringen aviserar också en särskild, parlamentarisk utredning för att försöka förkorta ledtiderna i infrastrukturprojekt.

– Vi vill ha en politisk dialog för att hitta en modern planeringsprocess. Långa planeringsprocesser kostar pengar i sig och innebär fördyringar.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA