SiS begär 272 miljoner kronor extra

STATENS INSTITUTIONSSTYRELSE2024-02-06

Statens institutionsstyrelse, SiS, begär ytterligare 272 miljoner kronor av regeringen för innevarande år. ”Om SiS inte får utökade resurser kommer omfattande besparingar och omprioriteringar att behöva göras”, framhåller generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark i ett pressmeddelande.

Bakom SiS begäran om ökade resurser ligger en dramatisk ökning av antalet unga som döms enligt lagen om sluten ungdomsvård, LSU. Enligt SiS har detta gett betydande konsekvenser för myndigheten. 

”För ett år sedan hade vi drygt 50 ungdomar som avtjänade sluten ungdomsvård. I dag har vi över 100, och enligt prognosen kommer upp emot 150 platser behövas under året. Denna mycket snabba ökning får stora konsekvenser för hela vår verksamhet”, konstaterar Elisabet Åbjörnsson Hollmark i pressmeddelandet.

Det är inte bara ett växande antal ungdomar som döms till sluten ungdomsvård, de som döms har enligt SiS också begått grövre brott och dömts till längre verkställighetstider än tidigare. Av de ungdomar som i dag avtjänar sluten ungdomsvård är fler än fyra av tio dömda för mord eller dråp, alternativt försök till mord eller dråp.

Att SiS begär utökade resurser för att klara av situationen beror enligt myndigheten på att den slutna ungdomsvården helt finansieras med statliga anslag. SiS övriga ungdomsvård, som till största del utgörs av placeringar enligt lagen om vård av unga, LVU, finansieras till två tredjedelar med avgifter från de placerande kommunerna. Den resterande tredjedelen är anslag ur statsbudgeten. Den omfattande omställningen av LVU-platser till LSU-platser leder enligt myndigheten till ett kraftigt underskott som urholkar dess budget.

”Om SiS inte får utökade resurser för att möta den stora efterfrågan inom LSU kommer omfattande besparingar och omprioriteringar att behöva göras. Vi kommer tvingas stänga platser för att vi inte kan bemanna tryggt och säkert, öka gruppstorlekarna och pausa renoveringar och nybyggnationer. Detta skulle allvarligt påverka tryggheten och säkerheten för placerade barn och unga”, framhåller Elisabet Åbjörnsson Hollmark.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA