Omsorg går först när en kollega luktar
En luktar armsvett, en annan har en andedräkt från avgrunden och den tredjes parfym osar kemiskt stridsmedel. Hur hanterar man kollegorna som stinker? Med omtänksamhet, är det korta svaret.
På jobbet är de flesta av oss nära andra människor. På köpet får vi alla deras lukter. Den som luktar illa undviker vi helst. Reaktionen är i hög grad omedveten och har sin grund i evolutionen. Av överlevnadsskäl har det varit smart att fly från vissa lukter. De kan nämligen innebära en möjlig fara.
– Luktsinnet är först och främst ett varningssinne. Det är de flesta forskare överens om, säger luktforskaren Johan Lundström, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Under människans historia har de två största hoten mot överlevnad varit dels andra människor, dels bakterier och virus. Luktsinnet är inställt på att upptäcka hoten.
– Man tror att äckelkänslan mot lukter av förruttnelse, kiss och bajs, svett och andra kroppsodörer kommer av att det är evolutionärt gynnsamt att undvika den potentiella smittkällan som finns där dofterna kommer ifrån. Bakterier och virus lever ju och frodas i de miljöerna, säger Johan Lundström.
Hans forskarlag har visat att lukter som förknippas med obehag processas snabbare i hjärnan än positivt laddade dofter. Sedan ryggar man omedvetet tillbaka, bort från luktkällan.
De som luktar illa är oftast inte själva medvetna om det. Dels är människors luktsinnen olika utvecklade, dels kan receptorer för vissa lukter av olika orsaker försvinna, vilket många upplevde i samband med coronapandemin. Dessutom blir man snabbt van vid sin egen lukt.
– Det gäller både svett och dålig andedräkt. Om du är i luktmiljön dygnet runt slutar du själv att uppleva lukten, säger Johan Lundström.
Han har själv ”många gånger” tagit snacket med medarbetare som luktat för mycket. I hans forskarlag är det nödvändigt och rätt odramatiskt. Att sprida mer eller mindre störande doftspår i ett labb som undersöker lukter funkar inte.
– Det är nog jobbigare på en vanlig arbetsplats. Det är ju så förknippat med skam att lukta illa, vilket de flesta är inte är medvetna om att de gör. Så man får ta det på ett väldigt fint sätt och visa omsorg när man säger det.
HR-rådgivaren Elisabeth Falkemo, som skrivit boken Takt och ton på jobbet, håller med. Synpunkter på hur någon luktar upplevs som ett intrång i personens integritet. Därför är det svårt att lyfta frågan – och viktigt att visa omtänksamhet när man gör det.
– Man ska ta samtalet avskilt. Man kan börja med att säga något i stil med ”jag behöver prata med dig om en lite känslig sak”. Men boka inte tid, gör inte en stor sak av det, utan ta det här och nu, säger hon.
Själva budskapet bör sedan vara rakt och tydligt.
– Det finns ingen anledning att gå runt problemet. Men tänk på att vara omtänksam.
Elisabeth Falkemo tycker att det är viktigt att budskapet framförs i jag-form. Alltså: ”Jag har känt att du ibland luktar lite illa”. Inte ”vi” eller ”flera här på jobbet”.
– Om du hänvisar till andrahandskällor tappar du personen i kommunikationen. Det får inte rätt effekt.
Därför, menar Elisabeth Falkemo, bör man själv prata med luktspridaren och inte be chefen eller någon på HR-avdelningen göra det. Även om chefen förstås har ansvaret för arbetsmiljön. Om det är chefen som tar snacket ska det också vara med ett jag-budskap.
– Alla tycker ju att det här är jobbiga samtal. Ett tips är att träna innan, kanske spela in sig själv med mobilen och lyssna hur man låter, eller öva samtalet med någon man har förtroende för.
När det känsliga budskapet framförts är det viktigt att fortsätta vara tillgänglig, framhåller Elisabeth Falkemo.
– Sitt kvar en stund och fråga om det är något du kan hjälpa till med. Man kan inte bara lämna personen. Även längre fram behöver man finnas till hands om personen till exempel undrar om lukten försvunnit.
Starkt doftande parfymer sitter ”utanpå” och är lättare att diskutera, tycker Elisabeth Falkemo. Om man ogillar doften kan man säga att parfymen luktar gott, ”men lite för starkt för min näsa”. Varken hon eller Johan Lundström tycker att det bör införas generellt parfymförbud på arbetsplatser. Man kan inte förbjuda allt som människor stör sig på, resonerar de, även om hänsyn förstås ska tas till dem som är överkänsliga.
– Allting har en lukt. Om vi försöker införa att det ska vara luktfritt överallt kommer även väldigt små lukter att upplevas störande av vissa individer, säger Johan Lundström.
När han befinner sig i starkt luktande miljöer brukar han använda ett litet luktskydd som stoppas in i näsan. Det syns inte och neutraliserar all lukt utifrån.
– Det vill jag verkligen rekommendera om man är känslig mot lukter, säger han.
I ett aktivitetsbaserat kontor är det lätt att flytta runt och på så sätt undvika den som luktar illa. Elisabeth Falkemo tycker inte att det är en bra lösning, eftersom personen blir isolerad utan att veta orsaken. Återigen kommer hon tillbaka till samma råd: ta upp saken, av omsorg för personen.
En gång hade hon en anställd som stank av armsvett. Det började tisslas och tasslas på arbetsplatsen. Kollegorna gjorde allt för att hålla sig undan.
– Jag var chef då och tog samtalet avskilt. Jag sa ”du märker det nog inte själv, men du luktar armsvett”. Hon blev bestört, och lite ledsen, men var mest tacksam över återkopplingen så att hon kunde göra något åt saken.
Efteråt gick hon in på toaletten, tvättade sig och luktade sedan aldrig illa igen.
Så kan du närma dig en kollega som luktar illa
- Ta samtalet med din kollega avskilt.
- Öva gärna innan. Var omtänksam och visa respekt.
- Använd jag-budskap.
- Se till att finnas kvar för personen efteråt.
- Om personen efterfrågar råd kan du ge förslag som kan hjälpa, såsom att borsta tänderna, duscha och byta kläder varje dag och att använda deodorant, munskölj och tungskrapa.
- I nödfall finns luktskydd för näsan, som neutraliserar alla lukter, att köpa på apotek.
