Alexander Armiento: Att spara på myndigheterna kan ha ett högt pris

LEDARE2023-10-06

Det senaste året har statliga myndigheter sett hur kampen om kompetensen hårdnat, samtidigt som kostnaderna ökat med den stigande inflationen. Nu kan sten läggas på börda, när regeringen föreslår en kraftig besparing på större delen av statsförvaltningen.

Många myndigheter har redan ett mycket ansträngt ekonomiskt läge. Publikt har de senaste månaderna rapporterat om att flera statliga arbetsgivare bland annat behövt avsluta nyanställda medarbetares provanställningar för att klara ekonomin. Och det var innan de fick veta att deras anslag kan kapas med en procent nästa år.

När finansminister Elisabeth Svantesson presenterade statsbudgeten lät det som att myndigheterna utan denna nedskärning skulle haft en kravlös tillvaro utan krav på effektiviseringar. ”Jag tycker att det är rimligt – även om jag vet att det kommer att vara tufft för många – att vi också effektiviserar i statens förvaltning”, sade hon.

Det finansministern inte nämnde är att alla statliga myndigheter sedan länge har ett sådant krav på sig, eftersom den årliga uppräkningen av anslaget till löner inte motsvarar ökningen av lönekostnaderna. Det görs nämligen ett så kallat produktivitetsavdrag, som beräknas på produktivitetsutvecklingen i privat tjänstesektor. Statliga myndigheter har alltså sedan länge behövt effektivisera sin verksamhet i samma takt som landets tjänsteföretag.

Det är tydligt att det inte varit en enkel uppgift. Statlig verksamhet har speciella förutsättningar och särskilda krav på sig. Myndigheter förväntas ge god service, upprätthålla rättssäkerheten, ha ett starkt skydd mot yttre hot och god krisberedskap. Automatisering och smarta lösningar kan bidra till att minska kostnader, men åtskilliga myndigheter har även tvingats dra ned på personalen, så att färre delat på arbetsbördan. Det har lett till stressade medarbetare och långa köer.

Det är mot den bakgrunden de nya besparingskraven ska ses. De innebär att statliga myndigheter nu förväntas effektivisera mer än andra sektorer lyckats göra.

Totalt innebär den extra besparingen att anslagen till statsförvaltningen nästa år minskar med över en miljard kronor. Även om liknande åtgärder prövats några gånger förut, är det nu fråga om en betydligt större summa än vid tidigare tillfällen under det senaste decenniet. Det är troligt att flera myndigheter tvingas till minst lika drastiska åtgärder som de vi redan sett den senaste tiden.

Om det leder till att myndigheter inte kan erbjuda attraktiva villkor och en god arbetsmiljö är risken att de får svårt att attrahera och behålla kompetenta medarbetare – med stora problem som följd. I så fall blir regeringens besparing dyrköpt.

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA