ST varnar för politisk styrning av forskning
STs avdelning inom universitets- och högskoleområdet varnar för att den föreslagna nya organisationen för forskningsfinansiering riskerar att öka den politiska styrningen av forskningen. ”Makten över forskningen kommer närmare regeringen”, säger avdelningsstyrelseledamoten Kjell Nilsson.
En statlig utredning föreslog nyligen att de nuvarande fyra statliga myndigheterna för forskningsfinansiering ska läggas ned: Vetenskapsrådet, Vinnova, Forte och Formas. Deras arbetsuppgifter ska enligt förslaget tas över av de tre nya myndigheterna Vetenskapsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndigheten.
Utredningen vill se en uppdelning mellan grundforskning, samhällsnära forskning respektive innovationer, med ett gemensamt ansökningssystem för de tre myndigheterna.
ST-avdelningen inom universitets- och högskoleområdet har flera farhågor kring förslaget. En av dem är att inriktningen för den nya Vetenskapsmyndigheten skulle göra det ännu svårare än i dag för yngre forskare och för kvinnor att få forskningsstöd.
– Det sägs att den främst ska stödja stora projekt, och inte ge så många korta bidrag. Det riskerar att gynna den akademiska eliten, som mest består av män, noterar Kjell Nilsson i STs avdelningsstyrelse.
En annan allvarlig invändning gäller Myndigheten för strategisk forskning, som ska ta över nuvarande Fortes områden arbetsliv, hälsa och välfärd, Formas områden miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt den forskning som andra statliga myndigheter i dag finansierar. I Fortes styrelse är en majoritet av ledamöterna forskare som väljs av representanter för lärosätena, och detsamma gäller Formas råd för miljöanalys. Men styrelsen för den nya myndigheten ska enligt utredningens förslag utses av regeringen, och det ges inga besked om vilka som ska sitta i den, påpekar ST-avdelningen.
– Det är regeringen som utser styrelsen, och tanken är att regeringen ska kunna göra beställningar. Vi är oroliga för en hårdare politisk styrning av forskningen, säger Kjell Nilsson.
Han välkomnar dock några av utredningens förslag och idéer. Exempelvis föreslås att finansiering av doktorandstudier ska täcka hela den fyraåriga studietiden, och att externa forskningsmedel inte ska förutsätta samfinansiering från lärosätet.
– Kravet på samfinansiering belastar universitetets basanslag för forskning. Men i den delen ger utredningen inget konkret förslag, bara en rekommendation. Den föreslår inte heller någon omfördelning från externa anslag till basanslag. Den stora andelen externa medel innebär osäkra anställningsvillkor och därmed ett svagare skydd för den akademiska friheten, säger Kjell Nilsson.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
