Annons:
Högskolan
Debatt
0 kommentarerTyck till!

Högskolefrågorna måste lyftas fram mer

Den högre utbildningen och forsknings­politiken spelade liten roll i valrörelsen, men frågorna är viktiga för Sveriges framtid, skriver Sigbritt Karlsson, rektor för KTH, Kungliga Tekniska hög­skolan i Stockholm.

Efter att en viss trötthet inträtt på allt vad valdebatt heter kan man konstatera att inget parti gått till val på högskolefrågor. Att de inte hamnar högst upp på agendan, som avgörande spörsmål att debattera och argumentera kring, är kanske inte förvånande. Men fel tänkt.

Kvalitativ utbildning och forskning är avgörande för ett lands välmående och konkurrenskraft och när ord som kompetensutveckling, kompetensskifte och livslångt lärande envist surrar i luften måste de tas om hand och konkretiseras. En bra och efterfrågad utbildning har stor betydelse för såväl individ som samhälle.

Som rektor för ett av Europas bästa tekniska lärosäten anser jag att detta bör komma högt på prioriteringslistan, då utbildning på olika sätt berör och handlar om oss alla, om såväl Sveriges plats i världen som vår välfärd.

Att prata om att morgondagens arbetsmarknad kommer att kräva andra kompetenser och att man som individ måste hålla sig och sin kunskap uppdaterad är bra. Men det har vi dividerat om länge och väl. Nu handlar det om att bygga fungerande vägar och utbildningsstrukturer och då är det viktigt att få svar på frågor som: vem betalar, vem beslutar och vem tar ansvaret?

Dessa till synes enkla och lakoniska frågor suktar efter svar för att vi – universitet, näringsliv och statsmakter tillsammans – ska kunna ge begrepp som livslångt lärande och framtidens arbets­marknad en konkret innebörd för dem som arbetar i dag och skapa förutsättningar för en bra matchning mellan kompetens och efterfrågan i morgon.

I höst kommer flera viktiga utredningar att bli färdiga som anger vilken väg svensk högre utbildning ska ta. Men efter ett val kan inriktningen på dessa förändras. Oavsett hur det blir skulle jag vilja påtala några saker.

I juni kom en rapport från fackförbundet Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, om urholkning av ersättningsbeloppen till högre utbildning, som bör vara obligatorisk läsning. Den har titeln Systemfel i kunskaps­fabriken och visar tydligt hur resurserna minskat markant i jämförelse med hur mycket som satsades i början av 1990-talet. För exempelvis utbildning inom teknik­området (samt naturvetenskap och farmaci) överstiger kostnaderna intäkterna med 42 procent, enligt rapporten.

Det är ohållbart och något som många med mig påtalat under årens lopp. Det handlar inte bara om att basanslagen till högre utbildning måste höjas, utan också att man måste se vilken typ av utbildning det handlar om och låta skillnader få synas – teknisk utbildning med viktiga labbmiljöer och så vidare måste få kosta mer om man vill att Sverige ska ha spetskompetens inom utbildning och forskning på detta område.

Höjda basanslag är en viktig principfråga som handlar om hur befintliga resurser till högre utbildning används. Ska forskningsmedel finnas hos en rad olika forskningsfinansiärer varifrån forskare söker i konkurrens? Eller ska pengarna i stället fördelas direkt till lärosätena inom ramen för en ökad basfinansiering? Forskning tyder på att höjda basanslag kan ge en kvalitetshöjning i forskning i form av ökat genomslag. Det verkar således inte som om konkurrens om forskningsresurser i sig ger de mest effektiva forskningssystemen.

Höjd basfinansiering (till utbildning och forskning) diskuteras även i Styr- och resursutredningens utvecklade modellförslag som presenterades i början av juli. Således borde detta vara en angelägen fråga för politiken som ofta understryker universitetens och högskolornas roll för svensk konkurrens­kraft.

KTHs studenter tar del av utbildningar med hög kvalitet som leder till samhällsnytta. Därför är det av ytters­ta vikt att strukturen för hur resurser ska fördelas gör det möjligt att upprätthålla den höga nivån.

Förändringstakten ökar i omvärlden och för att vi lärosäten ska kunna hålla jämna steg eller ligga steget före måste modellen för finansiering av utbildning och forskning gynna och stärka det.

Den kommande regeringen är självklart välkommen på studiebesök – så fort som möjligt.


Sigbritt Karlsson, rektor för KTH, Kungliga Tekniska högskolan.

Bli den första att tycka till!
KriminalvårdenNyhetEn kriminalvårdare har åtalats för tjänstefel, sedan han beordrat stopp för kisspaus under transporten av en intagen. Den 25-årige mördaren är fortfarande på rymmen, uppger SVT.
ArbetsförmedlingenNyhetUppgiven och kaotisk. Så beskriver Fredrik Andersson, ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen, stämningen på myndigheten efter varslet.
RättsväsendetNyhetRegeringen har beslutat om nya regleringsbrev för Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. De båda myndigheterna ska tillsammans redovisa hur de kan bli bättre på att utreda brott och ställa skyldiga inför rätta.
Aktivitetsbaserat kontorFördjupningLinda Fors och Marie-Louise Häggman tar plats på den eftertraktade sjätte våningen i Trafikverkets regionkontor i Göteborg. Marie-Louise Häggman var först skeptisk inför flytten till aktivitetsbaserat kontor. ”Även om allt inte är perfekt har det ändå blivit mycket bättre än befarat”, säger hon.
Ny säkerhetsskyddslagNyhetDet kan handla om spelskulder eller en kriminell familjemedlem. Anställda med säkerhetsklassade tjänster kan förlora sina arbetsuppgifter och sitt jobb – utan att de själva eller deras fackliga företrädare får veta varför. Nu varnar fack och arbetsgivare för att en ny lag kan leda till att det blir fler sådana fall.
StatsförvaltningNyhetDen statliga myndighet som har högst förtroende i klassen för svenska institutioner är Polisen. I botten finns Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Det framgår av årets upplaga av Förtroendebarometern.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen gjorde fel när myndigheten inte hjälpte en arbetslös kvinna att skydda sin sjukpenninggrundade inkomst, SGI. Det slår Justitieombudsmannen, JO, fast i ett beslut.
ArbetsmarknadNyhetFör att klara välfärden fram till år 2030 kommer det enligt Arbetsförmedlingen att behövas närmare en halv miljon fler i jobb i Sverige. Det kommer enligt en rapport att förutsätta en betydande nettoinvandring.
HÖGSKOLANNyhetMer än hälften av de statliga myndigheternas utsläpp från flygresor kommer från universitets- och högskoleområdet, uppger Sveriges Radios Ekot.
Göteborgs universitetNyhetMedarbetare som hotats till livet och hatats i sociala medier. Uppmärksamheten kring djurförsök på sex hundar vid Göteborgs universitet utlöste en stor kris vid lärosätet. Nu ska en samlad polisanmälan göras. ”Vi var inte beredda”, säger Jörgen Svensson, säkerhetschef.
PubliktNyhetTidningen Publikt är nominerad till Fackförbundspressens journalistpris i klassen bästa kommenterande text för Per Naroskins krönika "Duglighet är en undervärderad egenskap".
StatsförvaltningNyhetAntalet anställda i staten minskade under förra året, för första gången sedan 2008. Det framgår av Arbetsgivarverkets årliga löneutvecklingsrapport. Andelen kvinnor bland statens anställda fortsätter att öka och är nu 52 procent.
A-kassanNyhetInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, beräknar att felaktiga utbetalningar från a-kassan kostade minst 261 miljoner kronor under 2017.
ArbetsförmedlingenNyhetFlera medier rapporterar att Arbetsförmedlingen kommer att lägga ned betydligt fler än de 130 kontor som tidigare aviserats. Men myndigheten dementerar uppgifterna.
HÖGSKOLANNyhetDet är positivt att Styr- och resursutredningen vill ge lärare och forskare ökat inflytande, menar fackliga förtroendevalda och forskare som Publikt talat med. Men de befarar att en ökad frihet för lärosätena att fördela sina resurser kan leda till konflikter.
RättsväsendetNyhetJustitieminister Morgan Johansson lovar att rättsväsendets myndigheter kommer att få höjda anslag i vårbudgeten. Enligt ministern var det regeringens avsikt att redan i höstas räkna upp anslagen.
DOMSTOLARNyhetRegeringen föreslår flera lagändringar i syfte att förbättra säkerheten och integriteten i svenska domstolar. TCO har tidigare kritiserat de delar av förslaget som kan försvåra journalistisk bevakning av rättegångar.
HÖGSKOLANNyhetArbetsgivaren gör inte tillräckligt mot sexuella trakasserier och en ”destruktiv arbetsmiljö”, hävdas det i en anmälan till Arbetsmiljöverket rörande institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet.
RättsväsendetNyhetDe prognoser rättsväsendets myndigheter levererar till regeringen är så dåliga att de knappt går att använda för planeringen. Det anser Statskontoret efter en granskning.
MIGRATIONSVERKETNyhetEn anställd på Migrationsverket skrev i ett mejl till en sökande att hen skulle betala 100 000 kronor för att få hjälp av en handläggare. Chefen ville ge den anställde sparken men myndighetens personalansvarsnämnd nöjde sig med löneavdrag.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen inleder nu en utredning med anledning av platsbristen i häktena. Det är allvarligt att bristen på platser i landets häkten leder till att kraven i rättegångsbalken inte uppfylls - en häktad ska bli förd till häkte utan dröjsmål, konstaterar chefs-JO Elisabeth Rynning.
IT-säkerhetNyhetFörsvarets radioanstalt, FRA, och Åklagarmyndigheten har hittat allvarliga it-brister i ett lönesystem som används av både stat, regioner och kommuner. Statens servicecenter är mitt uppe i arbetet med att införa det för fler statliga myndigheter, rapporterar Dagens Nyheter.