Annons:
Högskolan
Debatt
0 kommentarerTyck till!

Högskolefrågorna måste lyftas fram mer

Den högre utbildningen och forsknings­politiken spelade liten roll i valrörelsen, men frågorna är viktiga för Sveriges framtid, skriver Sigbritt Karlsson, rektor för KTH, Kungliga Tekniska hög­skolan i Stockholm.

Efter att en viss trötthet inträtt på allt vad valdebatt heter kan man konstatera att inget parti gått till val på högskolefrågor. Att de inte hamnar högst upp på agendan, som avgörande spörsmål att debattera och argumentera kring, är kanske inte förvånande. Men fel tänkt.

Kvalitativ utbildning och forskning är avgörande för ett lands välmående och konkurrenskraft och när ord som kompetensutveckling, kompetensskifte och livslångt lärande envist surrar i luften måste de tas om hand och konkretiseras. En bra och efterfrågad utbildning har stor betydelse för såväl individ som samhälle.

Som rektor för ett av Europas bästa tekniska lärosäten anser jag att detta bör komma högt på prioriteringslistan, då utbildning på olika sätt berör och handlar om oss alla, om såväl Sveriges plats i världen som vår välfärd.

Att prata om att morgondagens arbetsmarknad kommer att kräva andra kompetenser och att man som individ måste hålla sig och sin kunskap uppdaterad är bra. Men det har vi dividerat om länge och väl. Nu handlar det om att bygga fungerande vägar och utbildningsstrukturer och då är det viktigt att få svar på frågor som: vem betalar, vem beslutar och vem tar ansvaret?

Dessa till synes enkla och lakoniska frågor suktar efter svar för att vi – universitet, näringsliv och statsmakter tillsammans – ska kunna ge begrepp som livslångt lärande och framtidens arbets­marknad en konkret innebörd för dem som arbetar i dag och skapa förutsättningar för en bra matchning mellan kompetens och efterfrågan i morgon.

I höst kommer flera viktiga utredningar att bli färdiga som anger vilken väg svensk högre utbildning ska ta. Men efter ett val kan inriktningen på dessa förändras. Oavsett hur det blir skulle jag vilja påtala några saker.

I juni kom en rapport från fackförbundet Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, om urholkning av ersättningsbeloppen till högre utbildning, som bör vara obligatorisk läsning. Den har titeln Systemfel i kunskaps­fabriken och visar tydligt hur resurserna minskat markant i jämförelse med hur mycket som satsades i början av 1990-talet. För exempelvis utbildning inom teknik­området (samt naturvetenskap och farmaci) överstiger kostnaderna intäkterna med 42 procent, enligt rapporten.

Det är ohållbart och något som många med mig påtalat under årens lopp. Det handlar inte bara om att basanslagen till högre utbildning måste höjas, utan också att man måste se vilken typ av utbildning det handlar om och låta skillnader få synas – teknisk utbildning med viktiga labbmiljöer och så vidare måste få kosta mer om man vill att Sverige ska ha spetskompetens inom utbildning och forskning på detta område.

Höjda basanslag är en viktig principfråga som handlar om hur befintliga resurser till högre utbildning används. Ska forskningsmedel finnas hos en rad olika forskningsfinansiärer varifrån forskare söker i konkurrens? Eller ska pengarna i stället fördelas direkt till lärosätena inom ramen för en ökad basfinansiering? Forskning tyder på att höjda basanslag kan ge en kvalitetshöjning i forskning i form av ökat genomslag. Det verkar således inte som om konkurrens om forskningsresurser i sig ger de mest effektiva forskningssystemen.

Höjd basfinansiering (till utbildning och forskning) diskuteras även i Styr- och resursutredningens utvecklade modellförslag som presenterades i början av juli. Således borde detta vara en angelägen fråga för politiken som ofta understryker universitetens och högskolornas roll för svensk konkurrens­kraft.

KTHs studenter tar del av utbildningar med hög kvalitet som leder till samhällsnytta. Därför är det av ytters­ta vikt att strukturen för hur resurser ska fördelas gör det möjligt att upprätthålla den höga nivån.

Förändringstakten ökar i omvärlden och för att vi lärosäten ska kunna hålla jämna steg eller ligga steget före måste modellen för finansiering av utbildning och forskning gynna och stärka det.

Den kommande regeringen är självklart välkommen på studiebesök – så fort som möjligt.


Sigbritt Karlsson, rektor för KTH, Kungliga Tekniska högskolan.

Bli den första att tycka till!
Svenska kraftnätNyhetSvenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh anser inte att myndigheten har brutit mot lagen. Det framkom vid en utfrågning i riksdagens näringsutskott på torsdagen, rapporterar Ekot.
HögskolanNyhetDe tre huvudåtalade i rättegången om fusk i samband med högskoleprov har dömts till fängelse i mellan tre och ett halvt och sex år. Ytterligare sex personer har dömts för medverkan i fuskandet.
MigrationsverketNyhetAv de 11 745 ungdomar som i fjol ansökte om uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen har mer än 5 200 personer fått bifall, enligt Migrationsverket.
DiskrimineringsombudsmannenFördjupningFör tio år sedan Sverige fick en sammanhållen lag mot diskriminering och en ny myndighet – Diskrimineringsombudsmannen, DO. Efter en stormig start verkar myndigheten nu ha funnit sin form. Men det finns också de som är kritiska mot hur dagens DO fungerar.
StatsförvaltningNyhetRiksdagen har röstat igenom Stefan Löfven som statsminister. Överenskommelsen som regeringspartierna S och MP har träffat med C och L innebär bland annat förändrade turordningsregler och neddragningar på Arbetsförmedlingen. STs förbundsordförande Britta Lejon är kritisk men ser också en del positivt.
ArbetsmiljöNyhetEn av tio på svensk arbetsmarknad anser att det egna arbetet inte är meningsfullt. Bara 53 procent av tillfrågade chefer i offentlig sektor anser att jobbet är meningsfullt. Det visar en barometer från Jobbhälsoindex.
STNyhetEn tidigare anställd vid Åklagarmyndigheten har stämt ST i tingsrätten för vårdslös rådgivning vid en uppsägning. ST tillbakavisar alla anklagelser. I februari faller domen.
SwedaviaNyhetSwedavia varslar 125 anställda om uppsägning, varav merparten arbetar i Stockholm och Göteborg. ”Vi ska kämpa för att det blir färre än 125”, säger Mikael Nordenståhl, sektionsordförande för ST inom Swedavia på Stockholm Arlanda och Bromma.
RättsväsendetNyhetFörtroendet för rättsväsendet har ökat, och särskilt förtroendet för Polisen. Det visar årets Nationella trygghetsundersökning från Brottsförebyggande rådet, Brå.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, har tagit fram en digital guide som stöd i arbetsgivares arbete mot diskriminering. Guiden ska underlätta arbetet med aktiva åtgärder.
RegeringskanslietNyhetArbetsbelastningen för personalen på miljö- och energidepartementet är så hög att Arbetsmiljöverket ingrep i höstas. Ett av arbetsmiljöombuden som slog larm har därefter fått så omfattande arbetsuppgifter att personen känt sig hindrad i arbetsmiljöarbetet. Nu är ombudet sjukskriven och ST har gjort en tillbudsanmälan till Arbetsmiljöverket.
USANyhetMyndighetskrisen i USA innebär att 800 000 statsanställda inte fått någon lön i januari. Många av dem oroar sig nu för obetalda bostadslån, räkningar och sjukvård. Donald Trump tycks inte ha några planer på att lösa krisen.
ÖppenhetNyhetRiksarkivet gjorde rätt när myndigheten nekade att lämna ut allmänna handlingar med motiveringen att handlingarna i sig skulle kunna förstöras vid ett utlämnande. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast.
ArbetsmarknadNyhetArbetslösheten blev under 2018 den lägsta på tio år, konstaterar Arbetsförmedlingen. Samtidigt var antalet nyanmälda lediga jobb på en hög nivå och antalet som berörts av varsel få.
KriminalvårdenNyhetI maj avled en man av uttorkning i ett av Kriminalvårdens häkten. Nu har avdelningschefen som stått åtalad för vållande till annans död och tjänstefel friats av Attunda tingsrätt.
FackligtNyhetSvenska Hamnarbetarförbundet varslar i dag om riksomfattande stridsåtgärder. Avsikten är att tvinga fram ett rikstäckande kollektivavtal med arbetsgivaren Sveriges hamnar, skriver förbundsordföranden Eskil Rönér i en debattartikel.
EUNyhetEU samtalar nu om att skjuta upp datumet för en eventuell Brexit till tidigast i juli, skriver brittiska The Guardian. Förseningen är en följd av att EU bedömer att den brittiska premiärministern Theresa May inte kommer att få parlamentets stöd för överenskommelsen med EU.
Svenska kraftnätNyhetSvenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh har kallats till energiminister Ibrahim Baylan i dag, bland annat för att redogöra för de ifrågasatta konsultinköp som avslöjats av Dagens Nyheter.
SocialförsäkringNyhetEn utredning föreslår att staten tar över ansvaret för personlig assistans, men att kommunerna ska ansvara för tre nya insatser. Utredningen möts av skarp kritik från berörda brukare.
ArbetsmiljöNyhetMer än hälften av de statsanställda tycker att de har för mycket att göra, och kan inte heller koppla bort tankar på arbetet på fritiden.
STATSBUDGETENNyhetDet är en sak att partier intar vissa ideologiska ståndpunkter, en annan att genomföra den nya budgeten i praktiken, säger forskaren Shirin Ahlbäck Öberg. Hon pekar på att många uppgifter som tidigare hanterats av en regering nu måste lösas av myndigheterna själva.
Svenska kraftnätNyhetSvenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh anlitade en vän som konsult i sin tidigare roll som marknadsdirektör 2015–2016, enligt Dagens Nyheter. "Det är ju jäv så det bara dundrar om det", säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, till tidningen.
StatsbudgetenNyhetStatens veterinärmedicinska anstalt, SVA, slutar med sina kontroller av sjukdomar hos vilda djur. Det finns inga pengar i den nya budgeten och uppdraget finns inte med i myndighetens nya regleringsbrev.
ArbetsrättNyhetKristina Sutter-Beimes får Wallanderstipendiet på drygt 1,7 miljoner kronor för sin avhandling om avvikande anställda.
StatsbudgetenNyhetRiksdagens budgetbeslut får stora konsekvenser för den statliga verksamheten, anser Arbetsgivarverkets generaldirektör Eva Liedström Adler. Förändringarna måste ske snabbt och det saknas en politisk ledning att tala med. ”Det är inte lätt att ha en dialog med den samlade riksdagen”, säger hon.