Debatt

ST och flera andra organisationer har varnat för att de nya försörjningskraven i utlänningslagen kommer att försämra möjligheterna att attrahera och behålla doktorander och forskare. Visar det sig finnas ett behov av att förändra de krav som ställs på doktorander måste lagen ändras, skriver de två centerpartistiska riksdagsledamöterna Fredrik Christensson och Jonny Cato.

Det är hög tid att skärpa regelverket för offentlig upphandling, skriver Sofia Råsmar, jurist på TCO. Hon vill att reglerna om arbetsrättsliga hänsyn ska tillämpas även vid inköp under dagens tröskelvärde och att det ska införas krav även på tjänstepension.

Att i förväg lova att utforma ett nytt anställningsskydd i enlighet med vad parterna kommer överens om bryter mot grundlagens krav på beredning, skriver arbetsrättsjuristen Tommy Iseskog. Regeringens agerande är fegt och farligt, anser han.

Tillitsbaserad styrning är långt ifrån någon universal­medicin för bättre verksamhet, och kan leda till till misstroende och försvagad legitimitet, skriver professorerna Björn Brorström och Gustaf Weichselberger Kastberg.

Att myndigheter ökat användningen av digitala arbetsverktyg under pandemin är inte samma sak som digitalisering, skriver Johan Magnusson, professor vid Göteborgs universitet. För att lyckas med digitaliseringen krävs en verklig utveckling av verksamheten, menar han.

Myndigheters värdegrundsprojekt tar stora resurser i anspråk, men väcker också frågan om det är rimligt att staten avkräver sina anställda gemensamma värderingar, skriver Martin Blom, docent vid ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

De lokalanställda på utlandsmyndigheterna saknar de fackliga rättigheter som andra som arbetar på svenska myndigheter har, vilket gör det svårare för dem att värna sina rättigheter och leder till risker för personalen, skriver Melanie Hedlund Bjersten, avdelningsordförande för ST inom Regeringskansliet.

Trots att staten är en stor och viktig arbetsgivare har få myndigheter valt att erbjuda praktik till personer med funktionsnedsättning, skriver DHRs ordförande Åsa Strahlemo. Hon menar att det är dags att tänka nytt när det gäller rekrytering.

Arbetsgivarna måste se till att distansarbetare inte blir ett B-lag med sämre karriär- och löneutveckling, som främst består av kvinnor med föräldraansvar, skriver Åsa Forsell, utredare på TCO med ansvar för jämställdhetsfrågor.

Sveriges företag och myndigheter är förlorare när doktorander och juniora forskare har fått en längre väg till ett permanent uppehållstillstånd, skriver Sandra Hellstrand och Kjell Nilsson, styrelseledamöter för ST inom universitets- och högskoleområdet.

Det finns fortfarande möjlighet att reformera reformeringen av Arbetsförmedlingen, innan den har gått för långt, skriver Johan Eklund och Åsa Johansson i avdelningsstyrelsen för ST inom Arbetsförmedlingen. De anser att valet att överlåta ansvar för arbetsmarknadspolitiken till aktörer på marknaden försämrat myndighetens möjligheter att bidra till en aktiv, nationell arbetsmarknadspolitik.

Distansarbete ökar risken för skadligt bruk av alkohol – därför är det extra viktigt att känna till vilka tecken man ska vara uppmärksam på när medarbetarna arbetar hemma, skriver Alnas vd Anna Thulin, som ger råd till chefer om hur skadligt bruk kan förebyggas och upptäckas.

Digitaliseringen av våra arbetsplatser får inte leda till att personer med funktionsnedsättning stängs ute, skriver Susanna Laurin, forsknings- och innovationschef på Funka. Hon är kritisk mot att tillgänglighet inte är högre prioriterat när de digitala verktygen utvecklas.

Att föreslå att Försäkringskassan ska läggas ned med hänvisning till kritiken mot myndigheten är ingenting annat än att falla in i populismens och okunskapens träsk, skriver Siv Norlin och Thomas Åding i avdelningsstyrelsen för ST inom Försäkringskassan. Vad som behövs är förändrad lagstiftning och ett stöd för det förändringsarbete Försäkringskassan redan inlett, menar de.

Tillitsdelegationen har föreslagit att ett universitet ska få uppdraget att ordna en grundutbildning för alla statligt anställda, men att en annan myndighet ska fatta beslut om utbildningens innehåll och upplägg. Förslaget står i strid med högskolelagen och skulle utgöra ett ingrepp i den akademiska friheten, skriver Lunds universitets rektor Erik Renström.