ST delar Riksrevisionens kritik av polisreformen
STs avdelning inom Polisen instämmer i Riksrevisionens allvarliga kritik mot resultaten av polisreformen 2015. ”Bra att den här granskningen gjorts”, säger Ann Gustafsson, ledamot i avdelningsstyrelsen.
För tio år sedan, 2015, slogs de 21 länspolismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium samman till en myndighet. Men förhoppningarna om ökad effektivitet och starkare lokal polisnärvaro har kommit på skam, enligt en granskning som Riksrevisionen gjort. Tvärtom klaras färre brott upp och den lokala närvaron har inte ökat – trots att Polismyndighetens anslag nästan fördubblats sedan reformen trädde i kraft.
Enligt Ann Gustafsson, ledamot i avdelningsstyrelsen för ST inom Polisen, delar avdelningen i huvudsak Riksrevisionens analys av vad som har gått snett. Ett grundläggande problem är enligt granskningen att den interna styrningen har varit okoordinerad, otydlig och alltför lite inriktad på de önskade effekterna. Det är en kritik som ST framfört under lång tid, konstaterar Ann Gustafsson.
– Vi har efterlyst både bättre planering och analys. Vi har saknat kvalitativa analyser av de verksamhetsbeslut som fattats, säger hon.
Polisen har länge varit en myndighet i expansion. Men enligt Ann Gustafsson har tillväxten i alltför stor utsträckning styrts av politiskt beslutade för antalet poliser som ska vara anställda. Den civila personalen, som utgör 40 procent av myndighetens medarbetare, omfattas inte av den så kallade polissatsningen.
– Vi behöver säkerställa att vi växer på rätt sätt. Även här saknar vi en analys av vilken kompetens och förmåga som krävs på lång och kort sikt, och var i organisationen dessa ska finnas. Man kan inte bara utgå från antalsmålet.
Riksrevisionen framhåller i sin granskning att Polisen behöver bli bättre på att förankra styrning, mål och uppdrag bland medarbetarna. Även detta kan Ann Gustafsson relatera till. Myndigheten är av tradition hierarkisk, och besluten har fattats på nationell nivå, menar hon.
– Det är svårt att få fram ledningssignalerna. Och man har inte tagit till vara medarbetarperspektivet. Det finns en kraft i medarbetarkadern som man inte lyckas mobilisera. Men jag hoppas på en förflyttning nu, ledningen har anammat en annan styrfilosofi.
Ett konkret förslag från Riksrevisionen är att stärka utredarrollen och dess status. Många av utredarna är civila, och en satsning behövs, anser Ann Gustafsson.
– Vi har arbetat flera år för att synliggöra utredarkollektivet. De behöver karriärvägar, kompetensutveckling och professionalisering. Anställnings- och arbetsvillkor måste vara lika för alla medarbetare.
ST har påkallat tvisteförhandling med anledning av en genomlysning av lönerna som ledningen genomfört, och som uppges visa att det inte finns osakliga löneskillnader på gruppnivå mellan civila anställda och poliser – vilket ST hävdar att det gör.
– Civila värdesätts inte på samma sätt som poliser, och det är ett jätteskav. Medarbetare med likvärdiga arbetsuppgifter och samma funktion lönesätts olika beroende på utbildningsbakgrund och anställningsform – inte utifrån prestation och bidrag till verksamhetens mål. Därför är det viktigt att Riksrevisionen uppmärksammar detta, säger Ann Gustafsson.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.