Sjukfrånvaron varierar kraftigt mellan myndigheterna

En tabell som visar sjukfrånvaro på statliga myndigheter 2025 finns i slutet av artikeln.

I fjol var den totala sjukfrånvaron på statliga myndigheter 3,5 procent av den ordinarie arbetstiden, en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med året innan, enligt Arbetsgivarverkets statistik. På närmare hälften av alla myndigheter, 47 procent, minskade sjukfrånvaron. Men bilden varierar kraftigt beroende på verksamhetens storlek och förutsättningar.

Hos nio av de tio största statliga arbetsgivarna var sjukfrånvaron oförändrad eller sjönk förra året – även om flera fortfarande ligger över genomsnittet i staten. För Kriminalvården, som har högst sjukfrånvaro bland de tio största arbetsgivarna, var dock utvecklingen den motsatta. Förra året var sjukfrånvaron 6,4 procent, en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med 2024.

– Det är ett utslag av den tid vi lever i och en återspegling av den höga arbetsbelastning som ligger på myndigheten. Läget är ansträngt och all verksamhet är dubbelbelagd, vilket påverkar arbetsmiljön, säger Joachim Danielsson, avdelningsordförande för ST inom Kriminalvården.

När myndigheters sjukfrånvaro jämförs tas ingen hänsyn till de skillnader i sjuktal som kan uppstå till följd av hur arbetstiden är förlagd. Många av Kriminalvårdens anställda har oregelbunden arbetstid, vilket historiskt har förknippats med högre sjuktal än kontorsarbetstid, framhåller Joachim Danielsson.

Att en del anställda har möjlighet att arbeta hemifrån kan också påverka bilden av sjukfrånvaron, påpekar han.

– De kanske jobbar fast de känner sig småkrassliga. Medarbetare som arbetar klientnära har inte samma möjlighet, utan måste sjukskriva sig i större utsträckning. Det finns en komplexitet i statistiken, så det är möjligt att sjukfrånvaron egentligen är ännu högre, säger Joachim Danielsson.

I Kriminalvårdens egen statistik sticker sjukfrånvaron ut bland kriminalvårdarna som arbetar klientnära, bekräftar Frida Thorell, chef på sektionen för kompetensförsörjning och arbetsmiljöutveckling på myndigheten.

– Det kan vara väldigt slitigt mentalt att arbeta klientnära. Man verkar bland personer med olika typer av problematik och ibland högt våldskapital, vilket kan skapa anspänning, och man kan bli empatitrött. Vi måste också vara medvetna om att sjukfrånvaron kan öka ytterligare, utifrån det alltmer ansträngda läget inom kriminalvården, säger hon.

Tidigare har Kriminalvården gjort nationella satsningar för att stärka kompetensen hos chefer och skyddsombud i syfte att få ned sjukfrånvaron. Men nu ser myndigheten ett större behov av att öka stödet på lokal nivå, bland annat genom att chefer kan söka pengar för de hälsofrämjande insatser som behövs i den specifika arbetsgruppen.

– Det kan vara stort och smått, eftersom vi inte ser en enda klar orsak till sjukfrånvaron. De kan söka pengar för insatser av handledande karaktär, men också till sådant som att medarbetare som arbetar klientnära får möjlighet att köpa bra skor, säger Frida Thorell.

Myndigheten har också sett en något högre sjukfrånvaro bland kvinnor i klimakterieåldern, vilket föranlett en insats på regional nivå.

– Vi har inom ramen för ett pilotprojekt genomfört kompetenshöjning om vad det innebär att genomgå klimakteriet. Vi kunde se att det gav effekt i den regionen, det handlar ju mycket om att chefer ska reagera snabbare i rehabilitering. Nu är det tillgängligt för hela myndigheten, säger Frida Thorell.

Det finns förbättringspotential hos arbetsgivaren när det gäller åtgärder för att få ned sjukfrånvaron, konstaterar Joachim Danielsson. Men problemet orsakas främst av yttre omständigheter, anser han.

– Den förändrade kriminalpolitiska inriktningen och de nya lagarna på området får stora konsekvenser för myndigheten och personalen, och det syns i sjukfrånvaron. Kriminalvården kommer att få ett ännu mer komplext och tungt uppdrag framöver och jag är orolig för långtidseffekterna för de anställda, säger Joachim Danielsson.

En av de myndigheter som hamnar högt i en jämförelse mellan samtliga statliga arbetsplatser, oavsett storlek, är Statens institutionsstyrelse, SiS. 2025 var sjukfrånvaron på myndigheten 8,2 procent, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år.

Länsstyrelsen i Södermanlands län fortsätter också att vara en av de myndigheter som ligger i topp i Arbetsgivarverkets statistik. Där ökade sjukfrånvaron med 0,4 procentenheter jämfört med 2024, och var förra året 7,5 procent.

Anna Forsberg, huvudskyddsombud och arbetsplatsombud för ST inom Länsstyrelsen i Södermanlands län, är förvånad över ökningen, eftersom arbetsgivaren under förra året vidtagit åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.

– Jag trodde att sifforna skulle ha vänt nedåt med tanke på det jobb som gjorts för att få bukt med sjuktalen. Men det kan ta tid innan det märks på golvet. Vi har väldigt hög arbetsbelastning, det har varit kaos med många chefer som kommit och gått och det har funnits dåligt ledarskap som skapat osäkerhet hos medarbetarna, säger hon.

I en skriftlig kommentar framhåller även Patrik Nordin, HR- och kommunikationschef på Länsstyrelsen i Södermanlands län, att åtgärder vidtogs under förra året. ”Under senare delen av 2025 började sjukfrånvaron sjunka, och den utvecklingen har fortsatt under början av 2026. Vi följer frågan inom ramen för vårt systematiska arbetsmiljöarbete, med fokus på uppföljning, rehabilitering, chefstöd, arbetsbelastning, prioritering och återhämtning”, skriver han i ett mejl till Publikt.

Bland de åtgärder som vidtagits på länsstyrelsen nämner Anna Forsberg förändrade rutiner som ska underlätta för medarbetarna att få hjälp av företagshälsovården. Dessutom höjdes friskvårdsbidraget för 2026. För några veckor sedan dök det också upp en pauslåda i plast på arbetsplatsen – fylld med träningsprylar, som exempelvis en yogamatta – som ska uppmuntra medarbetarna att ta pauser från arbetet.

– Vad jag har sett står de ännu orörda. Många medarbetare känner inte att de hinner ta rast. Myndigheten är underbemannad, ekonomin ska stramas åt och budgetläget gör att det inte går att rekrytera mer personal, säger Anna Forsberg.

De anställda väntar också på besked om en omorganisation som ska genomföras vid årsskiftet. När den nya organisationen är på plats tror Anna Forsberg att möjligheterna att verka för en bättre arbetsmiljö kommer att förbättras ytterligare, och att facken och skyddsorganisationen kan få vara med i processen från början.

– Jag ser ljust på framtiden, problem löser vi tillsammans. Samtidigt är det en utmaning när ekonomin är som den är. Det är en nöt att knäcka, säger hon.

På Försäkringskassan sjönk sjukfrånvaron med 0,1 procentenheter till 5,6 procent i fjol. Två saker som kan ha påverkat utvecklingen positivt är att myndigheten förra året anställde många nya medarbetare som kan avlasta verksamheten och att arbetsgivaren börjat jobba mer med den psykosociala arbetsmiljön, konstaterar Thomas Åding, avdelningsordförande för ST inom Försäkringskassan.

– Arbetet som dragits i gång för att öka trivseln och samhörigheten kan nog locka fler att komma till kontoret, det kan ha bidragit något till den lilla sänkningen vi ser, säger han.

Bland de tio största statliga arbetsplatserna är Försäkringskassan en av de myndigheter som hade högst sjukfrånvaro förra året. Det kan bland annat bero på att många av de anställda hanterar tunga och komplexa ärenden medan andra har monotona arbetsuppgifter med liten möjlighet att påverka sin arbetsdag, menar Thomas Åding.

– Historiskt har arbetsgivaren gjort för lite för att få ned sjukfrånvaron, men jag tycker mig se en svängning på ett övergripande plan de senaste åren. Men vi ligger absolut för högt i sjukfrånvaro, där behövs det göras mer i dialog med de fackliga organisationerna. Det borde bli en mycket större fråga hos oss på Försäkringskassan, säger han.

Försäkringskassans HR-direktör Ola Kristiansson instämmer i att myndighetens grunduppdrag, där de anställda i många fall möter människor i utsatta situationer och nya livsskeden, kan vara påfrestande ur ett arbetsmiljöperspektiv.

– Försäkringskassan kan periodvis ha ett högt tryck i verksamheten, vi ska möta reformarbetet inom socialförsäkringen men också hantera handläggningen och tillgängligheten. Vi gör vad vi kan för att balansera det här, det ska inte gå ut över medarbetarna, säger han.

Ola Kristiansson framhåller att myndigheten stärker sitt förebyggande arbete med målsättningen att ingen ska drabbas av sjukdom på grund av att de jobbar på Försäkringskassan. Störst potential att komma ned i frånvaro finns bland de långtidssjukskrivna, menar han.

– Precis som i samhället i stort är långtidssjukfrånvaron ofta kopplad till psykisk ohälsa. Det bästa är om det går att förhindra genom att vi kan fånga upp signaler och agera tidigt. Vi har hög ambition i de här frågorna och det finns en tydlig linje från den högsta ledningen, vilket är en förutsättning för att hela organisationen ska kunna kraftsamla, säger Ola Kristiansson.

Trafikverket är en annan myndighet där sjukfrånvaron enligt Arbetsgivarverkets statistik sjunkit de senaste åren. 2025 var den 3,1 procent, vilket kan jämföras med 3,3 procent 2024 och 3,8 procent 2023.

”Många i Trafikverket har förtroendearbetstid och dessutom distansarbetsavtal vilket också har bidragit till att sjukfrånvaron gått ned. Man känner sig lite förkyld och jobbar hemifrån”, skriver Airi Aspman Larsson, vice ordförande för ST inom Trafikverket, i en kommentar till Publikt.

Johanna Anemyr Jansson, enhetschef för arbetsmiljö på Trafikverket, delar bilden att möjligheterna till distansarbete kan påverka sjukfrånvaron på tjänstemannasidan.

– Vi vill ju inte att någon ska jobba när den är sjuk, men är man lite förkyld och känner att man orkar så kan man jobba hemma. Det är klart att det kan spela roll för siffrorna för sjukfrånvaron, säger hon.

Trafikverket har också bedrivit ett långsiktigt och systematiskt arbete när det gäller arbetsmiljön, enligt Johanna Anemyr Jansson. Nu finns tydliga system för rapportering och hantering av tillbud och arbetsskador, det genomförs riskbedömningar, medarbetarundersökningar och pulsmätningar varje år och myndigheten har jobbat med kompetenshöjande åtgärder på arbetsmiljöområdet. Det pågår också ett arbete med att ta fram gemensamma arbetssätt och processer som stöd i personalärenden och långvarig rehabilitering.

– Vi har generellt legat ganska lågt när det gäller sjukfrånvaro. Det vi kan se nu är en minskning av långtidssjukfrånvaron, vilket jag hoppas är ett resultat av det långsiktiga arbete som vi har gjort, säger Johanna Anemyr Jansson.