Stor skillnad i sjukfrånvaro mellan myndigheterna
Sjukfrånvaron varierar kraftigt mellan olika statliga myndigheter. Statens institutionsstyrelse, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen i Södermanlands län hör till dem där frånvaron är högst. ”Det beror på hög arbetsbelastning och bristande ledarskap”, säger Anna Forsberg, huvudskyddsombud på Länsstyrelsen i Södermanlands län.
En tabell som visar sjukfrånvaron på alla statliga myndigheter finns längst ned i artikeln.
Den totala sjukfrånvaron i staten var 3,6 procent under 2024, enligt Arbetsgivarverkets statistik. Det är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Men många myndigheter har betydligt högre sjukfrånvaro än genomsnittet.
Länsstyrelsen i Södermanlands län hörde förra året till de myndigheter som låg allra högst i statistiken, med en sjukfrånvaro på 7,1 procent. Även 2023 var den långt över snittet. Anna Forsberg, huvudskyddsombud och arbetsplatsombud för ST inom Länsstyrelsen i Södermanlands län, är inte förvånad över den höga sjukfrånvaron.
– Vi har haft problem under en längre tid, framför allt på landsbygdsavdelningen. Tittar man specifikt på enheten för djurskydd och veterinära frågor var sjukfrånvaron 14,9 procent förra året, säger hon.
Förra året gjordes en så kallad 6:6a-anmälan som gällde just djurskyddsenheten, där skyddsombuden begärde ett ingripande från Arbetsmiljöverket. Enligt anmälan var enheten underbemannad och hårt belastad, vilket lett till arbetsrelaterade sjukskrivingar och arbetsanpassningar. Arbetsmiljöverket ålade länsstyrelsen att vidta åtgärder, annars hotade ett vite på 100 000 kronor.
Åtgärderna genomfördes, men enligt Anna Forsberg kvarstår många av problemen på myndigheten.
– Ärendemängden växer, och vi har för lite folk. Men det handlar också om dåligt ledarskap, även högre upp i organisationen.
En medarbetarenkät som gjordes under hösten 2024 visar att personalens förtroende för den högsta ledningen – landshövdingen och länsrådet – är lågt. De anställda gav också låga betyg till hanteringen av personal- och arbetsmiljöfrågor.
Under våren har många chefer på länsstyrelsen meddelat att de ska sluta, däribland chefen för landsbygdsavdelningen och myndighetens HR-chef. Landshövding Beatrice Ask lämnade länsstyrelsen i slutet av mars, då hon fyllt 69 år och därmed uppnått åldersgränsen för myndighetschefer.
Sedan 1 april leds länsstyrelsen av den vikarierade landshövdingen Johanna Sandwall. Hon kommer närmast från rollen som länsråd på myndigheten och är väl medveten om den höga sjukfrånvaron.
– Vi har jobbat systematiskt och långsiktigt för att minska sjukfrånvaron, och fortsätter med det. Den har minskat lite grann 2023 och 2024, men vi ligger fortfarande högt, säger Johanna Sandwall.
Vad beror det på?
– Varje sjukskrivning har individuella orsaker, men en del har så klart med arbetet att göra. Vi har en hög arbetsbelastning, medarbetarna har svårt att hitta balans mellan arbete och privatliv, och de får inte tillräcklig återhämtning.
Vad gör ni för att minska sjukfrånvaron?
– Det handlar om att stärka ledarskapet, öka chefernas kunskaper om rehabilitering och återgång till arbete, men också öka stödet till chefer och medarbetare för att kunna fånga upp signaler och sätta in tidiga insatser, såsom företagshälsovården. Vi har nästan fördubblat budgeten för företagshälsovård under förra året, men det tar tid att se effekterna av det.
Huvudskyddsombudet Anna Forsberg har hopp om att de förändringar som nu sker på chefsnivå ska leda till en bättre arbetsmiljö på sikt.
– Jag tror på en liten ljusning i höst, viljan finns och det jobbas på det. Men det är ingen quick fix. Kollegorna mår fortfarande inte bra, det hänger på en så skör tråd. Jag hoppas att myndigheten lyssnar på dem som mår dåligt och involverar dem i arbetet för att minska sjukfrånvaron, säger hon.
En annan myndighet som länge haft hög sjukfrånvaro är Statens institutionsstyrelse, SiS. 2024 var den 8,1 procent, en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år.
Thord Jansson, avdelningsordförande för ST inom SiS, lyfter fram flera olika orsaker:
– Dels handlar det om arbetsmiljön, dels om att myndigheten har genomfört flera konverteringar på hemmen som gör att anställda som till exempel tänkt sig jobba med vuxna missbrukare plötsligt ska jobba med ungdomar. Det påverkar också arbetsmiljön. Sedan handlar det om att vi har svårt att få tag på vikarier, det är kort om personal och det är fullt på institutionerna, säger han.
Maria Emtfors, sektionschef på SiS HR-avdelning, instämmer i flera av Thord Janssons förklaringar till den höga sjukfrånvaron.
– Vi är en verksamhet som just nu är under hård press. Vi har platsbrist, vi behöver ställa om och vi har utmaningar i kompetensförsörjningen. Alla de delarna ökar trycket på medarbetarna som är på plats. Det är också ett krävande arbete, där det förekommer hot och våld, säger hon.
Vad för ni för att minska sjukfrånvaron?
– Vi jobbar med insatser på flera olika plan. Vi har inrättat ett rehabiliteringsråd där chefer kan få stöd i hanteringen av långtidssjukskrivningar, vi har förtydligat processen för att fånga upp korttidsfrånvaron genom samtal med medarbetare för se om det finns något vi som arbetsgivare kan göra bättre. Vi jobbar också med kompetensutveckling och förebyggande arbete mot hot och våld. Men vi ser samtidigt att det inte fått den effekt vi önskat än.
Thord Jansson anser att myndigheten behöver få ordning på sina lokaler och platsbristen, men även schemaläggningen. Många anställda vill jobba längre sammanhängande perioder för att sedan kunna vara lediga i tre till fyra dagar, i stället för enstaka lediga dagar, förklarar han.
– Det har stor påverkan på om de anställda känner att de orkar med. De måste kunna kombinera arbete och privatliv, säger Thord Jansson
SiS jobbar med att få fram en mer hållbar schemaläggning, enligt Maria Emtfors.
– Men det är precis i starten, så det är svårt att se effekterna än, säger hon.
Bland de tio största statliga myndigheterna ökade sjukfrånvaron förra året på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. På Arbetsförmedlingen steg den för tredje året i rad, och är nu uppe i 6,1 procent.
Anders Wikström är vice avdelningsordförande för ST inom Arbetsförmedlingen och leder ST-avdelningens nationella arbetsmiljögrupp. Där har man konstaterat att medarbetarna upplever en hård press att leverera och inte göra några misstag, berättar han.
– Personalen är slutkörd, det är min upplevelse. Det har varit ett hårt tryck under ganska lång tid, med många förändringar. Vi hade också en omställning i höstas med 96 uppsagda som naturligtvis påverkar. När man tappar personer blir det högre tryck på dem som är kvar, säger han.
Anders Wikström pekar också på stora problem med Arbetsförmedlingens it-system.
– Vi behöver enklare, mer användarvänliga it-system. Det är fortfarande så att man måste ha flera olika fönster uppe när man arbetar.
Arbetsförmedlingens HR-direktör Pernilla Rosengren Johansson säger sig känna till problemen med it-systemen, och förklarar att myndigheten gjort extra satsningar för att förbättra användarvänligheten.
Liksom Anders Wikström tror Pernilla Rosengren Johansson att sjukfrånvaron också har påverkats av den omställning som genomfördes under förra året. Enligt henne är det främst långtidssjukskrivningarna som ökar.
– Vi arbetar med kompetensutveckling för chefer inom rehabilitering och arbetsanpassning, för att minska långtidssjukskrivningarna. Vi arbetar också för en tydligare styrning och prioriteringar i verksamheten för att underlätta att anställda ska kunna använda sin friskvårdstimme, och vi satsar på att stärka dialogen mellan chef och medarbetare för att fånga tidiga signaler på ohälsa. Vi tar det här på största allvar, säger hon.
Anders Wikström menar att medarbetarna främst behöver få landa i de olika organisationsförändringar som genomförts.
– Vi behöver lugn och ro, inte hela tiden hoppa på nya förändringar.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
