Fartygsinspektörer utsätts för hård press
Transportstyrelsens fartygsinspektörer utsätts för mutförsök, övertalningsförsök och aggressivt beteende från personal på internationella lastfartyg. ”Det är obehagligt med dessa försök till påverkan”, säger Annie Kronholm Eriksson, huvudskyddsombud på Transportstyrelsen.
Transportstyrelsens fartygsinspektörer utsätts för försök att påverka dem att inte sköta sitt jobb. De har mandat att hålla kvar fartyg vid kaj, vilket kan bli mycket dyrt och även drabba besättningen ombord.
– Det förekommer att vi filmas och spelas in och att de kommer upp nära för att skrämmas. Jag har inte råkat ut för att de kommer upp nära, men jag har hört att andra har drabbats av det. De filmar oss både öppet och i smyg, säger Christian Löfstedt, som är arbetsplatsombud för ST.
Han inspekterar internationella fartyg som anlöper hamnar från norska gränsen och utefter Bohuskusten, södra Sveriges kust och upp till Västervik. Han började som inspektör 2014 och har varit hamnstatsinspektör sedan 2017.
Transportstyrelsens statistik visar att allt fler lastfartyg som anlöper svenska hamnar är i dåligt skick. Under de senaste tre åren har antalet fartyg som hållits och hålls kvar ökat markant.
– Argumentation är väldigt tröttande, och påverkan blir mer direkt och tydlig när de försöker muta oss. Det blir jobbigt när de är väldigt hetlevrade. Men man blir ju van, säger Christian Löfstedt.
Inspektionerna är en del av EUs samlade kontroll av fartyg som anlöper unionens hamnar. Den alltmer spända situationen hänger samman med världsläget och att transportörer och lastägare försöker hålla nere kostnaderna genom att hyra in billiga fartyg.
Att drabbas av nyttjandeförbud – att tvingas ligga kvar i hamn – innebär en kraftig, ibland katastrofal, ekonomisk smäll för ett rederi. Både rederiet och besättningen ombord har allt att vinna på att klara sig genom inspektionen utan anmärkningar.
– Jag har förståelse för att fartygsledningen helst skulle vilja slippa anmärkningar. Deras beteende kan till viss del förklaras av kulturella skillnader och hur de ser på myndighetsutövning generellt, men kan också vara en taktik för att påverka, säger Christian Löfstedt.
Försöken till påverkan kan komma från både besättningen, ledningen för fartyget och rederiet. Internationellt består besättningar inte sällan av underbetald personal från exempelvis Indonesien eller andra länder där det är lätt att hitta billig arbetskraft. De får ofta finna sig i dåliga arbetsförhållanden. Christian Löfstedt berättar att de vädjar om en ”snäll” inspektion för eftersom de riskerar att förlora bonus, prickas eller till och med med avskedas om fartyget blir kvar i hamn.
– Vid mer förslagna tillfällen har representanter för rederiet försökt skapa vänskapsband, pratat om semesterhus som är till låns vid medelhavskusten. Det kan ju uppfattas på olika sätt, men man får ju beakta hur situationen ser ut just då, säger Christian Löfstedt.
Annie Kronholm Eriksson, huvudskyddsombud på Transportstyrelsen, ser allvarligt på det som fartygsinspektörer utsätts för.
– Det är obehagligt med dessa försök till påverkan. Jag har hört att besättningen kan gå efter dem nära, nästan ända uppe i nacken. De ska inte behöva riskera sin hälsa för att göra sitt jobb, säger hon.
Annie Kronholm Eriksson berättar att frågan har diskuterats tidigare, och att den nu hamnat högt på dagordningen. Skyddsorganisationen har sedan ett par år arbetat med fartygsinspektörernas arbetsmiljö och inledde i augusti tillsammans med arbetsgivaren en övergripande riskanalys för yrket.
Inför varje fartygsbesök gör inspektörerna en egen analys och bedömning av fartyget – dess historia, flaggstat, certifikat med mera – för att försöka förutse vad de kan komma att mötas av. I analysen ingår att avgöra om två personer behöver vara med vid inspektionen. Mot bakgrund av det ökade antalet påtryckningar har det beslutats att inspektörerna ska lyfta frågan med sin närmaste chef och att de har rätt att jobba i par.
– Det är jättebra att det bestämts att det går att vara två ombord när inspektörerna begär det. Från skyddsorganisationen har vi framfört att arbetet sker på någon annans område och att det kan bli väldigt ensamt när de utsätts för påtryckningar, säger Annie Kronholm Eriksson.
Men det är inte är alltid som analysen hinns med, berättar Christian Löfstedt. Ibland sker det snabba förändringar – fartyget kan ändra sin rutt, det kan bli förseningar, inspektörerna kan kallas till en annan inspektion. Bemanningen räcker inte alltid till för att undvika ensamarbete.
– Vi gör vårt bästa i bedömningen. Men hur noga vi än varit kan vi aldrig riktigt veta vad vi kommer att mötas av ombord. Inspektionerna skulle bli bättre och säkrare om vi alltid var två. Men vi har inte de resurserna, säger Christian Löfstedt.
Saknas det bemanning för att vara två inspektörer på plats ställs han inför ett val.
– Ska jag strunta i att göra jobbet eller åka dit själv? Jag försöker alltid att göra det. Men det beror på vilken prioritet fartyget har. Jag är inte rädd för att gå ombord.
Annie Kronholm Eriksson menar att mer och bättre utbildning kan rusta inspektörerna bättre för hot- och våldssituationer. Hon hoppas att de kan säga ifrån när det saknas bemanning som gör det möjligt att jobba i par.
– Man behöver lyssna på inspektörerna. Jag hoppas att de kan stå emot och inte åka själva när det behövs två. Vi vill inte att detta ska leda till arbetssjukdomar, säger Annie Kronholm Eriksson.
Hamnstatskontroller en del av EU-program
Hamnstatsinspektörer kontrollerar internationella fartyg som anlöper svenska hamnar. De svenska hamnstatskontrollerna är en del av EUs program för att inspektera att internationella fartyg som anlöper unionens hamnar uppfyller internationell standard för skick, miljöpåverkan och besättningens arbetsförhållanden och kompetens. Kontrollerna lyder under EU-direktivet 2009/16/EG(3). Enligt European Maritime Safety Agency, EMSA, utförs varje år cirka 14 000 hamnstatskontroller i EUs hamnar och ankarplatser.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
