Undersökning visar på utbredd tystnadskultur i staten
Anställda vågar inte säga vad de tycker och undviker att lyfta problem av rädsla för negativa konsekvenser, enligt en ny rapport från ST. ”Vi ser tyvärr att det här är ett utbrett problem på många arbetsplatser”, säger Martina Cras, utredare på ST.
Var tredje ST-medlem upplever någon form av tystnadskultur på sin arbetsplats, och nästan hälften uppger att de undviker att framföra kritik av rädsla för negativa konsekvenser. Det visar STs nya rapport Tyst stat, som bygger på svar från 22 000 medlemmar i förbundets arbetsmiljöundersökning.
– Vi ser tyvärr att det här är ett utbrett problem på många arbetsplatser, säger Martina Cras, utredare på ST.
STs rapport redovisar siffror för ett antal statliga arbetsgivare. Högst av dessa ligger Statens institutionsstyrelse och Kriminalvården, där 56 respektive 51 procent av de svarande uppger att det finns en tystnadskultur. Därefter följer Migrationsverket, Polisen och Specialpedagogiska skolmyndigheten, där mellan 36 och 37 procent av de svarande uppger att det finns en tystnadskultur.
– Det handlar om styrning och hur man tar emot kritik och synpunkter, man måste skapa öppenhet varje dag. Men också om arbetsbelastningen, säger Martina Cras.
I rapporten konstateras att problemen med tystnadskultur är större på arbetsplatser med en hög arbetsbelastning.
– Den faktorn verkar vara väldigt viktig. Vi vet samtidigt att de här myndigheterna även framåt står inför många utmaningar, så förutsättningarna för att ta tag i den här problematiken är sämre.
Statliga arbetsplatser som sticker ut i positiv bemärkelse är bland andra Naturvårdsverket och SMHI, där inte mer än omkring 10 procent av de svarande upplever att det finns en tystnadskultur.
– Där verkar det finnas ett etablerat sätt att hantera de här frågorna, en kultur som välkomnar synpunkter och medarbetare som känner sig trygga, säger Martina Cras.
Tystnadskultur riskerar inte bara att leda till arbetsmiljömässiga konsekvenser för enskilda anställda, utan kan också få större effekter på staten och demokratin, menar hon. Det kan handla om att kompetens går förlorad eller att anställda inte vågar påtala problem eller missförhållanden på arbetsplatsen.
– Om medarbetare inte vågar lyfta problem kan det påverka rättssäkerheten och förtroendet för staten, säger Martina Cras.
Statens institutionsstyrelse och Kriminalvården i topp
Arbetsplatserna där högst andel ST-medlemmar uppger att det finns en tystnadskultur:
- Statens institutionsstyrelse – 56 procent
- Kriminalvården – 51 procent
- Migrationsverket – 37 procent
- Polisen – 36 procent
- Specialpedagogiska skolmyndigheten – 36 procent
- Regeringskansliet – 35 procent
- Sida – 35 procent
- Sjöfartsverket – 34 procent
- Swedavia – 32 procent
- Försäkringskassan – 31 procent
Nästan 23 000 ST-medlemmar besvarade undersökningen
Arbetsmiljöundersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Fackförbundet ST under perioden 13 januari till 7 februari 2026. Undersökningen skickades ut till drygt 62 000 yrkesarbetande medlemmar i förbundet. Av dessa besvarade 22 765 personer enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 37 procent.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.